Happiness is consistently cited as one of the things that people consider most important in their lives and yet is a slippery concept about which it is difficult to establish a shared understanding. There is increasing agreement that Gross National Product (GDP) is not a sufficient indicator of progress and that alternative measures may need to include the subjective aspects of wellbeing, or happiness. However, if policy makers and development workers are to seriously consider happiness, clarity is required about what it means to different people and such clarity must be grounded in the everyday experiences of the people whose lives social and development polices aim to improve. Despite increasing interest in the concept of happiness within Laos, academic research focusing upon positive subjective experience is limited. Young Lao people who volunteer with Non-Profit Associations (NPAs) in Vientiane occupy a unique position at the crossroads of a country that continues to be affected by a complex political legacy, a rapidly modernising capital city and a newly visible civil society. The findings from the current research provide rich data from 18 months of ethnographic and participative fieldwork with this specific group of young people in Vientiane. The research addresses the following questions:  What do the ways that young Lao volunteers in Vientiane express happiness tell us about the ways that they conceptualise happiness?  What do young volunteers in Vientiane say makes them happy?  What beliefs do young volunteers in Vientiane have about happiness?  How do these beliefs about happiness fit with young volunteers’ expressed experiences of happiness? This thesis identifies three key conceptual models that research participants used to express happiness including ‘Being Happy’ (happiness is a present moment choice), ‘Becoming Happy’ (happiness is something to be achieved) and ‘Happy Being With Others’ (happiness is located in relationships between people). Further, three culturally constructed ‘happiness scripts’ that research participants share are outlined and discussed. The three scripts are: “The way to be happy is to be a good Lao person”, “I will be happy if I have the things that I need to be comfortable and to have an easy life” and “I am happy when I follow my heart”. These scripts each combine a conceptual mode of happiness with a focus on specific aspects of their lives that research participants say make them happy and a set of shared beliefs about happiness. These three scripts offer normative accounts of different pathways that research participants believe will lead to happiness. The research demonstrates, however, how research participants hold multiple scripts simultaneously and looks at the interactions and tensions between the scripts and between the scripts and participants’ lived experiences. The research concludes that the socially constructed nature of the happiness scripts and the multiple conceptual models of happiness used by the research participants emphasise the need for self-awareness and transparency in conversations about happiness. Any consideration of happiness at policy level must include open and critical discussion about the happiness script that is being promoted. At the individual level participants valued positive opportunities to become aware of and challenge their own assumptions about the things that are most important in their lives were beneficial to their happiness. The thesis, therefore, recommends a shift in policy focus from solely measuring happiness to promoting positive conversations about happiness at policy, community and individual levels. Happiness is both an important experience and a slippery concept. It is both critical that we consider it and vital that we remain critical of it.

<p>The purpose of this paper was, on the basis of the association’s annual reports, to describe appropriate key performance indicators for non-profit associations. The purpose was furthermore to study how the associations show their goal-attainment.</p><p> </p><p>The research was delimited to contain the second category of non profit associations, which include sports associations. The authors choose three non profit associations, which according to the law, shall draw up annual reports. The three ice hockey associations HV71, MODO Hockey and Frölunda Hockey Club, were thereafter chosen on the basis of those delimits. The research was furthermore delimited to include the parent associations only.  </p><p> </p><p>The authors obtained the basis of the paper through studies of literature and annual reports and via an interview. The authors described different key performance indicators based on these studies and analytical assumptions.</p><p> </p><p>In the study it appeared that all of the three studied associations largely present their goal-attainment in the statement of activity, which is a part of the annual report. The financial key performance indicators that appeared were “the equity ratio” and “the gross profit margin”, which are considered to be appropriate for these three sport associations. It also appeared that the described appropriate non financial key performance indicators could be used as statistical measures to show the three studied association’s goal-attainments and with that consolidate the credibility in their annual reports.   </p>

