Sandvik Coromant och deras kunder har maskiner inom skärande bearbetning som genererar data vid produktion. Nyttolasten av det data som genereras innehåller olika mätvärden från sensorer inuti maskinen samt händelser som sker i maskinen under produktion. I det här arbetet har insamlad data från maskiner använts för att försöka öka maskinernas produktivitet genom att bistå tekniker och maskinoperatörer med relevant information. För att förmedla informationen utvecklades ett mjukvarusystem som analyserar och visualiserar maskindata. Dataanalysen gjordes med hjälp av artificiell intelligens som tränades på sekventiell data för att prediktera verktygsbrott. Vid identifikation av en datasekvens som potentiellt kan leda till ett verktygsbrott, meddelas maskinoperatören via en mobilapplikation installerad på en portabel enhet. Datavisualiseringarna består av interaktiva linjediagram och tidssorterade listor av maskinhändelser. De interaktiva linjediagrammen är tvådimensionella och visar mätvärden med sitt ursprung från någon maskins sensorer längs y-axeln och tiden längs x-axeln. Interaktiviteten som finns tillgänglig för användare i linjediagrammen är zoomning, panorering samt klickbara datapunkter. / Sandvik Coromant and their customers have cutting machines that generate data during production. The payload of the data generated contains various measurement values from sensors inside the machineas, well as events that occur in the machine during production. In this work, the data collected from the machines has been analyzed to try to increase the machines’ productivity by assisting technicians and machine operators with relevant information. To communicate the information, a software system was developed that analyzes and visualizes machine data. The data analysis was done using artificial intelligence trained on sequential data to predict tool failure. When identifying a data sequence that could potentially lead to a tool failure, the machine operator is notified via a mobile application installed on a portable device. The data visualizations consist of interactive line charts and time-sorted lists of machine events. The interactive line diagrams are two-dimensional and show measurement values originating from any machine's sensors along the y axis and time along the x axis. The interactivity available to users in the line graphs is zooming, panning, and clickable data points.

Samhället går idag bort från centraliserad energi mot decentraliserade system. Istället för att köpa från stora företag som skapar el från fossila bränslen har många förnybara alternativ kommit. Eftersom konsumenter kan generera solenergi med solpaneler kan de också bli producenter. Detta skapar en stor marknad för handel av el mellan konsumenter i stället för företag. Detta skapar ett så kallat mikronät. Syftet med denna avhandling är att hitta en lösning för att köpa och sälja på dessa mikronät. Genom att använda en Q-learning-lösning med OpenAI Gym-verktygslådan och en mikronätsimulering syftar denna avhandling till att svara på följande frågor: I vilken utsträckning kan Qlearning användas för att köpa och sälja energi i ett mikrosystem, hur lång tid tar det köp och sälj algoritm för att träna och slutligen påverkar latens genomförbarheten av Q-learning för mikronät. För att svara på dessa frågor måste jag mäta latens och utbildningstid för Q-learninglösningen. En neural nätverkslösning skapades också för att jämföra med Q-learning-lösningen. Från dessa resultat kunde jag säga att en del av det inte var så tillförlitligt, men vissa slutsatser kunde fortfarande göras. För det första är den utsträckning som Q-learning kan användas för att köpa och sälja ganska bra om man bara tittar på noggrannhetsresultaten på 97%, men detta sitter på mikronätets simulering för att vara korrekt. Hur lång tid det tar att köpa och sälja algoritm för att träna uppmättes till cirka 12 sekunder. Latensen anses vara noll med Q-learning-lösningen, så den har stor genomförbarhet. Genom dessa frågor kan jag dra slutsatsen att en Q-learning OpenAI Gym-lösning är genomförbart. / Society is today moving away from centralized power towards decentralized systems. Instead of buying from large companies that create electricity from fossil fuels, many renewable alternatives have arrived. Since consumers can generate solar power with solar panels, they can also become the producers. This creates a large market for trading electricity between consumer instead of companies. This creates a so called microgrid. The purpose of this thesis is to find a solution to buying and selling on these microgrids. By using a Q-learning solution with the OpenAI Gym toolkit and a microgrid simulation this thesis aims to answer the following questions: To what extent can Q-learning be used to buy and sell energy in a microgrid system, how long does it take the buy and sell algorithm to train and finally does latency affect the feasibility of Q-learning for microgrids. To answer these questions, I must measure the latency and training time of the Q-learning solution. A neural network solution was also created to compare to the Q-learning solution. From these results I could tell some of it was not that reliable, but some conclusions could still be made. First, the extent that Q-learning can be used to buy and sell is quite great if just looking at the accuracy results of 97%, but this is on the microgrid simulation to be correct. How long it takes to buy and sell algorithm to train was measured to about 12 seconds. The latency is considered zero with the Q-learning solution, so it has great feasibility. Through these questions I can conclude that a Qlearning OpenAI Gym solution is a viable one.

