<p>Visualization is a lean tool and in order to strive to become a lean company applying the lean philosophy in all these parts of the organization is necessary. A company that does not understand the philosophy and culture behind lean production, even though applying lean tools, is not a lean business and has a long way to production excellence.</p><p> </p><p>Implementing and becoming a visual organization means change which includes the organizational culture, collective attitude and beliefs. The difference between success and failure is about the ability to provide knowledge, information and to create prerequisites for participation and engagement at all levels in the organization with a clear and direct leadership.</p><p> </p><p>In many companies communication is lacking sufficient and official channels, and the inadequacy in the information systems are usually due to functional thinking and strict boarders at all levels in an organization. New ways of communication are the result of process orientation, demanding new prerequisites for information systems which companies needs to develop and thus become more visual. Knowledge and information needs to become more accessible and objective in order for decision to be taken based on facts not be the result of interpretations of reality. Visualization enables people to see and develop an objective and common reality. It further contributes to the organizations ability for improvement and aligns the employees to fulfill the overall business objectives and strategies.</p><p> </p><p>The Company in this case that wants to be anonymous will further be called Company X. Company X objective is to develop a visual communication system to increase the information sharing and flow throughout the organization. However, this is not an easy task and many companies lack sufficient prerequisites to carry out a successful implementation. The research result at Company X has in this study shown weaknesses in core areas as in clear and direct leadership, vision and strategy development and communication as well as a low level of knowledge transformation at all levels in the organization in order to create engagement for the change process which an implemetion of this kind is.</p><p> </p> / <p>Visualisering är ett lean verktyg och i sträva att bli ett lean företag måste lean filosofin tillämpas i alla delar av organisationen, vilket är en nödvändighet. Ett företag som inte förstår filosofin och kulturen bakom lean produktion, trots att man tillämpar lean verktyg, är inte ett lean företag och har en lång väg från optimering av produktion. Förutsättningarna att bli en visuell organisation innebär förändringar som omfattar organisations kultur, kollektiva attityder och föreställningar. Skillnaden mellan framgång och misslyckande handlar om förmågan att ge kunskap, information och att skapa förutsättningar för delaktighet och engagemang på alla nivåer i organisationen, detta genom ett tydligt och direkt ledarskap.</p><p> </p><p>Kommunikation på många företag saknar ofta tillräckliga och officiella kanaler och bristen på information beror många gånger på funktionstänkande och strikta gränser, på alla nivåer i organisationen. Nya sätt att kommunicera är resultatet av processorientering vilket krävs för att företag ska kunna skapa förutsättningar för informationssystem och bli mer visuella. Kunskap och information måste bli mer tillgängligt och objektivt för att beslut som är baserade på fakta och inte på tolkningar av verkligheten ska kunna fattas. Visualiseringen möjliggör för människor att se och utveckla en objektiv och gemensam verklighet. Detta bidrar till organisationers möjlighet till förbättringar och möjlighet för de anställda att uppfylla de övergripande affärsmålen och strategierna för organisationen.</p><p> </p><p>Det studerade företaget som valt att vara anonymt kommer hädanefter kallas för Företag X. Företag X målsättning är att utveckla ett visuellt kommunikationssystem i syfte att öka utbytet av information och dess flöden . Men detta är inte en lätt uppgift och många företag har inte tillräckliga förutsättningar för att kunna genomföra en framgångsrik implementering. Resultaten från studien på företaget X visar på svagheter inom kärnområden som ett klart och tydligt ledarskap, utvecklandet och kommunikationen av vision och strategier samt en låg nivå rörande kunskapsspridandet på alla nivåer i organisationen för att skapa engagemang för förändrings process som en implementering av detta slag innebär.</p>