The purpose of this paper was, on the basis of the association’s annual reports, to describe appropriate key performance indicators for non-profit associations. The purpose was furthermore to study how the associations show their goal-attainment.   The research was delimited to contain the second category of non profit associations, which include sports associations. The authors choose three non profit associations, which according to the law, shall draw up annual reports. The three ice hockey associations HV71, MODO Hockey and Frölunda Hockey Club, were thereafter chosen on the basis of those delimits. The research was furthermore delimited to include the parent associations only.     The authors obtained the basis of the paper through studies of literature and annual reports and via an interview. The authors described different key performance indicators based on these studies and analytical assumptions.   In the study it appeared that all of the three studied associations largely present their goal-attainment in the statement of activity, which is a part of the annual report. The financial key performance indicators that appeared were “the equity ratio” and “the gross profit margin”, which are considered to be appropriate for these three sport associations. It also appeared that the described appropriate non financial key performance indicators could be used as statistical measures to show the three studied association’s goal-attainments and with that consolidate the credibility in their annual reports.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-08-24T12:50:50Z No. of bitstreams: 1 Silvana Festa.pdf: 1662919 bytes, checksum: 119a559c83c5ddf510753b66f715f1c5 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-24T12:50:50Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Silvana Festa.pdf: 1662919 bytes, checksum: 119a559c83c5ddf510753b66f715f1c5 (MD5) Previous issue date: 2017-08-17 / The Third Sector consists on a broad and diverse set of institutions, such as foundations, associations, non-governmental organizations, philanthropic entities, and others, which are private non-profit initiatives and serve to social needs. Thus, this research aims to highlight the use of the financial budget as an essential tool in the effective administration of entity in Third Sector, within the scope of the College Institution. The research used some technical procedures and instruments such as bibliographical and documentary research, analysis and interpretation of literature and study case on a Third Sector entity at the College area. This study is justified due to the transparency and credibility of the institution of at College Education, in addition to assisting it and improving its financial and accounting budget administrative routines. The study concludes that the use of budget as a management tool contributes to the improvement of controls and to an adequate financial management of College Institution, helping the management process and decision making, since the financial resource looks for a better result on the budgeting with the promotion of financial sustainability and guaranteeing the execution of teaching, research and extension policies / O terceiro setor consiste em um abrangente e diversificado conjunto de instituições, como fundações, associações, organizações não governamentais, entidades filantrópicas e outras, que são iniciativas privadas sem fins lucrativos e atuam em prol das necessidades sociais. Assim, esta pesquisa tem como objetivo evidenciar a utilização do orçamento financeiro como ferramenta imprescindível na administração eficaz da entidade do terceiro setor, no âmbito da instituição educacional superior. A pesquisa utilizou alguns procedimentos técnicos e instrumentos, como pesquisa bibliográfica e documental; análise e interpretação da literatura e estudo de caso, em uma entidade do terceiro setor, na área de educação superior. Este estudo justifica-se em razão da transparência e credibilidade da instituição de educação superior, além de auxiliá-la e aprimorar suas rotinas administrativas orçamentárias financeiras e contábil. O estudo realizado permite concluir que a utilização do orçamento como ferramenta de gestão contribui para a melhoria nos controles e para uma gestão financeira adequada da IES, auxiliando no processo gerencial e nas tomadas de decisões, uma vez que o recurso financeiro busca um melhor resultado na efetivação orçamentária com a promoção da sustentabilidade financeira e garantia da execução das políticas de ensino, pesquisa e extensão

