Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i klientgrupperna mellan Mini Mariaenheternas mottagningar i Göteborg samt beskriva hur drogprofilerna bland ungdomarna ser ut i Göteborgs stad. Undersökningen genomförs utifrån en kvantitativ forskningsmetod där DOK - materialet analyseras. Resultatet visade huvudsakligen att det var få skillnader mellan ungdomsgrupperna inom mottagningarna. Det stora antalet av ungdomarna har däremot ett haschmissbruk och flertalet av ungdomarna bor hemma hos sina föräldrar. Det framkommer dock även vissa skillnader hos de inskrivna ungdomarna mellan mottagningarna. Med hjälp av resultatet kan berörd personal som arbetar med ungdomar inom missbruksvården få en bild runt omgivande faktorer i miljön som har betydelse för ungomarnas drogprofiler.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i klientgrupperna mellan Mini Mariaenheternas mottagningar i Göteborg samt beskriva hur drogprofilerna bland ungdomarna ser ut i Göteborgs stad. Undersökningen genomförs utifrån en kvantitativ forskningsmetod där DOK - materialet analyseras. Resultatet visade huvudsakligen att det var få skillnader mellan ungdomsgrupperna inom mottagningarna. Det stora antalet av ungdomarna har däremot ett haschmissbruk och flertalet av ungdomarna bor hemma hos sina föräldrar. Det framkommer dock även vissa skillnader hos de inskrivna ungdomarna mellan mottagningarna. Med hjälp av resultatet kan berörd personal som arbetar med ungdomar inom missbruksvården få en bild runt omgivande faktorer i miljön som har betydelse för ungomarnas drogprofiler.</p>

<p><strong>Syfte.<em> </em></strong>Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem.</p><p><strong>Metod<em>. </em></strong>Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning.</p><p><strong>Resultat.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom.</p><p><strong>Slutsats.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong>.</strong> Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them.</p><p><strong>Method</strong><strong>.</strong> Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception.</p><p><strong>Results</strong><strong>.</strong> The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown.</p><p><strong>Conclusion.</strong> The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.</p>

Syfte. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem. Metod. Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning. Resultat. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom. Slutsats. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner. / Aim. Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them. Method. Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception. Results. The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown. Conclusion. The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.

Idag ligger samhällets fokus kring prostitution framförallt på den som säljer sin kropp men detbehövs mer kunskap om mäns sexköpande för att verkligen få en djupgående och rättvisandebild av prostitution som fenomen. 2017 började en Nationell strategi för att förebygga ochbekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla, vilken har som syfte att nå målet att mäns våld motkvinnor helt ska upphöra. I den nationella strategin räknas även sexköp in men det finns mindreinformation om hur myndigheter arbetar för att förhindra att män köper sex. Därför är syftetmed den här uppsatsen att ta reda på hur socialtjänstens KAST-mottagningar arbetar mot mänssexköp, vilken kunskap det vilar på och vilka resurser som KAST-mottagningarna har tillgångtill för att förebygga och förhindra att män köper sex. Uppsatsen fokuserar på heterosexuellarelationer inom könshandeln, där kvinnan är den prostituerade och mannen den som köper sex,vilket motiveras av att majoriteten av de som köper sex är män och det är män som står förhuvudparten av det våld som kvinnor, barn och andra män utsätts för.För att besvara syftet har intervjuer med professionella på fyra olika KAST-mottagningargenomförts eftersom det framförallt är dessa verksamheter, jämte polisen, som bedriverindividuell behandling av män som köper sex. Intervjuerna har sedan transkriberats, kodats ochkategoriserats och tre olika teman; Verksamhet, Arbetssätt och Kunskapsbild, har hittats utifråndessa kategorier. Resultatet visar bland annat att det inte finns några gemensamma riktlinjer förhur arbetet mot mäns sexköp ska utformas så beroende på vart i landet man befinner sig, ochvilken utbildning de professionella har, använder sig KAST-mottagningarna av olika metoderi arbetet med män som köper sex. Samtliga intervjupersoner uppgav att pornografi samtpatriarkala normer och strukturer var något som påverkade sexköpare, både genom att färgadessa mäns bild av hur sexuella relationer ska se ut samt normalisera sexköp. Slutsatserna somdragits utifrån resultatet är bland annat att det vore en idé att ha en nationell riktlinje för arbetetsutformning så att den behandling män har att tillgå ser likadan ut överallt samt minskastigmatisering av män som vill sluta köpa sex.