Denna undersökning handlar om representationen av BDSM i den samtida populärlitteraturen och gör detta med hjälp av en diskursanalys. Undersökningen använder Fifty Shades, Normal People och i några fall, artiklar ur den svenska dagspressen för att göra detta. Frågorna som är vägledande för uppsatsen berör samtycke, patologisering och kön. Syftet med undersökningen är att avkoda vilka föreställningar som litteraturen å ena sidan konstituerar och å andra sidan bryter emot. Undersökningen görs kvalitativt, och utgår ifrån främst Normal People men även Fifty Shades-trilogin. Att studera hur BDSM representeras i litteraturen är intressant eftersom socialstyrelsen i Sverige ansåg Sadomasochsim vara en sjukdom fram tills 2009. Friskförklarandet till trots så går det att tala om en kulturell eftersläpning, vilket bibehåller föreställningar om BDSM som en sjukdom. Undersökningen berör patologiseringen, men även frågor om kön. Från radikalfeministiskt håll så har BDSM ansetts vara ett ultimat tecken på ett förtryckande och patriarkalt samhälle. Undersökningen vill såväl undersöka som spräcka några av de myter kring BDSM, med fokus på litteraturen.

Bildungsroman is a literary genre developed from the ideas of the Enlightenment. The genre usually portrays young men coming into the society which raise the question: what literary possibilities exist for portraying young women coming into adult life? The purpose of this study is to analyze novels from two different time periods about girls growing up in an Irish environment to answer how their possibilities coming in to the society are portrayed. Questions that are being answered are: how do the novels discuss class, gender and relationships? How do the novels discuss society? The material consists of The Country Girls by Edna O'Brien (1930–) from 2020 and Normal People by Sally Rooney (1991–) from 2019. The Country Girls was first published in 1960 and both novels used in this study are translated into Swedish. The study uses class and gender theoretical frameworks. The class perspecitve is mainly inspired by the theories of Pierre Bourdieu about different forms of capital, disposition and habitus but Ulrika Holgersson’s feminist framework for analyzing class will also be incorporated. For the gender perspecitve Candace West and Don H. Zimmerman’s idea of sex, sex category and gender will be used to discuss how characters organize their behaviour according to sex category. The gender perspective is also largely influenced by Judith Butler’s and Karen Barad’s theories regarding performativity. The method for this study is a comparative analysis based on close reading. This study shows that these novels use opposites and protagonists in different ways to discuss oppression in the Irish society and propose solutions to that issue. While The Country Girls suggests that men are the main oppressor of women Normal People also portrays a patriarchal society but where capitalism too plays a destructive part. The Country Girls proposes feminist transnational alliances to overcome oppression and Normal People uses masochism as a theme to show how what hurts can be transformed into pleasure.

I denna uppsats analyseras de manliga huvudkaraktärerna i dramaserierna Skam (2016) och Normala människor (2020) med syfte att undersöka om det finns tendenser för en ny mansbild i media. För att undersöka detta användes teoretiska perspektiv som representation, stereotyper, genus, heteronormativitet och hegemonisk maskulinitet. Ett analysschema skapades utifrån hegemonisk maskulinitet och forskning kring en ny mansbild i media. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys i form av semiotik som metod. Resultatet visade att den manliga huvudkaraktären från Skam upprätthöll fler karaktärsdrag från den hegemoniska maskuliniteten jämfört med den manliga huvudkaraktären från Normala människor. Karaktären från Normala människor uppvisade fler tendenser från en ny mansbild. / In this essay, we analyze the male main characters in the drama series Skam (2016) and Normal People (2020) with the aim of examining whether there are tendencies for a new male image in the media. To investigate this, theoretical perspectives such as representation, stereotypes, gender, heteronormativity and hegemonic masculinity were used. An analysis scheme was created based on hegemonic masculinity and research on a new male image in the media. To analyze the material, qualitative content analysis in the form of semiotics was used as a method. The results showed that the male main character from Skam maintained more character traits from the hegemonic masculinity compared to the male main character from Normal people. The character from Normal people showed more tendencies from a new male image.