<p>We have in this master thesis chosen to evaluate limit us to the non-profit fundraising associations. The evaluation is based on what Vedung(1998) the side-effect model, where we have the purposes of the law as the point of departure, to see that these law purposes are fulfilled. With this model we have also seen if there are any side-effects that were not foreseen.</p><p>In the analysis we have compared the non-profit associations’ annual reports with each other and with one profit making limited company. The evaluation shows that the annual reports are now more alike than before, both between each other and with the profit making limited company. However there is still room for the associations to use the annual report in a marketing-oriented way, to “sell” themselves to the stakeholders. Before 2001 it was almost impossible to compare the non-profit associations’ annual reports. The profit making limited companies annual reports are much more focused on numbers, this probably has to do with that the stakeholders’ wishes return on investment. A donor to a non-profit association rather wants to know that his/her money have done someone’s life to the better.</p><p>Our conclusions in this master thesis are that the new accounting law have affected the non-profit associations’ annual reports, this when they now are obligated to form its accounting according to ÅRL. But in the same time we also believe that the law not only has affected how the annual reports are formed. The expectations from the stakeholders, the accountants etc. also forms how they arrange the annual report, have also been affected. If any side effects that have arisen since the law changed among the non-profit associations’ annual reports are not easy to find. This is because it is still differences between a profit making limited company and a non-profit association, but they are now under the same annual report rules.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att utvärdera om årsredovisningarna hos ideella föreningar har påverkats efter att man 2001 valde att skriva om bokföringslagen så den nu gäller ett större antal företag. Anledningen till att man valde att ändra bokföringslagen var att få normgivningen mer enhetlig och generell. Innan 2001 var normgivningen spridd på flera olika lager, vilket ledde till att allt blev mer komplicerat än vad det behövde vara, menade vissa.</p><p>Vi har i denna uppsats valt att utvärdera ideella insamlingsorganisationer för att avgränsa oss. Utvärderingen utgår från vad Vedung (1998) kallar bieffektmodellen, där vi har som utgångspunkt syften med lagen, för att se om dessa syften levdes upp till. Vi har även i och med denna modell sett på om det blev sidoeffekter av lagen, som inte var meningen från början.</p><p>I analysen jämför vi de ideella föreningarnas årsredovisning med varandra och med ett vinstdrivande företag. Utvärderingen visar på att årsredovisningarna nu är mer lika varandra, både mellan varandra och med ett vinstdrivande företag. Dock finns det ett utrymme i årsredovisningen som föreningarna använder på ett reklaminriktat sätt, för att sälja in sig till intressenterna. Innan 2001 var det i princip omöjligt att jämföra de ideella föreningarnas årsredovisningar. Det vinstdrivande företagets årsredovisning är mycket mer inriktat på siffror och detta har antagligen att göra med att deras intressenter är vinstintresserade. En bidragsgivare till en ideell förening vill förmodligen istället veta att det man har skänkt pengar till har gjort att någon har det bättre nu.</p><p>Våra slutsatser i uppsatsen är att bokföringslagen har påverkat de ideella föreningarnas årsredovisningar, detta då de nu är tvingade till en mall enligt ÅRL. Men samtidigt tror vi att inte bara lagen har påverkat hur årsredovisningarna utformas. Förväntningar från intressenterna, samma revisor eller andra mallar på hur de kan lägga upp årsredovisningar påverkar även det. Sidoeffekter som har uppstått i och med att lagen ändrades är att årsredovisningarna hos ideella föreningar inte är helt enkla att läsa av. Detta då det i grunden ändå är skillnader mellan ett vinstdrivande företag och en ideell förening, men att de nu går under samma redovisningsregler.</p>

Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den. Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet. Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis. En ideell förening är beroende av bidrag från medlemmar och kommun. Normer och praxis inom redovisning är utarbetad utifrån den privata sektorn och präglas då av ett vinstdrivande syfte och finansiella mått. För den ideella sektorn lämpar sig ickefinanseella mått i form av måluppfyllelse bättre. I och med att ideella föreningar inte har en egen lagstiftning så påverkas redovisningens utformning också av ett vinstdrivande perspektiv. Den effektivitet som församlingen mäter och redovisar i sin årsredovisning är statistik på antalet medlemmar och deltagare i församlingens olika verksamheter. Däremot redovisas effektivitet i form av målsättning snarare verbalt på församlingsmöten. Genom synen på redovisning som ett informationssystem är verbal kommunikation också en form av redovisning. Icke finansiella mått är viktigast för församlingen, anser styrelsemedlemmarna, för att de kan påverka medlemmarna till att engagera sig mer i verksamheten. Finansiella mått kan församlingen också ha användning för så länge redovisningen av dem genomförs på ett sätt så medlemmarna kan ta till sig den informationen. Om redovisningen genomförs så att medlemmarna förstår informationen kan den få en positiv effekt på verksamheten för att den kan motivera medlemmarna att engagera sig mer. Studien har lett till en modell som visar hur effektivitets-redovisningen kan påverka en förening positivt. Genom att sätta upp mätbara delmål både för styrelsen och för medlemmarna kan