Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om utemiljön, mer specifikt förskolegården som en resurs i det pedagogiska arbetet med barnen. Detta görs genom att studera på vilket sätt förskolegården används i aktiviteter som syftar till lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor. Baserat på syftet har följande frågeställning utarbetats. På vilket sätt organiserar förskollärare för möjligheter samt utför aktiviteter för lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor under utevistelsen på förskolegården? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs tankar om lärande genom interaktion där samspel, miljö och intresse har betydelse. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förskollärare.  För att visa förskolegårdarnas olika förutsättningar gjordes även skisser av dessa. Samtal kring pedagogisk dokumentation från de fem förskolorna ligger också till grund för studiens resultat. Resultatet visar bland annat att förskollärarna i det naturvetenskapliga lärandet främst använder sig av de spontana lärsituationer som uppstår under vistelsen på förskolegården. Det erbjudna materialet på förskolegården skapar olika möjligheter.  Mindre mängd tillfört material och färre lekredskap leder till mer utforskande av naturmaterialet i leken. Gårdens innehåll verkar även ha avgörande betydelse för vad som används av förskollärarna i det naturvetenskapliga utforskandet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare aktivt arbetar med miljö- och naturvårdsfrågor i förskolans verksamhet, samt om arbetet kan påverkas på grund av förskolans geografiska placering. I studien har fyra intervjuer gjorts på fyra olika förskolor, varav alla respondenter varit examinerade förskollärare. Det som framkommit under studiens gång är att alla mer eller mindre arbetar med miljö- och naturvårdsfrågor, och att de alla anser att det är ett viktigt arbete då vi endast har en miljö och bör ta hand om denna. Alla deltagare anser att det är genom utevistelse som barnen lär som allra bäst, då de i samspel med naturen och djuren som lever där, bildar en respekt för den och på så vis kan börja förstå den. / The purpose of this study is to find out how preschool teachers actively working with environmental and conservation issues in preschool, and if the work could be affected because of the preschool geographic location. In the study, four interviews were made ​​in four preschools, of which all respondents were a preschool teacher. What emerged during the study was that they all worked with environmental and conservation issues, and they all think it is an important work because we only have one environment and we all should take care of it. All the participants believe that it is through outdoors children learn about the environment, it is when they are in harmony with nature and the animals that live there, they can begin to form a respect for the environment, and then begin to understand it.

Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska pedagogers syn på undervisning i miljö- och naturvårdsfrågor på två svenska förskolor i Thailand.I den del som behandlar bakgrund och tidigare forskning, tas först det uppdrag som förskollärare är ålagda gentemot miljö- och naturvårdsfrågor i förskolans läroplan (Lpfö 98 rev. 2016, s. 7) i beaktning, då det är en central del och bör finnas som en röd tråd i verksamhetens utformning. Tidigare forskning beskriver förhållandet mellan undervisning i naturvetenskapliga ämnen, pedagogen och barnen. Studien har sin utgångspunkt i John Deweys progressiva pedagogik, där ett utforskande och experimenterande gentemot sin omgivning skapar kunskap och lägger grunden för det livslånga lärandet. I det har pedagogen en avgörande roll i både att vägleda barnen och utforma undervisningen (Dewey 2004, s. 23).Den metod som används för att samla empiri till studien är en kvalitativ metod med intervju som redskap. I det intervjumaterial som utgör studiens empiri är det fyra intervjuer som sammanställds. Vidare så analyserades empirin genom en fenomenografisk analysmodell. Detta för att upptäcka de likheter och skillnader som kan återfinnas och urskilja pedagogernas subjektiva uppfattningar kring miljö- och naturvårdsfrågor i relation till Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016).Mycket av det som framkommer i resultatet kretsar kring pedagogernas syn på undervisning i naturvård men även miljövård. Det resultat som kan ses av denna studie är att pedagogerna anser, trots de olika förutsättningar som i vissa fall kan vara begränsande hellre än tillåtande, så kan de bedriva en fullgod undervisning i relation till det som förskolans läroplan säger. Detta med hjälp av att de via internet upplevs kunna söka sig fram till de kunskaper som de anser sig sakna. I resultatet går det även att urskilja hur pedagogerna ser sig vägledande och genom det styr barnens intresse i undervisningen. Vidare i resultatet kan det urskiljas hur pedagogerna uttrycker den thailändska vilda naturen som en begränsning i undervisningen kring miljö-och naturvårdsfrågor, det de uttrycker är applicerbart att ge barnen vidare kunskap kring är den odlade naturen.