IoT har blivit en stor producent av big data. Big data kan användas för att optimera operationer, för att kunna göra det så måste man kunna extrahera användbar information från big data. Detta kan göras med hjälp av neurala nätverk och maskininlärning, vilket kan leda till nya typer av smarta applikationer. Den här rapporten fokuserar på att besvara frågan hur bra är neurala nätverk på att förutspå sensor värden och hur pålitliga är förutsägelserna och om dom kan användas i verkliga applikationer. Sensorlådor användes för att samla data från olika rum och olika neurala nätverksmodeller baserade på LSTM nätverk användes för att förutspå framtida värden. Dessa värden jämfördes sedan med dom riktiga värdena och absoluta medelfelet och standardavvikelsen beräknades. Tiden som behövdes för att producera en förutsägelse mättes och medelvärde och standardavvikelsen beräknades även där. LSTM modellerna utvärderades utifrån deras prestanda och träffsäkerhet. Modellen som endast förutspådde ett värde hade bäst träffsäkerhet, och modellerna tappade träffsäkerheten desto längre in i framtiden dom försökte förutspå. Resultaten visar att även dom enkla modellerna som skapades i detta projekt kan med säkerhet förutspå värden och därför användas i olika applikationer där extremt bra förutsägelser inte behövs. / The IoT is becoming an increasing producer of big data. Big data can be used to optimize operations, realizing this depends on being able to extract useful information from big data. With the use of neural networks and machine learning this can be achieved and can enable smart applications that use this information. This thesis focuses on answering the question how good are neural networks at predicting sensor values and is the predictions reliable and useful in a real-life application? Sensory boxes were used to gather data from rooms, and several neural networks based on LSTM were used to predict the future values of the sensors. The absolute mean error of the predictions along with the standard deviation was calculated. The time needed to produce a prediction was measured as an absolute mean values with standard deviation. The LSTM models were then evaluated based on their performance and prediction accuracy. The single-step model, which only predicts the next timestep was the most accurate. The models loose accuracy when they need to predict longer periods of time. The results shows that simple models can predict the sensory values with some accuracy, while they may not be useful in areas where exact climate control is needed the models can be applicable in work areas such as schools or offices.

En av de viktigaste egenskaper hos en agent är hur den väljer att navigera i en virtuell miljö, därför ämnar den här studien att undersöka mänsklighetsgraden hos tre olika typer av styrtekniker i ett 2D bilspel. Dessa teknikerna är ett waypoint-system, ett neuralt nätverk och en skuggningsteknik. De tre teknikerna utvärderas genom att jämföra hur deras generella beteende skiljer sig från de mänskliga deltagarna och genom ett frågeformulär som deltagarna svarar på. Baserat på den data som samlades in kan man dra slutsatsen att skuggning-tekniken upplevdes mest mänsklig följt av det neurala nätverket. Detta gör det intressant att eventuellt i framtiden testa olika typer av neurala nätverk och se hur mänskligt de kan upplevas.

Arbetet undersöker mänskligt beteende hos beteendeträd och LSTM nätverk. Ett spel skapades som testades av personer i en undersökning där deltagarna fick spela tillsammans med vardera agent i slumpmässig ordning för att bedöma agenternas beteende. Resultatet från undersökningen visade att beteendeträdet var den mänskliga varianten enligt deltagarna oavsett ordning som testpersonerna spelade med vardera agent. Problemet med resultatet beror antagligen till störst del på att det inte fanns tillräckligt med tid och bristande CPU kraft för att utveckla LSTM agenten ytterligare. För att förbättra och arbeta vidare med arbetet kan mer tid läggas på att träna LSTM nätverket och finjustera beteendeträdet. För att förbättra testet borde riktig multiplayer funktionalitet implementeras som gör att det går att testa agenterna jämfört med riktiga mänskliga spelare.

