<p>Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen.</p><p>I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna.</p><p>Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar</p><p>Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.</p>

Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen. I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna. Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.

<p>Miljö- och klimatfrågor diskuteras flitigt både hos privatpersoner och på myndighetsnivå. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förändring i samhället. Myndigheterna kommer ständigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tänka mer på miljön. Ett steg i denna utveckling är införandet av handel med utsläppsrätter där intentionerna är att minska utsläppen från industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 då nya branscher så som flyget inkluderas i denna handel. I denna uppsats har syftet varit att studera hur ett flygbolags miljöstrategier påverkats av det nya beslutet från EU om att inkludera flygbranschen i handeln med utsläppsrätter. Den syftar även till att undersöka vilken attityd företaget har till den nya lagen. Det flygbolag som studeras i denna uppsats är SAS, som är en av de största aktörerna på den svenska flygmarknaden. Studien grundar sig på intervjuer med personal på SAS som är väl insatta i koncernens miljöarbete. En jämförelse med tre andra flygbolag som verkar på den svenska marknaden används slutligen för att ha något att relatera SAS miljöarbete till. Resultaten av studien visar på att vilken attityd ett företag har till miljöfrågor påverkar i vilken grad de utvecklar sina miljöstrategier. Handel med utsläppsrätter är dock inte skälet till att företag väljer att förändra sina miljöstrategier, det är snarare den ekonomiska vinningen i att minska sina utsläpp som är denna drivkraft.</p>

Miljö- och klimatfrågor diskuteras flitigt både hos privatpersoner och på myndighetsnivå. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förändring i samhället. Myndigheterna kommer ständigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tänka mer på miljön. Ett steg i denna utveckling är införandet av handel med utsläppsrätter där intentionerna är att minska utsläppen från industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 då nya branscher så som flyget inkluderas i denna handel. I denna uppsats har syftet varit att studera hur ett flygbolags miljöstrategier påverkats av det nya beslutet från EU om att inkludera flygbranschen i handeln med utsläppsrätter. Den syftar även till att undersöka vilken attityd företaget har till den nya lagen. Det flygbolag som studeras i denna uppsats är SAS, som är en av de största aktörerna på den svenska flygmarknaden. Studien grundar sig på intervjuer med personal på SAS som är väl insatta i koncernens miljöarbete. En jämförelse med tre andra flygbolag som verkar på den svenska marknaden används slutligen för att ha något att relatera SAS miljöarbete till. Resultaten av studien visar på att vilken attityd ett företag har till miljöfrågor påverkar i vilken grad de utvecklar sina miljöstrategier. Handel med utsläppsrätter är dock inte skälet till att företag väljer att förändra sina miljöstrategier, det är snarare den ekonomiska vinningen i att minska sina utsläpp som är denna drivkraft.

Myndighetskraven som ställs på tekniska egenskaper vid uppförande av byggnader uppdaterasårligen och blir alltmer skarpare. I Boverkets byggregler 19 infördes automatiskt släcksystem somföreskriftskrav. Tidigare tillämpades de endast under allmänna råd. Syftet med denna rapport är attidentifiera kravbilden för installation av sprinkleranläggning i byggnader i Sverige, främst urmyndighetsperspektiv genom litteraturstudie samt informationsinsamling via intervjuer med diverseerfarna nyckelpersoner med olika bakgrund inom branschen.Kravbilden för installation av sprinkler styrs redan från riksdagsnivån via Plan- och bygglagen. Kravenförtydligas och specificeras mer detaljerat för varje instans fram till Svensk standard där reglernafinjusterats in i detaljer som bland annat aktiveringstid, tryck och vattentäthet. Reglerna ärdimensionerande och anpassad för olika typer av verksamheter samt områden.Myndighetskrav reglerar krav för installation av sprinkler i vissa vård- och omsorgslokaler medanförsäkringsbolagen reglerar villkor för installation av sprinkler i bland annat industrilokaler. Slutsatsenför rapporten är att kravbilden för installation av sprinklersystem skiljer sig mellan myndighetskravoch villkor enligt försäkringsbolagen. Myndighetskraven identifierar risker för människans liv ochhälsa och tar inte hänsyn till egendomsskydd, vilket försäkringsbolagen gör.I denna rapport kartläggs kravbilden för installation av sprinkler utifrån samhället krav från Plan- ochbygglagen till tidigare RUS 120 för att ge en inblick i hur juridiken inverkar på tekniken inombyggbranschen. / For every year, the authority requirements regarding building technology gets more acute andintense. In Boverkets byggregler 19 automatic sprinkler system changed from advice to requirement.Purpose of this report is to identify pretension for installation of automatic sprinkler system inbuildings in Sweden with focus in authority requirements through literatures and interviews.Requirements for installation of automatic sprinkler system are controlled by the parliament byPlanning and Building Act. The requirements clarify and gets clearer for every authority all the way toSvensk standard where the requirements adjust into details and regulates terms like response time,pressure and design density. The requirements are dimensional and customized for different activityand section.Authority requirements settles the pretension for installation of automatic sprinkler system in somebuildings for care in the same time insurance companies settles the pretension for installation ofautomatic sprinkler system in industry buildings. Conclusion for this report is that requirements forinstallation of automatic sprinkler system are different depends on if authority or insurancecompanies settles them. Requirements from authority focus in protection of lives while insurancecompanies focus in property loss. Boverket wants insurance companies to be more responsible foruse of automatic sprinkler system in other buildings than buildings for care.Different requirements from different parts of the society specifies in this report just to let thereader have an insight how jurisprudence affects technology in building industry.