motivationen ökas och mer resurser bli tillgängliga för verksamheten. Med fler motiverade medlemmar och mer resurser kan församlingen nå sina mål och öka effetkiviteten. Utvärdering av de uppnådda målen och redovisning av resultaten ska inspirera medlemmarna till att sätta nya mål och en enighet bland medlemmarna att sträva efter att uppnå de nya målen. / The purpose with this thesis is to describe how a non-profit association measures and presents efficiency and its effects on the organization. Non-profit organizations cannot measure efficiency in the same way as profit-driven organizations since they do not have a financial purpose. In this thesis a christian congregation is studied to attain a deeper insight in how non-profit organizations measures and presents efficiency. This thesis is conducted through a case study of both qualitatative and quantitatative character. The authors have visited the congregation in question and made a questionnaire among the members about their attitudes towards efficiency and how it is presented to them. The authors have also interviewed four members of the board to get a deeper insight in the subject. What distinguishes non-profit organizations from profit-driven ones is that they have a non-financial purpose. And also that they mostly are operated on a voluntary basis. A non-profit organization is depending on subsidies from members and the municipality. Norms within accounting are designed from a profit-driven view and is mostly focusing on financial measures. For the non-profit sector measures of non financial character is more appropriate to use. The accounting within non-profit organizations are heavily affected by a profit-driven perspective since they do not have an exclusive legislation. The efficiency that the congregation measures and presents in their annual report is statistics of members and participants in their activities. However they do present efficiency in sense of objectives verbally through their meetings. Verbal communication can from a informationsystem kind of view be considered as a way of accounting. Non financial measures is the most important ones for the congregation since it can make the members become more engaged in the activities. If the accounting is created in a way that the members can relate to, it may have a positive and motivative effect on the organisation. The study resulted in a model that shows the positive effects of presenting efficiency in an organization. By introducing measureable goals more members will become engaged and more resources will be available in the organization. Through this the congregation more easily can reach its goals. Evaluation of reached goals will inspire the members to set up new ones and to become more united.

We have in this master thesis chosen to evaluate limit us to the non-profit fundraising associations. The evaluation is based on what Vedung(1998) the side-effect model, where we have the purposes of the law as the point of departure, to see that these law purposes are fulfilled. With this model we have also seen if there are any side-effects that were not foreseen. In the analysis we have compared the non-profit associations’ annual reports with each other and with one profit making limited company. The evaluation shows that the annual reports are now more alike than before, both between each other and with the profit making limited company. However there is still room for the associations to use the annual report in a marketing-oriented way, to “sell” themselves to the stakeholders. Before 2001 it was almost impossible to compare the non-profit associations’ annual reports. The profit making limited companies annual reports are much more focused on numbers, this probably has to do with that the stakeholders’ wishes return on investment. A donor to a non-profit association rather wants to know that his/her money have done someone’s life to the better. Our conclusions in this master thesis are that the new accounting law have affected the non-profit associations’ annual reports, this when they now are obligated to form its accounting according to ÅRL. But in the same time we also believe that the law not only has affected how the annual reports are formed. The expectations from the stakeholders, the accountants etc. also forms how they arrange the annual report, have also been affected. If any side effects that have arisen since the law changed among the non-profit associations’ annual reports are not easy to find. This is because it is still differences between a profit making limited company and a non-profit association, but they are now under the same annual report rules. / Syftet med uppsatsen är att utvärdera om årsredovisningarna hos ideella föreningar har påverkats efter att man 2001 valde att skriva om bokföringslagen så den nu gäller ett större antal företag. Anledningen till att man valde att ändra bokföringslagen var att få normgivningen mer enhetlig och generell. Innan 2001 var normgivningen spridd på flera olika lager, vilket ledde till att allt blev mer komplicerat än vad det behövde vara, menade vissa. Vi har i denna uppsats valt att utvärdera ideella insamlingsorganisationer för att avgränsa oss. Utvärderingen utgår från vad Vedung (1998) kallar