No description available.

<p> </p><p>Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt. Det specialpedagogiska ansvar som vilar på pedagogerna upplevs vara stort eftersom de både har ansvar för att upptäcka och stödja barn i behov av särskilt stöd, men även för att erbjuda en verksamhet som kan tillgodose alla barns behov. Detta skapar ett specialpedagogiskt dilemma i pedagogernas arbete, vilket ytterligare försvåras i och med att de växande barngrupperna bidrar till ett ökat antal barn i behov av särskilt stöd. Dilemmat uppkommer till följd av de beslut som fattas på lednings- och organisationsnivåer och dessa påverkar verksamhetens miljömässiga utformning som storlekar på barngrupper och personalmängd. Studien visar att de förutsättningar pedagoger inom förskolan har i sitt arbete idag är svåra att förena med uppdragen som styrdokumenten beskriver. För att säkra ett fortsatt utvecklande av den specialpedagogiska kunskapen och kompetensen inom förskolan, behöver pedagoger erbjudas möjligheter till detta i form av fortbildning och ökade resurser. Om dessa villkor ska kunna uppfyllas och förverkligas i den praktiska verksamheten, krävs politiska beslut som kan skapa förutsättningar för specialpedagogikens utveckling i förskolan.</p><p> </p>

Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt. Det specialpedagogiska ansvar som vilar på pedagogerna upplevs vara stort eftersom de både har ansvar för att upptäcka och stödja barn i behov av särskilt stöd, men även för att erbjuda en verksamhet som kan tillgodose alla barns behov. Detta skapar ett specialpedagogiskt dilemma i pedagogernas arbete, vilket ytterligare försvåras i och med att de växande barngrupperna bidrar till ett ökat antal barn i behov av särskilt stöd. Dilemmat uppkommer till följd av de beslut som fattas på lednings- och organisationsnivåer och dessa påverkar verksamhetens miljömässiga utformning som storlekar på barngrupper och personalmängd. Studien visar att de förutsättningar pedagoger inom förskolan har i sitt arbete idag är svåra att förena med uppdragen som styrdokumenten beskriver. För att säkra ett fortsatt utvecklande av den specialpedagogiska kunskapen och kompetensen inom förskolan, behöver pedagoger erbjudas möjligheter till detta i form av fortbildning och ökade resurser. Om dessa villkor ska kunna uppfyllas och förverkligas i den praktiska verksamheten, krävs politiska beslut som kan skapa förutsättningar för specialpedagogikens utveckling i förskolan.

<p>Abstract</p><p>The aim of the present study was to investigate if and how pre-school teachers reach the objectives in the national curriculum concerning the environmental issues.</p><p>Another angle of this study is to find out if there are any involvement amongst the preschools regarding the environmental issues and if the teachers encourage the children to join in and make them a part of discussion.</p><p>I have randomly chosen 10 preschools throughout Sweden and interviewed one staff-member from each school. Most of the preschools were well aware of the goals to follow according to the national curriculum.</p><p>After comparing the answers my conclusion is that preschools act quite differently concerning environmental issues. Some worked almost exclusively with the children involved. Others occasionally involved the children whereas a few didn’t include the children at all.</p><p>In every case the teachers would want to dedicate more time to environmental issues. However, lack of time is one big reason they can’t do that. Many of the teachers wanted to learn more about how to best educate and involve the children.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö. Jag vill även se om det finns intresse och engagemang för miljövård i förskolan och om detta utförs tillsammans med barnen.</p><p>Jag har intervjuat tio förskolelärare på tio slumpvis utvalda förskolor runt om i Sverige och de flesta var väl medvetna om det mål som står att följa i Lpfö 98.</p><p>Det arbetades ganska så olika då det gäller miljövård i förskolan, vissa arbetade mycket med miljö tillsammans med barnen i verksamheten, andra arbetade desto mindre eller i princip nästan inget alls.</p><p>Det fanns intresse hos samtliga pedagoger att arbeta mer med miljö men pga av tidsbrist blir det svårt för personalen att hinna med. De skulle även vilja ha mer utbildning inom ämnet, detta för att lättare veta hur man skall arbeta med miljö i förskolan tillsammans med barnen.</p>

Abstract The aim of the present study was to investigate if and how pre-school teachers reach the objectives in the national curriculum concerning the environmental issues. Another angle of this study is to find out if there are any involvement amongst the preschools regarding the environmental issues and if the teachers encourage the children to join in and make them a part of discussion. I have randomly chosen 10 preschools throughout Sweden and interviewed one staff-member from each school. Most of the preschools were well aware of the goals to follow according to the national curriculum. After comparing the answers my conclusion is that preschools act quite differently concerning environmental issues. Some worked almost exclusively with the children involved. Others occasionally involved the children whereas a few didn’t include the children at all. In every case the teachers would want to dedicate more time to environmental issues. However, lack of time is one big reason they can’t do that. Many of the teachers wanted to learn more about how to best educate and involve the children. / Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö. Jag vill även se om det finns intresse och engagemang för miljövård i förskolan och om detta utförs tillsammans med barnen. Jag har intervjuat tio förskolelärare på tio slumpvis utvalda förskolor runt om i Sverige och de flesta var väl medvetna om det mål som står att följa i Lpfö 98. Det arbetades ganska så olika då det gäller miljövård i förskolan, vissa arbetade mycket med miljö tillsammans med barnen i verksamheten, andra arbetade desto mindre eller i princip nästan inget alls. Det fanns intresse hos samtliga pedagoger att arbeta mer med miljö men pga av tidsbrist blir det svårt för personalen att hinna med. De skulle även vilja ha mer utbildning inom ämnet, detta för att lättare veta hur man skall arbeta med miljö i förskolan tillsammans med barnen.