In the last decades neural networks have become more frequent in video games. Neuroevolution helps us generate optimal network topologies for specific tasks, but there are still still unexplored areas of neuroevolution, and ways of improving the performance of neural networks, which we could utilize for video game playing. The aim of this thesis is to find a suitable fitness evaluation and improve the plasticity of evolved neural networks, as well as comparing the performance and general video game playing abilities of established neuroevolution methods. Using Analog Genetic Encoding we implement evolving neuromodulatory topologies in a typical two-dimensional platformer video game, and have it play against itself without neuromodulation, and against a popular genetic algorithm known as Neuroevolution of Augmenting Topologies. A suitable input and output structure is developed as well as an appropriate fitness evaluation for properly mating and mutating a population of neural networks. The benefits of neuromodulation are tested by running and completing a number of tile-based platformer video game levels. The results show an increased performance in networks influenced by neuromodulators, but no general video game playing abilities are obtained. This shows us that a more advanced general gameplay learning method with higher influence is required. / Neurala nätverk har blivit allt vanligare i tv-spel. Neuroevolution hjälper oss att utveckla optimala neurala topologier för specifika uppgifter, men det finns fortfarande outforskade områden i neuroevolution, och sätt att förbättra förmågan hos neurala nätverk som vi kan använda i spel. Målet är att hitta en lämplig fitnessbedömning och förbättra plasticiteten hos utvecklade neuralanätverk, samt jämföra deras utförande och förmåga att generellt spela videospel. Detta med hjälp av etablerade neuroevolutionmetoder. Genom Analog Genetisk Kodning implementeras utvecklande neuromodulatoriska topologier i ett typiskt tvådimensionellt platformer spel. Det används sedan för att spela mot en version av sig själv som inte har neuromodulatoriska egenskaper, samt mot en populär genetisk algoritm kallad Neuroevolution of Augmenting Topologies. Ett passande format för input och output, samt en fitnessbedömningsmetod för parande och muterande aven population av neurala nätverk utvecklas. Fördelarna med neuromodulation testas genom att låta nätverken spela ett antal tile-baserade platformerbanor. Resultaten visar en förbättring av utförandet hos nätverk som utvecklat neuromodulatorer, dock inga generella spelkunskaper kunde läras. Detta visar oss att en mer avancerad metod för generellt spelande krävs för att kunna få ett neuralt nätverk kunna spela och lösa mer generella problem.