bieffektmodellen, där vi har som utgångspunkt syften med lagen, för att se om dessa syften levdes upp till. Vi har även i och med denna modell sett på om det blev sidoeffekter av lagen, som inte var meningen från början. I analysen jämför vi de ideella föreningarnas årsredovisning med varandra och med ett vinstdrivande företag. Utvärderingen visar på att årsredovisningarna nu är mer lika varandra, både mellan varandra och med ett vinstdrivande företag. Dock finns det ett utrymme i årsredovisningen som föreningarna använder på ett reklaminriktat sätt, för att sälja in sig till intressenterna. Innan 2001 var det i princip omöjligt att jämföra de ideella föreningarnas årsredovisningar. Det vinstdrivande företagets årsredovisning är mycket mer inriktat på siffror och detta har antagligen att göra med att deras intressenter är vinstintresserade. En bidragsgivare till en ideell förening vill förmodligen istället veta att det man har skänkt pengar till har gjort att någon har det bättre nu. Våra slutsatser i uppsatsen är att bokföringslagen har påverkat de ideella föreningarnas årsredovisningar, detta då de nu är tvingade till en mall enligt ÅRL. Men samtidigt tror vi att inte bara lagen har påverkat hur årsredovisningarna utformas. Förväntningar från intressenterna, samma revisor eller andra mallar på hur de kan lägga upp årsredovisningar påverkar även det. Sidoeffekter som har uppstått i och med att lagen ändrades är att årsredovisningarna hos ideella föreningar inte är helt enkla att läsa av. Detta då det i grunden ändå är skillnader mellan ett vinstdrivande företag och en ideell förening, men att de nu går under samma redovisningsregler.

<p>Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den.</p><p>Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet.</p><p>Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis. En ideell förening är beroende av bidrag från medlemmar och kommun. Normer och praxis inom redovisning är utarbetad utifrån den privata sektorn och präglas då av ett vinstdrivande syfte och finansiella mått. För den ideella sektorn lämpar sig ickefinanseella mått i form av måluppfyllelse bättre. I och med att ideella föreningar inte har en egen lagstiftning så påverkas redovisningens utformning också av ett vinstdrivande perspektiv.</p><p>Den effektivitet som församlingen mäter och redovisar i sin årsredovisning är statistik på antalet medlemmar och deltagare i församlingens olika verksamheter. Däremot redovisas effektivitet i form av målsättning snarare verbalt på församlingsmöten. Genom synen på redovisning som ett informationssystem är verbal kommunikation också en form av redovisning. Icke finansiella mått är viktigast för församlingen, anser styrelsemedlemmarna, för att de kan påverka medlemmarna till att engagera sig mer i verksamheten.</p><p>Finansiella mått kan församlingen också ha användning för så länge redovisningen av dem genomförs på ett sätt så medlemmarna kan ta till sig den informationen. Om redovisningen genomförs så att medlemmarna förstår informationen kan den få en positiv effekt på verksamheten för att den kan motivera medlemmarna att engagera sig mer. Studien har lett till en modell som visar hur effektivitets-redovisningen kan påverka en förening positivt. Genom att sätta upp mätbara delmål både för styrelsen och för medlemmarna kan motivationen ökas och mer resurser bli tillgängliga för verksamheten. Med fler motiverade medlemmar och mer resurser kan församlingen nå sina mål och öka effetkiviteten. Utvärdering av de uppnådda målen och redovisning av resultaten ska inspirera medlemmarna till att sätta nya mål och en enighet bland medlemmarna att sträva efter att uppnå de nya målen.</p> / <p>The purpose with this thesis is to describe how a non-profit association measures and presents efficiency and its effects on the organization. Non-profit organizations cannot measure efficiency in the same way as profit-driven organizations since they do not have a financial purpose. In this thesis a christian congregation is studied to attain a deeper insight in how non-profit organizations measures and presents efficiency.</p><p>This thesis is conducted through a case study of both qualitatative and quantitatative character. The authors have visited the congregation in question and made a questionnaire among the members about their attitudes towards efficiency and how it is presented to them. The authors have also interviewed four members of the board to get a deeper insight in the subject.</p><p>What distinguishes non-profit organizations from profit-driven ones is that they have a non-financial purpose. And also that they mostly are operated on a voluntary basis. A non-profit organization is depending on subsidies from members and the municipality. Norms within accounting are designed from a profit-driven view and is mostly focusing on financial measures. For the non-profit sector measures of non financial character is more appropriate to use. The accounting within non-profit organizations are heavily affected by a profit-driven perspective since they do not have an exclusive legislation.