Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan uppfattar samverkan med varandra i undervisningen. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsverktyg. I analysen användes Kvale & Brinkmanns teori om kodning. I studien intervjuades sex lärare på tre olika skolor, varav tre lärare i fritidshem och tre lärare i den obligatoriska skolan. Resultatet visade att fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska undervisningen beskriver att de har olika sätt att organisera och planera undervisningen. Båda yrkeskategorierna var överens om att gemensam tid för planering är en avgörande faktor för att bedriva en god samverkan. Däremot visade resultatet att fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan inte helt är överens om hur undervisningen bör vara organiserad. Det är vanligt att lärarna vill ha hela huvudansvaret för undervisningen i den obligatoriska skolan, samtidigt som fritidshemslärarna används som resurspersonal. Fritidslärare ville istället se en växling mellan vem som har ansvaret för klassen och vem som sitter i mindre grupper. Det hinder båda lärarkategorierna var överens om är att planeringstiden för deras samverkan inte är tillräcklig. Fritidshemslärarna såg även ett hinder i att samverkan allt för ofta sker på den obligatoriska skolans villkor, och att fritidsverksamheten får för lite tillbaka av lärarna. De möjligheter båda yrkeskategorierna såg var utnyttjandet av varandras kompetenser och att de kan gynna elevernas lärande genom att integrera verksamheterna och på så sätt kunna se på elevernas skoldag som en helhet.