<p>Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen.</p><p>I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna.</p><p>Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar</p><p>Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.</p>

Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen. I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna. Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.

This thesis investigates the needs and possibilities with digitalization of regulatory reports in the central heating sector. The prerequisites for an automated solution for generating digital reports are investigated for the central heating producer Värmevärden focusing on two reports on environmental exhaust data sent to Naturvårdsverket. The processes from raw data to completed report at Värmevärden as well as the processes and final use of the data at Naturvårdsverket were studied in an interview study. The study also covered digitalization projects within the organisations and an assessment of their digital maturity in relation to these processes was made. The analysis was made with the digital maturity model DiMiOS, developed by the Swedish center for digital innovation. Findings of the study concludes that an automated solution for generating digital reports would suffer from risks of being sub-optimal due to the lower level of digital maturity of Värmevärden. Värmevärdens constraining digital heritage needs to be modernised in order to obtain most possible benefit from other digitalisation projects. The digital maturity level of Naturvårdsverket was found to be high, with the consequence that digitalisation initiatives are likely to be successful.