</p><p>The efficiency that the congregation measures and presents in their annual report is statistics of members and participants in their activities. However they do present efficiency in sense of objectives verbally through their meetings. Verbal communication can from a informationsystem kind of view be considered as a way of accounting. Non financial measures is the most important ones for the congregation since it can make the members become more engaged in the activities. If the accounting is created in a way that the members can relate to, it may have a positive and motivative effect on the organisation.</p><p>The study resulted in a model that shows the positive effects of presenting efficiency in an organization. By introducing measureable goals more members will become engaged and more resources will be available in the organization. Through this the congregation more easily can reach its goals. Evaluation of reached goals will inspire the members to set up new ones and to become more united.</p>

Alla behöver vara med och bidra till hållbar utveckling. Under senare tid har det blivit allt viktigare att arbeta kring hållbarhetsfrågor för att främja hållbar utveckling. I tidigare forskning har det framkommit att organisationer som använder intressentengagemang i hållbarhetsredovisningen kan utvinna fördelar. Något som dock inte tidigare har studerats är hur organisationer av typen ideella idrottsföreningar kan använda hållbarhetskommunikation som verktyg för att utvinna fördelar som resurser från intressenter och för att leda sitt hållbarhetsarbete framåt. Studien grundar sig i legitimitetsteorin och intressentteorin för intressenters tryck på föreningar och med en egenupparbetad analysmodell undersöks hållbarhetskommunikation som verktyg utifrån institutionella teorins begrepp decoupling och coupling. Syftet med studien är att få en förståelse för hur kommunikation av hållbarhetsarbete kan användas som verktyg i ideella idrottsföreningar. Studien bidrar till att förstå hur det annorlunda tryck ideella idrottsföreningar upplever på grund av sin mer legitima karaktär inverkar på vilket verktyg hållbarhetskommunikation blir. Studiens syfte har lett till frågeställningarna: Hur inverkar trycket från intressenter på ideella idrottsföreningar att använda hållbarhetskommunikation för att erhålla resurser? Hur används hållbarhetskommunikation som verktyg i ideella idrottsföreningar för att erhålla mer legitimitet och arbeta mer strukturerat med hållbarhet? Studien har genomförts genom fallstudie att studera en typ av ideella idrottsföreningar vilket har varit ridsportföreningar. Material har samlats in genom intervjuer med representanter från utvalda föreningar och studie av sociala medier som källa till att bekräfta informationen från intervjuerna som triangulering. Studien visar att ridsportföreningar i första hand inte använder hållbarhetskommunikation som ett verktyg för att erhålla resurser. Hållbarhetskommunikationen används snarare i föreningarna som ett verktyg som leder deras hållbarhetsarbete framåt. Studien visade även tydligt att det tryck som kommer från intressenter att arbeta med hållbarhet kom i princip enbart från de interna intressenterna. / Everyone is needed to contribute to sustainable development. It has been more important over the years to work with sustainability to promote sustainable development. Previous research explores organizations use of stakeholder engagement in sustainability reporting and its benefits. Organizations in the type of non-profit sports associations haven’t been researched before in its ways of using sustainability communication as a tool. A tool to gain recourses from stakeholders and in using it for development of the association’s sustainability work. This study is based on legitimacy theory and stakeholder theory for understanding in stakeholders demand on associations and with the analysis model is sustainability communication examined as a tool on the basis of the concept of decoupling and coupling in the institutional theory. The purpose of this study is to create an understanding in how communication of sustainability work is used as a tool in non-profit sports associations. The study contributes to understanding what the sustainability communication as a tool becomes in non-profit sports associations that experience a different demand from stakeholders than other types of organizations because of its already legitimate character. The purpose of this study resulted in the research questions: How does the pressure from stakeholders on non-profit sport associations affect the use of sustainability communication to earn resources? How is sustainability communication used as a tool in non-profit sport associations for obtaining legitimacy and leading sustainability work forward? The study implemented case study as a method of studying one type of non-profit sports association, where equestrian associations was selected. Data material was collected through semi-structured interviews and social media was examined to validate the information in a way of triangulation. The study shows equestrian associations main reason to use sustainability communication as a tool is not to gain recourses. It is rather used in the associations to lead sustainability work forward. The study also shows the pressure from stakeholders are internal than external in sustainability work for the equestrian associations.

