Detta examensarbete har utförts på uppdrag av KTH skolan för medicinsk tekniksom såg ett behov att kunna använda diafanografi, en medicinsk bildskapandemetod för att upptäcka bröstmjölk och sjukdomar hos kvinnor. I dettaexamensarbete används denna metod för att upptäcka bröstmjölk.Mjölkstockning är ett problem för kvinnor som ammar. När modern producerarmer mjölk än vad barnet använder kan smärtor uppstå för modern. För att minskamjölkstockning kan diafanografi användas för att undersöka ifall modern har mjölkproducerat i brösten eller inte.Två metoder, reflektans och penetration användes för att undersökamjölkmängden.Resultatet visade att båda metoderna kunde upptäcka mjölk, men endastpenetrationen kunde estimera mjölkmängden. / This thesis has been carried out on behalf of KTH the school for medicaltechnology, who saw the need to use diaphanography, an medical imaging methodto detect breastmilk and diseases in women. In this thesis, diaphanography is usedto detect breastmilk in breastfeeding women.Breast engorgement is a problem for women who breastfeed. When the motherproduces more milk than the baby uses, pain occurs. To reduce engorgementdiaphanography can be used to analyze and see if there is any milk produced.Two methods, reflectance and penetration was used to examine the amount ofmilk.The results showed that both methods could detect milk, but only the penetrationcould estimate the amount of milk.

No description available.

No description available.

Anthropogenic activities affect the world's biodiversity and lead to dramatic changes in patterns of species assemblage and ecosystem diversity. Extinction of species occurs on both a global and local level. Soil constitutes a significant reservoir of biological diversity which supports the maintenance of life on land and in water – ecosystem services that form the core to support human life.  The purpose of this study has been to investigate the state of knowledge represented among private and public actors in construction projects regarding the impact of anthropogenic activities affecting soil's biological diversity. A literature study has been carried out to identify anthropogenic activities that affect soil biodiversity in construction and civil engineering projects. The results of the literature study have then informed the empirical part of the study, which was carried out using a qualitative and quantitative survey study that has been answered by private and public actors working within construction.  The results of the assessment study identified seven anthropogenic activities that have an impact on soil biodiversity. In large part all of the actors surveyed took action towards reducing negative impact on some of the identified activities. At the same time, the result indicates that there are actors who never apply direct interventions or do not know if interventions are applied regarding some of the influencing activities. The results also show that several respondents consider themselves to lack knowledge of appropriate measures and request more support to be able to take appropriate measures to promote soil biodiversity in construction and civil engineering projects.

No description available.

European wild boars (Sus scrofa) are kept in Swedish enclosures for hunting and meat production purposes. The sows are known to undergo behavioural changes in connection with farrowing and their natural behaviours may be compromised by the limited area of the enclosure. The general aim of this thesis was to provide detailed quantitative data on wild boar sows when farrowing in captivity and to report whether possible needs can be compromised by the limitations of an enclosure. Specifically, it was aimed to provide a quantitative and functional account of the occurrence of infanticide, and its possible relations to welfare of confined wild boars. A field study was carried out in a hunting enclosure, where 1200 hours of behavioural recordings and data from 22 farrowings were collected. The farrowing period could be divided into three phases: pre-farrowing, isolation and sociality phases (in relation to farrowing: day -14 to -1, day 1 to 8, day 9 to 14 respectively). The activity decreased during isolation and increased in the sociality phase. The average distance to other individuals increased during isolation and decreased in the sociality phase. Habitat use changed towards more protective habitats after farrowing (Paper I). Non-maternal infanticide was documented in 14 out of 22 litters. Infanticide, typically performed by an older and larger sow than the mother, caused the deaths of all neonates in all but one affected litters. We found no effect of relatedness. A questionnaire sent to 112 owners of enclosures in Sweden and Finland resulted in 62 responses. Although the owners were often not able to provide exact figures on reproduction and mortality, nonmaternal infanticide was reported to be the most common cause of piglet mortality. The occurrence of infanticide was unrelated to size of enclosure and to variations in husbandry routines. All together results may suggest that non-maternal infanticide is part of the normal behavioural repertoire in wild boars (Paper II). The studies of this thesis reveals the farrowing period as the most dynamic and perhaps most challenging for wild boar sows in enclosures. There are serious welfare concerns in the husbandry of wild boars in Swedish enclosures. The most obvious welfare problem is non-maternal infanticide, where both sows and piglets are assumed to suffer, and where the outcome from the action must be considered unacceptable. If wild boar husbandry shall be equated with other animal husbandry in our society, it needs to be regulated to overcome many of the presented potential welfare problems in this thesis. / Europeiskt vildsvin (Sus scrofa) hålls i svenska hägn för jakt och köttproduktion. I samband med grisning genomgår suggan beteendeförändringar och där kan suggans naturliga beteenden tänkas hindras av de begränsningar som hägnet utgör. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att redovisa detaljerade kvantitativa uppgifter om vildsvinsuggors grisning i ett jakthägn, samt att rapportera om möjliga behov hos suggan äventyras på grund av begränsningarna av ett hägn. Särskilt syftar avhandlingen till att ge en kvantitativ och funktionell beskrivning av förekomsten av infanticid (kultingdödlighet orsakad av artfrände) och dess eventuella påverkan på hägnade vildsvins välfärd. En fältstudie genomfördes i ett jakthägn, där 1200 timmar beteendeobservationer och data från 22 grisningar samlades in. Grisningsperioden kunde delas in i tre faser: grisnings-, isolerings- och sociala fasen (i relation till grisningsdagen: dag -14 till -1, dag 1 till 8, respektive dag 9 till 14). Aktiviteten minskade under isoleringsfasen och ökade i sociala fasen. Det genomsnittliga avståndet till andra individer ökade under isoleringsfasen och minskade i sociala fasen. Habitatutnyttjandet förändrades mot mer skyddande habitat efter grisningen (Paper I). I 14 av 22 kullar observerades icke-maternell infanticid. Infanticiden utfördes vanligtvis av en äldre och större sugga än modern, och var orsaken till att alla kultingar dog i alla utom en av berörda kullar. Det fanns ingen släktskapseffekt på infanticiden. En enkät som skickades till 112 hägnägare i Sverige och Finland resulterade i 62 svar. Trots att ägarna ofta inte kunde ge exakta siffror på reproduktion och dödlighet så rapporterades icke-maternell infanticid som den vanligaste orsaken till kultingdödlighet. Förekomsten av infanticid saknade samband med storlek på hägn och variationer i rutiner för djurhållningen. Resultaten tyder på att icke-maternell infanticid är en del av den normala beteenderepertoaren hos vildsvin (Paper II). Studierna i denna avhandling visar att grisningsperioden kan vara den mest dynamiska och kanske svåraste för vildsvinsuggor i hägn. Det finns allvarliga djurskyddsproblem i djurhållningen av vildsvin i svenska hägn. Det mest uppenbara välfärdsproblemet är icke-maternell infanticid, där både suggor och kultingar antas lida, och där resultatet av beteendet måste anses oacceptabelt. Om vildsvinshållning skall likställas med annan djurhållning i vårt samhälle, behöver den regleras för att övervinna många av de potentiella djurskyddsproblem som påvisas i denna avhandling.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.