<p>European wild boars (Sus scrofa) are kept in Swedish enclosures for hunting and meat production purposes. The sows are known to undergo behavioural changes in connection with farrowing and their natural behaviours may be compromised by the limited area of the enclosure. The general aim of this thesis was to provide detailed quantitative data on wild boar sows when farrowing in captivity and to report whether possible needs can be compromised by the limitations of an enclosure. Specifically, it was aimed to provide a quantitative and functional account of the occurrence of infanticide, and its possible relations to welfare of confined wild boars.</p><p>A field study was carried out in a hunting enclosure, where 1200 hours of behavioural recordings and data from 22 farrowings were collected. The farrowing period could be divided into three phases: pre-farrowing, isolation and sociality phases (in relation to farrowing: day -14 to -1, day 1 to 8, day 9 to 14 respectively). The activity decreased during isolation and increased in the sociality phase. The average distance to other individuals increased during isolation and decreased in the sociality phase. Habitat use changed towards more protective habitats after farrowing (Paper I).</p><p>Non-maternal infanticide was documented in 14 out of 22 litters. Infanticide, typically performed by an older and larger sow than the mother, caused the deaths of all neonates in all but one affected litters. We found no effect of relatedness. A questionnaire sent to 112 owners of enclosures in Sweden and Finland resulted in 62 responses. Although the owners were often not able to provide exact figures on reproduction and mortality, nonmaternal infanticide was reported to be the most common cause of piglet mortality. The occurrence of infanticide was unrelated to size of enclosure and to variations in husbandry routines. All together results may suggest that non-maternal infanticide is part of the normal behavioural repertoire in wild boars (Paper II).</p><p>The studies of this thesis reveals the farrowing period as the most dynamic and perhaps most challenging for wild boar sows in enclosures. There are serious welfare concerns in the husbandry of wild boars in Swedish enclosures. The most obvious welfare problem is non-maternal infanticide, where both sows and piglets are assumed to suffer, and where the outcome from the action must be considered unacceptable. If wild boar husbandry shall be equated with other animal husbandry in our society, it needs to be regulated to overcome many of the presented potential welfare problems in this thesis.</p> / <p>Europeiskt vildsvin (Sus scrofa) hålls i svenska hägn för jakt och köttproduktion. I samband med grisning genomgår suggan beteendeförändringar och där kan suggans naturliga beteenden tänkas hindras av de begränsningar som hägnet utgör. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att redovisa detaljerade kvantitativa uppgifter om vildsvinsuggors grisning i ett jakthägn, samt att rapportera om möjliga behov hos suggan äventyras på grund av begränsningarna av ett hägn. Särskilt syftar avhandlingen till att ge en kvantitativ och funktionell beskrivning av förekomsten av infanticid (kultingdödlighet orsakad av artfrände) och dess eventuella påverkan på hägnade vildsvins välfärd.</p><p>En fältstudie genomfördes i ett jakthägn, där 1200 timmar beteendeobservationer och data från 22 grisningar samlades in. Grisningsperioden kunde delas in i tre faser: grisnings-, isolerings- och sociala fasen (i relation till grisningsdagen: dag -14 till -1, dag 1 till 8, respektive dag 9 till 14). Aktiviteten minskade under isoleringsfasen och ökade i sociala fasen. Det genomsnittliga avståndet till andra individer ökade under isoleringsfasen och minskade i sociala fasen. Habitatutnyttjandet förändrades mot mer skyddande habitat efter grisningen (Paper I).</p><p>I 14 av 22 kullar observerades icke-maternell infanticid. Infanticiden utfördes vanligtvis av en äldre och större sugga än modern, och var orsaken till att alla kultingar dog i alla utom en av berörda kullar. Det fanns ingen släktskapseffekt på infanticiden. En enkät som skickades till 112 hägnägare i Sverige och Finland resulterade i 62 svar. Trots att ägarna ofta inte kunde ge exakta siffror på reproduktion och dödlighet så rapporterades icke-maternell infanticid som den vanligaste orsaken till kultingdödlighet. Förekomsten av infanticid saknade samband med storlek på hägn och variationer i rutiner för djurhållningen. Resultaten tyder på att icke-maternell infanticid är en del av den normala beteenderepertoaren hos vildsvin (Paper II).</p><p>Studierna i denna avhandling visar att grisningsperioden kan vara den mest dynamiska och kanske svåraste för vildsvinsuggor i hägn. Det finns allvarliga djurskyddsproblem i djurhållningen av vildsvin i svenska hägn. Det mest uppenbara välfärdsproblemet är icke-maternell infanticid, där både suggor och kultingar antas lida, och där resultatet av beteendet måste anses oacceptabelt. Om vildsvinshållning skall likställas med annan djurhållning i vårt samhälle, behöver den regleras för att övervinna många av de potentiella djurskyddsproblem som påvisas i denna avhandling.</p>

<p>Kalmar lantmän is a large company with a large energy consumption, producing mainly ceral based feed; Nötfor, Piggfor, Pullfor and Fårfor.</p><p>Kalmar lantmän has been ordered by the environmental authorities to prepare an energy saving plan, to further a continued development towards becoming a more energy efficient enterprise. This is a proposal on how to extract data on the present performance, how to design an energy saving plan and how to save energy. The present energy performance at Kalmar lantmän is compared to a similar enterprise.</p><p>Recommendations in this thesis are mainly based upon experiences from reports from Energikontor Sydost Energy Agency of southeast Sweden, Energimyndigheten and Miljösamverkan Sverige.</p>