Submitted by Elba Lopes (elba.lopes@fecap.br) on 2016-01-26T16:13:44Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Marcia_Marcondes_da_Silva.pdf: 8069358 bytes, checksum: edc95c2e7701b52300c68a3c39bd3698 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-01-26T16:13:44Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Marcia_Marcondes_da_Silva.pdf: 8069358 bytes, checksum: edc95c2e7701b52300c68a3c39bd3698 (MD5) Previous issue date: 2008-06-19 / The purpose of this work is to identify the occurrence of noises that affect the communication process, with accounting statements working as businesses language within the process of account rendering between the social work entities and the City Hall of the City of Tabo??o da Serra - City Council of Social Work (CMAS) and City Hall of Tabo??o da Serra (PMTS). In order to do that, it is based on studies that suggest the existence of a relationship between the accounting process, as business language, and the communication theory, with emphasis on the noises that may interfere in any communication process. The investigation tries to identify the occurrence of noises according to the perception of the users of accounting statements, issues - social work entities and receivers - CMAS and PMTS. The reason for carrying out this research comes from the study carried out by the Commission of Guidance Analysis and Inspection COAF/CMAS, where it was detected that the majority of the registered entities had their registrations cancelled or suspended because of problems with the account rendering and research carried out at CMAS, where it was observed the difficulty of the CMAS in establishing and maintaining partnerships with the social work entities in the city. The communication theory reveals that, some times, the level of knowledge of the issuer and the receiver, the social and cultural context where both of them are inserted, the channel used, the content of the message are responsible for problems that occur in the communication process. Therefore, this theory establishes parameters to determine if the communicative act takes place efficiently and effectively. As the main purpose of accounting is the supply of useful information for taking decisions, if accounting statements are not understood, it means that noises took place during the process and that the communicative act did not fully take place. In order to avoid or diminish the harmful effects of the noise it is essential to know where and how they take place. / O objetivo deste trabalho foi identificar a ocorr??ncia de ru??dos que comprometem o processo de comunica????o, sendo as demonstra????es cont??beis atuantes como linguagem de neg??cios no processo de presta????o de contas entre as entidades assistenciais e o Poder P??blico do Munic??pio de Tabo??o da Serra - Conselho Municipal de Assist??ncia Social (CMAS) e Prefeitura Municipal de Tabo??o da Serra (PMTS). Para tanto, baseou-se em estudos que sugerem existir rela????o entre o processo cont??bil, enquanto linguagem de neg??cios e a teoria da comunica????o, com ??nfase aos ru??dos que podem intervir em qualquer processo de comunica????o. A investiga????o buscou identificar a incid??ncia de ru??dos segundo a percep????o dos usu??rios das demonstra????es cont??beis, emissores - entidades assistenciais e receptores - CMAS e PMTS. A motiva????o desta pesquisa adv??m de estudo realizado pela Comiss??o de Orienta????o An??lise e Fiscaliza????o COAF/CMAS, neste estudo detectado que a maioria das entidades cadastradas estava com seus registros cancelados ou suspensos por problemas com as presta????o de contas e pesquisa realizada no pr??prio CMAS, onde foi detectado a dificuldade que este tem encontrado em formar e manter parcerias com as organiza????es de assist??ncia social do munic??pio. A teoria da comunica????o vem revelar que, por vezes, o n??vel de conhecimento do emissor e do receptor, o contexto s??cio-cultural em que ambos se encontram o canal utilizado, o conte??do da mensagem s??o respons??veis por problemas ocasionados no processo de comunica????o. Portanto, essa teoria estabelece par??metros para avaliar se o ato comunicativo ocorre com efici??ncia e efic??cia. Conclui-se que, como o objetivo principal da contabilidade ?? o fornecimento de informa????es ??teis para a tomada de decis??es, se as demonstra????es cont??beis n??o forem compreendidas, significa que ru??dos ocorreram durante o processo e que o ato comunicativo n??o ocorreu plenamente. Para evitar ou minimizar os efeitos nocivos do ru??do ?? imprescind??vel conhecer onde e como eles ocorrem.