Context. Machine learning is a constantly developing subfield within the artificial intelligence field. The number of domains in which we deploy machine learning models is constantly growing and the systems using these models spread almost unnoticeably in our daily lives through different devices. In previous years, lots of time and effort has been put into increasing the performance of these models, overshadowing the significant risks of attacks targeting the very core of the systems, the trained machine learning models themselves. A specific attack with the aim of fooling the decision-making of a model, called the adversarial input attack, has almost exclusively been researched for models processing image data. However, the threat of adversarial input attacks stretches beyond systems using image data, to e.g the tabular domain which is the most common data domain used in the industry. Methods used for interpreting complex machine learning models can help humans understand the behavior and predictions of these complex machine learning systems. Understanding the behavior of a model is an important component in detecting, understanding and mitigating vulnerabilities of the model. Objectives. This study aims to reduce the research gap of adversarial input attacks and defenses targeting machine learning models in the tabular data domain. The goal of this study is to analyze how model-agnostic interpretation methods can be used in order to mitigate and detect adversarial input attacks on tabular data. Methods. The goal is reached by conducting three consecutive experiments where model interpretation methods are analyzed and adversarial input attacks are evaluated as well as visualized in terms of perceptibility. Additionally, a novel method for adversarial input attack detection based on model interpretation is proposed together with a novel way of defensively using feature selection to reduce the attack vector size. Results. The adversarial input attack detection showed state-of-the-art results with an accuracy over 86%. The proposed feature selection-based mitigation technique was successful in hardening the model from adversarial input attacks by reducing their scores by 33% without decreasing the performance of the model. Conclusions. This study contributes with satisfactory and useful methods for adversarial input attack detection and mitigation as well as methods for evaluating and visualizing the imperceptibility of attacks on tabular data. / Kontext. Maskininlärning är ett område inom artificiell intelligens som är under konstant utveckling. Mängden domäner som vi sprider maskininlärningsmodeller i växer sig allt större och systemen sprider sig obemärkt nära inpå våra dagliga liv genom olika elektroniska enheter. Genom åren har mycket tid och arbete lagts på att öka dessa modellers prestanda vilket har överskuggat risken för sårbarheter i systemens kärna, den tränade modellen. En relativt ny attack, kallad "adversarial input attack", med målet att lura modellen till felaktiga beslutstaganden har nästan uteslutande forskats på inom bildigenkänning. Men, hotet som adversarial input-attacker utgör sträcker sig utom ramarna för bilddata till andra datadomäner som den tabulära domänen vilken är den vanligaste datadomänen inom industrin. Metoder för att tolka komplexa maskininlärningsmodeller kan hjälpa människor att förstå beteendet hos dessa komplexa maskininlärningssystem samt de beslut som de tar. Att förstå en modells beteende är en viktig komponent för att upptäcka, förstå och mitigera sårbarheter hos modellen. Syfte. Den här studien försöker reducera det forskningsgap som adversarial input-attacker och motsvarande försvarsmetoder i den tabulära domänen utgör. Målet med denna studie är att analysera hur modelloberoende tolkningsmetoder kan användas för att mitigera och detektera adversarial input-attacker mot tabulär data. Metod. Det uppsatta målet nås genom tre på varandra följande experiment där modelltolkningsmetoder analyseras, adversarial input-attacker utvärderas och visualiseras samt där en ny metod baserad på modelltolkning föreslås för detektion av adversarial input-attacker tillsammans med en ny mitigeringsteknik där feature selection används defensivt för att minska attackvektorns storlek. Resultat. Den föreslagna metoden för detektering av adversarial input-attacker visar state-of-the-art-resultat med över 86% träffsäkerhet. Den föreslagna mitigeringstekniken visades framgångsrik i att härda modellen mot adversarial input attacker genom att minska deras attackstyrka med 33% utan att degradera modellens klassifieringsprestanda. Slutsats. Denna studie bidrar med användbara metoder för detektering och mitigering av adversarial input-attacker såväl som metoder för att utvärdera och visualisera svårt förnimbara attacker mot tabulär data.

I projektet detekteras och följs granplantor i spatiospektrala bilder för att därefter skapa en hyperspektral datakub för av varje gran. För att detektera granarna prövas fyra metoder: manuell detektion, detektion med segmentering, detektion med SVM och detektion med neuralt nätverk. Minnesanvändning och körningstid jämförs mellan två implementationer, där hyperspektral rekonstruktion görs med olika metoder.

I projektet detekteras och följs granplantor i spatiospektrala bilder för att därefter skapa en hyperspektral datakub för av varje gran. För att detektera granarna prövas fyra metoder: manuell detektion, detektion med segmentering, detektion med SVM och detektion med neuralt nätverk. Minnesanvändning och körningstid jämförs mellan två implementationer, där hyperspektral rekonstruktion görs med olika metoder.

Neural network quantum states (NNQS) is a novel machine learning method, based on restricted Boltzmann machines, previously used to represent the wave function in many-body quantum mechanics. In this thesis, we use NNQS to instead find integrals of motion, i.e., operators, commuting with the Hamiltonian, describing a system. We also attempt to use this method to find the phase transition in systems exhibiting many-body localization. The neural network is shown to be highly successful in finding integrals of motion for the considered systems, while the outcome of finding the phase transition is less conclusive. / Neurala nätverk-kvanttillstånd (NNQS) är en ny maskinginlärnings-metod, baserad på begränsad Boltzmann-maskin-arkitektur, som tidigare använts för att representera vågfunktionen i flerkropps-kvantmekanik. I den här avhandlingen använder vi NNQS för att istället hitta rörelseintegraler, det vill säga operatorer, som kommuterar med Hamiltonianen, vilken beskriver systemet. Vi undersöker även möjligheten att använda denna metod för att hitta fasövergången i system med flerkroppslokalisering. Vi visar att de neurala nätverken är mycket framgångsrika i att hitta rörelseintegraler för de betraktade systemen, medan våra resultat gällande att hitta fasövergången är mindre slutgiltiga.