Visualization is a lean tool and in order to strive to become a lean company applying the lean philosophy in all these parts of the organization is necessary. A company that does not understand the philosophy and culture behind lean production, even though applying lean tools, is not a lean business and has a long way to production excellence.   Implementing and becoming a visual organization means change which includes the organizational culture, collective attitude and beliefs. The difference between success and failure is about the ability to provide knowledge, information and to create prerequisites for participation and engagement at all levels in the organization with a clear and direct leadership.   In many companies communication is lacking sufficient and official channels, and the inadequacy in the information systems are usually due to functional thinking and strict boarders at all levels in an organization. New ways of communication are the result of process orientation, demanding new prerequisites for information systems which companies needs to develop and thus become more visual. Knowledge and information needs to become more accessible and objective in order for decision to be taken based on facts not be the result of interpretations of reality. Visualization enables people to see and develop an objective and common reality. It further contributes to the organizations ability for improvement and aligns the employees to fulfill the overall business objectives and strategies.   The Company in this case that wants to be anonymous will further be called Company X. Company X objective is to develop a visual communication system to increase the information sharing and flow throughout the organization. However, this is not an easy task and many companies lack sufficient prerequisites to carry out a successful implementation. The research result at Company X has in this study shown weaknesses in core areas as in clear and direct leadership, vision and strategy development and communication as well as a low level of knowledge transformation at all levels in the organization in order to create engagement for the change process which an implemetion of this kind is. / Visualisering är ett lean verktyg och i sträva att bli ett lean företag måste lean filosofin tillämpas i alla delar av organisationen, vilket är en nödvändighet. Ett företag som inte förstår filosofin och kulturen bakom lean produktion, trots att man tillämpar lean verktyg, är inte ett lean företag och har en lång väg från optimering av produktion. Förutsättningarna att bli en visuell organisation innebär förändringar som omfattar organisations kultur, kollektiva attityder och föreställningar. Skillnaden mellan framgång och misslyckande handlar om förmågan att ge kunskap, information och att skapa förutsättningar för delaktighet och engagemang på alla nivåer i organisationen, detta genom ett tydligt och direkt ledarskap.   Kommunikation på många företag saknar ofta tillräckliga och officiella kanaler och bristen på information beror många gånger på funktionstänkande och strikta gränser, på alla nivåer i organisationen. Nya sätt att kommunicera är resultatet av processorientering vilket krävs för att företag ska kunna skapa förutsättningar för informationssystem och bli mer visuella. Kunskap och information måste bli mer tillgängligt och objektivt för att beslut som är baserade på fakta och inte på tolkningar av verkligheten ska kunna fattas. Visualiseringen möjliggör för människor att se och utveckla en objektiv och gemensam verklighet. Detta bidrar till organisationers möjlighet till förbättringar och möjlighet för de anställda att uppfylla de övergripande affärsmålen och strategierna för organisationen.   Det studerade företaget som valt att vara anonymt kommer hädanefter kallas för Företag X. Företag X målsättning är att utveckla ett visuellt kommunikationssystem i syfte att öka utbytet av information och dess flöden . Men detta är inte en lätt uppgift och många företag har inte tillräckliga förutsättningar för att kunna genomföra en framgångsrik implementering. Resultaten från studien på företaget X visar på svagheter inom kärnområden som ett klart och tydligt ledarskap, utvecklandet och kommunikationen av vision och strategier samt en låg nivå rörande kunskapsspridandet på alla nivåer i organisationen för att skapa engagemang för förändrings process som en implementering av detta slag innebär.

L’expression idéologique du pouvoir impérial romain au IVe siècle apr. J.-C. fut profondément marquée par les contextes religieux, culturel et littéraire dans lesquels elle s’inséra et dans lesquels coexistèrent deux religions et donc deux systèmes différents de pensée et de représentation du monde, soit le paganisme, religion traditionnelle de l’État romain, et le christianisme, religion émergente qui s’imposa de plus en plus dans l’Empire, notamment à partir du règne de Constantin. Cette trame de fond, loin de signifier à cette époque la fin totale du paganisme – comme il a longtemps été admis – au profit de la religion chrétienne qui entretint, grâce au support impérial, une relation nouvelle avec le pouvoir politique, modela de nouveaux critères d’exercice du pouvoir et des conceptions de l’idéal impérial qui s’exprimèrent dans les discours d’éloge destinés à l’empereur. Miroir du prince et moyen de communication entre ce dernier et l’élite, les éloges d’Ambroise de Milan et de Symmaque s’insérèrent dans le débat politique de leur temps en élaborant un archétype de l’empereur et en déterminant ses devoirs. