This thesis has examined unmarried fathers in two parishes of Umeå in northern Sweden during the period 1897-1937. The main focus is on the consequences that ensued the legislation that formalized men’s obligations towards children born out of wedlock, which was passed on June 14th, 1917. The period chosen for this thesis analysis is twenty years before and after 1917. This enables a comparison between the society of the late 19th century and a society smitten by a modernised social reform in the early 20th century. To investigate the subject matter, records of birth and baptismal have been studied with a primary focus on patterns concerning fathers of illegitimate children. Both parishes presented a considerably small number of unmarried fathers compared to married men, throughout the entire period. The town of Umeå had the largest overall share in comparison with the countryside. It was pre-supposed, based on previous research, that the social class to which most unmarried fathers belonged, were in the lower ranks of society. This turned out to be an accurate assumption based on statistics from both parishes presented in this thesis. The statistics did not present any men from the upper class as fathers of children born out of wed-lock. Monetary as well as societal pressure were identified as possible explanations why some men avoided fathering illegitimate children. All in all, the legislation was interpreted as some-what successful in Umeå; achieving an apparent reduction in total shares of unknown fathers, a rising number of pledged paternities and presenting a few examples of men sentenced to fa-therhood in court. The legislation also provided unmarried women with a voice in legal matters concerning their illegitimate children.

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig. Denna del har genomförts med en kvalitativ metod och med i huvudsak officiella dokument och utredningar. Resultaten har visat på att fördelarna och nackdelarna för de båda systemen är flera. Samt att Försvarsmakten med återinförandet av ett flerbefälssystem försökt att dels råda bot på de brister som uppstått efter införandet av NBO såväl som att förvalta arvet ifrån tidigare system ochta fasta på de lärdomar och erfarenheter som dragits tidigare.</p> / <p>The main purpose of this thesis is to analyse the present and the previous officer systems. Thefocus of the study is to discern what in the application of the new officer system will differfrom the old one, namely what its new features will be. The author intends to critically revisehow the two systems differ from each other and what pros and cons they each have.In 1983 the One-level Command System was introduced in Sweden. It did not have anyequivalent in other armed forces around the world. This system has been debated andcriticized immensely and in January 2006 the decision was made to reintroduce a consolidatedofficer system in the shape of an “all rank system”. This thesis intends to show the alterationswhich have been made as well as to examine the pros and cons of the two systems.This study has been carried out with the help and use of a qualitative method and mainly theuse of official documents and inquiries.The study shows that there are several benefits and disadvantages in both systems. Byintroducing the “all rank system” the Swedish National Defence has made an attempt toremedy the shortcomings of the one-level command system as well as to keep a portion of thelegacy from the earlier systems.</p>

Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig. Denna del har genomförts med en kvalitativ metod och med i huvudsak officiella dokument och utredningar. Resultaten har visat på att fördelarna och nackdelarna för de båda systemen är flera. Samt att Försvarsmakten med återinförandet av ett flerbefälssystem försökt att dels råda bot på de brister som uppstått efter införandet av NBO såväl som att förvalta arvet ifrån tidigare system ochta fasta på de lärdomar och erfarenheter som dragits tidigare. / The main purpose of this thesis is to analyse the present and the previous officer systems. Thefocus of the study is to discern what in the application of the new officer system will differfrom the old one, namely what its new features will be. The author intends to critically revisehow the two systems differ from each other and what pros and cons they each have.In 1983 the One-level Command System was introduced in Sweden. It did not have anyequivalent in other armed forces around the world. This system has been debated andcriticized immensely and in January 2006 the decision was made to reintroduce a consolidatedofficer system in the shape of an “all rank system”. This thesis intends to show the alterationswhich have been made as well as to examine the pros and cons of the two systems.This study has been carried out with the help and use of a qualitative method and mainly theuse of official documents and inquiries.The study shows that there are several benefits and disadvantages in both systems. Byintroducing the “all rank system” the Swedish National Defence has made an attempt toremedy the shortcomings of the one-level command system as well as to keep a portion of thelegacy from the earlier systems.