Det valda temat för detta examensarbete berör hur sex lågstadielärares attityd till naturvetenskap påverkar det ämnesspecifika språkandet i deras NO-undervisning. Detta är av intresse eftersom Ulvsand (2015) hävdar att en klass som arbetat med ett ämnesspecifikt språkande med frekvent begreppsanvändning är mer förberedda för vidare studier än en klass som enbart arbetat med vardagsspråkande. Studien syftar till att undersöka hur lärares attityder till de naturorienterande ämnena påverkar begreppsanvändningen i NO-undervisningen samt hur lärarna uppfattar att deras attityder till de naturorienterande ämnena speglar sig i elevernas motivation till densamme. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, transkribering samt kategorisering av mina resultat. Arbetet utgår ifrån fenomenografisk teori och fokuserar på fenomenet NO-undervisning, studien utgår även ifrån hur lärare erfarar och uppfattar de naturorienterande ämnena vilket stämmer in på fenomenografins beskrivning (Marton och Booth, 2000). Resultatet visar en hög korrelation mellan upplevd självförmåga och goda ämneskunskaper, även en låg upplevd tillit till sin egen förmåga ledde till låga ämneskunskaper. Goda ämneskunskaper visade sig leda till ett så kallat begreppsrikt klassrum och låga ämneskunskaper visade sig leda till ett så kallat begreppsfattigare klassrum.