Långvarig smärta är ett komplext samhällsproblem som utgör ett stort lidande för de som drabbas. Kommunikationen mellan läkare och patient med långvarig smärta är av vikt för att främja både förståelse och behandling av smärtan men upplevs ofta som besvärlig av både patient och läkare. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelsen patienter med långvarig smärta har av kommunikationen vid läkarbesök. Multiple Goals Theory (MGT) utgjorde teoretisk tolkningsram. Data inhämtades genom semistrukturerade telefonintervjuer med personer med långvarig smärta (n = 6) och analyserades med tematisk analys. Resultaten sammanfattades i tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtemat kommunikationsmål inkluderar subteman som representerar mål som framstått som viktiga för informanterna; något måste ske, stötta mig och vem är jag med smärtan. Dessa mål kan förhålla sig överlappande eller motstridigt i relation till varandra vilket presenteras under huvudtemat förhållande mellan mål. Slutsatser är att patienter med långvarig smärta ger uttryck för olika kommunikationsmål och upplevda hinder för dessa mål. Dessa hinder verkar bland annat kunna komma ur både konflikter mellan målen och ur kontextuella faktorer.

This study examined the experiences of shy, introverted, and apprehensive students in the college classroom. This study was framed by multiple goals theory to discover how these students use nonverbal communication to achieve their task, identity, and relational goals in the classroom. Shy, introverted, and apprehensive students face challenges in the classroom especially when asked to verbally participate or give presentations that their more outgoing classmates may not face. Participants (N = 16) participated in focus groups where they discussed their experiences, perceptions, and feelings about participation in their college courses. Results showed that these students do experience apprehension in communication situations, often avoiding participation when possible, and that they do use nonverbal communication to meet their task, identity, and relational goals in the classroom. Implications for theory and for both students and instructors, limitations, and future directions for research are discussed.