SammandragStudiens syfte är att synliggöra olika styrningsmekanismer som påverkar undervisningen i ämnet Bild. Studien utgår från frågan vad det är som påverkar lärarens val av tekniker, arbetsformer och material hen vill att eleverna ska arbeta med. Analysmaterialet består av intervjusvar från fem bildlärare gällande vad som styr vilket arbetssätt och material de arbetar med. Jag utför analysen med hjälp av styrningsteori eller som det även kallas av Michael Foucault Governmentality (Axelsson 2017). Det som först fick mig att vilja undersöka detta var en fundering över hur samt på vilket sätt lärare arbetar med digitala verktyg i ämnet bild. Detta väckte ett större intresse av att undersöka mer generellt vadsom styr valen av tekniker, arbetsformer och material. Respondenterna kommer från fem olika skolor i nordvästra Skåne. Resultatet visar att det arbetas mestadels med analog bild, detta kan bero på att många bildlärare anser att eleverna måste träna på sin finmotorik då de ser en tydlig försämring i den hos eleverna. Andra faktorer som styr i ämnet är till exempel budgeten, lokalen och undervisningstiden. Resultatet presenteras även i form av en gestaltning. Det är en tavla som är tänkt att bidra till fortsatta diskussioner kring styrningen, skolutvecklingen och digitaliseringen i bildämnet vilket jag anser är viktigt att diskutera. Mottagaren bjuds in att tolka tavlan samt titeln och utifrån detta fundera, reflektera och diskutera vidare.

Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lärande i matematiken på förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjälp av visuellt lärande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhåller sig till bild och visuellt lärande i matematiken. I min litteraturgenomgång redogör jag för tidigare forskning som är relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lärande i matematiken på olika sätt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lärande i matematikundervisningen när det gäller barns utveckling och lärande. Utifrån resultatet anser jag att pedagogerna har kunskap om visuellt lärande och använder sig av det i matematiken inlärningen medvetet. Resultatet av intervju med barnen visar också föreställningar och uppfattningar om bild och visuellt lärande i matematiken. Genom leken tar barnen till sig matematiken genom olika övningar i form av mönster (färger), räkna vardagsföremål. / AbstractThis paper deals with image and visual learning in mathematics at the preschool. The purpose of this study is to investigate teachers' beliefs about how teachers can concretize mathematics for preschool children using visual learning and image-building activities and how children perceive these activities. Through observation of image building activities and qualitative interviews, I investigate how teachers and children relate to image and visual learning in mathematics. In my literature review, I describe previous research that is relevant to my investigation. The survey shows that the educators working with images and visual learning in mathematics in different ways and have different ideas about the concept of image. The results show the importance of image and visual learning in mathematics education in child development and learning. Based on the results, I believe that educators have knowledge of visual learning and use it in mathematics learning consciously. The results of the interviews with the children also show beliefs and perceptions of image and visual learning in mathematics. Through play, children take to the mathematics through various exercises in the form of patterns (colors), count everyday objects.