<p>Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete.</p><p>Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ”hedbergare” men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg.</p><p>Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall. Mer specifika frågeställningar som jag ska besvara i denna uppsats är följande:</p><ul><li>Vilka var orsakerna till hedbergarnas brytning med kyrka och samhälle?</li><li>På vilket sätt påverkade brytningen med kyrkan församlingsmedlemmarnas privata liv, vilka konsekvenser fick den?</li></ul>

<p>I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.</p><p>Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag.</p><p>Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger.</p><p>När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier.</p><p>Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.</p>

I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen. Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag. Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger. När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier. Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.

Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete. Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ”hedbergare” men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg. Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall. Mer specifika frågeställningar som jag ska besvara i denna uppsats är följande: Vilka var orsakerna till hedbergarnas brytning med kyrka och samhälle? På vilket sätt påverkade brytningen med kyrkan församlingsmedlemmarnas privata liv, vilka konsekvenser fick den?