• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"The air smelt queer" : En queerteoretisk närläsning av Sarah Waters Fingersmith / "The air smelt queer" : A queer theoretical close reading of Sarah Water's Fingersmith

Ingren-Ahlman, Sarah January 2017 (has links)
Fingersmith is a historical novel with a clear, non-heteronormative agenda. It was published in 2002 by Sarah Waters, and it challenges the way the Victorian era viewed and oppressed non-heteronormative sexuality. The characters Susan Trinder and Maud Lilly, is exposed to both imprisonment, violence and abuse as a kind of collective punishment of “the mad woman”. The primary goal of this queer analysis is to see how ‘multisexual’ expressions can be traced in the novel, often conveyed through neo-Victorian symbols and the function of the colour ’red/crimson’. It also discusses how the neo-Victorian symbols (especially the important function of Maud’s white gloves) works as both a way of turning women mad and keeping them sane in a world determined to ’cure’ sexuality that differs from its heteronormative structure. / Fingersmith är en historisk roman med en tydlig icke-heteronormativ agenda. Den publicerades år 2002 och skrevs av Sarah Waters, och utmanar sättet den viktorianska eran såg på och förtryckte icke-heteronormativ sexualitet. Karaktärerna Susan Trinder och Maud Lilly utsätts båda för fångenskap, våld och övergrepp som en slags kollektiv bestraffning av ”den galna kvinnan”. Målet med denna queerteoretiska närläsning är att undersöka hur multisexuella uttryck kan spåras i romanen, ofta förmedlade via neo-viktorianska symboler och den röda färgen. Den diskuterar även hur de neo-viktorianska symbolerna (Mauds vita handskar fyller här en viktig funktion) fungerar både som verktyg för att driva kvinnor till galenskap och rädda dem från den, i ett samhälle som kämpar för att ’bota’ den sexualitet som skiljer sig från den heteronormativa strukturen.

Page generated in 0.0608 seconds