<p>A study of heavy metal discharges from the decontaminated industrial land around Jungnerholmarna, Fliseryd, has been performed. The aim was to find a reason for small stocks of brown trout (<em>Salmo trutta</em>) at the estuary of the river Emån in Kalmarsund. As an indicator of the emissions, juvenile trout was used, which was captured from study areas upstream, by and downstream the presumed source of emissions by Jungnerholmarna. The heavy metals cadmium, nickel, lead, zinc and copper were analyzed in liver of brown trout. The results show elevated levels of cadmium by and downstream Jungnerholmarna. Cadmium levels have, however, decreased from the time when a similar survey was carried out in 2001, and can in the present year of 2009 be classified as normal. Concentrations of the heavy metals nickel and lead have decreased in liver of brown trout since 2001, while no trends can be deduced from the metals zinc and copper. This study suggests that future studies of heavy metals in liver of brown trout should be centered around Grönskogssjön in Emån.</p> / <p>En studie av tungmetallutsläpp från de sanerade industrimarkerna kring Jungnerholmarna i Fliseryd har utförts. Detta för att finna en orsak till låga bestånd av havsöring (<em>Salmo trutta</em>) vid Emåns mynning i Kalmarsund. Som indikator för utsläppen användes juvenil öring, infångad från lokaler uppströms, vid och nedströms den förmodade utsläppskällan vid Jungnerholmarna. Tungmetallerna kadmium, nickel, bly, zink och koppar analyserades i lever från öringen. Resultaten visar förhöjda halter av kadmium vid och nedströms Jungnerholmarna. Kadmiumhalterna i är dock reducerade sedan en liknande undersökning gjordes år 2001 och kan år 2009 klassas som normala. Halter av tungmetallerna nickel och bly har minskat i öringlever sedan år 2001, medan inga trender kan utläsas från metallerna zink och koppar. Vidare föreslås att framtida studier av tungmetaller i öringlever ska koncentreras kring Grönskogssjön i Emån.</p>

<p>Överingress:</p><p>Tänk att du är på en skogspromenad, alla träd har smala</p><p>stammar och är antingen gran eller tall. Kvittret och sången</p><p>har försvunnit eftersom här inte finns några insekter för</p><p>fåglarna att äta. Den biologiska mångfalden i Sverige är</p><p>viktig för att vi ska må bra. I dag bryter många skogsägare</p><p>mot lagen när de avverkar skog och det påverkar den</p><p>biologiska mångfalden negativt.</p><p>När valet nu står mellan gamla träd och nya hus, i ett</p><p>samhälle med bostadsbrist, är prioriteringarna inte självklara.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Through a quantitative examination, 26 pedagogies in the pre-school activity answered a few questions in an enquiry about outdoor education. The purpose with this examination was to find out what pedagogies think and apprehend about outdoor education, and also if the "education plan" is in their minds during outdoor activities and if they see them self´s as competent in nature studies. They have also answered questions whether they think that they have good outdoor environment that stimulates children´s development and learning and if there´s any forest that they visit on regular basis.</p><p>The pedagogies think that during time spent outdoor, it´s the motor skills that are best developed. All of the pedagogies mentioned above think that they need to get more educated in nature studies and also that pedagogies attitude towards time spent outdoors affect the children. They do not think about the goals and intentions of the "educations plan" all the time. They think that it is important to teach the children to take care of the nature and it´s circulation. The yard is described as stimulating, big and open and there´s also a forest nearby that they visit regularly. About half of them that participated in this examination could see themselves working in an outdoor pre-school.</p><p>Keywords: Outdoor education, pedagogies, nature study, education plan.</p>

No description available.

<p>Jag fick i uppdrag av WSP Samhällsbyggnad i Karlstad, att presentera data med hjälp av programmet ArcGIS. Data som skulle uppvisas var: trafikmängden, polisrapporterade olyckor, gång- och cykelvägar, trafiksignaler, trafikplatser, skyltad hastighet, skolor och fritidsaktiviteter längs E18 i Karlskoga. Vidare skulle föreslagna åtgärder i utredningen presenteras med GIS. Arbetet inkluderar fältstudier i Karlskoga för att ta foto och videoklipp på de berörda korsningarna, som sedan skulle länkas till kartan. Uppgifterna skulle sedan framföras i en karta, i en skärmpresentation av avdelningschefen Bo Lindelöf.</p><p>Arbetet tar upp problem och möjligheter med användning av GIS i presentationsskedet.</p><p>Karlskoga kommun och Vägverket föreslår åtgärder i Karlskoga tätort, en ombyggnad av E18:s korsningar med Viaduktgatan, Boåsvägen och Hyttåsvägen. Kommunen kommer att investera i ett nytt campusområde söder om Hyttåsvägen vilket kommer att kräva en ombyggnad av Industrivägen och Hyttåsvägen. Från hösten 2003 har Örebro Universitet placerat en viss utbildning i Campus Karlskoga, som kommer att utökas successivt. I närheten av Bofors industriområde och sjön Möckeln kommer det nya campuset att byggas upp.</p> / <p>WSP´s department of physical planning, Karlstad, gave med the task to present data using ArcGIS. The data presented were: Traffic flow, accidents, noise, walk- and bikeways, schools and recreation areas alongsides E18 in Karlskoga. I was also supposed to present the proposed actions.</p><p>I also had to visit Karlskoga for some on-site investigations of my own, such as taking pictures and video-sequences of concerned traffic intersections. Those images I would intergrate in my maps. All this information is being presented for the head of department.</p><p>Karlskoga municipality and Vägverket suggest reconstruction of three major intersections on E18, Viaduktgatan, Boåsvägen and Hyttåsvägen. Reconstruction of Hyttåsvägen and Industrivägen is also needed, due to the new Campus built south of Hyttåsvägen.</p><p>From the fall of 2003, Örebro University has placed an education on Campus Karlskoga that expects to be expanded. This expansion will be between lake Möckeln and Bofors industries.</p>