Varje dag använder vi människor vårt språk, i former som är både auditiva och visuella. Många av dessa situationer och scenarion som uppstår i dagens samhälle kan försämra dessa förhållanden av språket och vår förståelse för det. I följande studie undersöks en frågeställning som angriper uppfattat talspråk i försämrade förhållande i form av noise vocoding (NV) vilket är en form av ljudkodning och huruvida dessa påverkas av semantik, fonologi och modersmål. Stödet från semantik i studien representeras med meningar som antingen har hög eller låg koherens medan stödet från fonologin kommer från koppling mellan visuell och auditiv form. Studien består av 13 barn i åldern 10–13 år och ämnar undersöka om stöd av fonologi och semantik kan påverka en människas förståelse av språk riktat mot barn i årskurs 4 och 6 med svenska eller annat modersmål. Dataanalysen av statistiken görs med en three way ANOVA. Studiens resultat indikerade på att deltagarna återgav fler korrekta ord från meningar med hög koherens än med låg koherens vilket innebär en positiv påverkan av det semantiska stödet. Deltagarna visade även på en förbättring som innebär att det fonologiska stödet fungerade. Slutligen visades de deltagarna med svenskt modersmål ha större hjälp av det fonologiska och semantiska stödet än de deltagarna med annat modersmål.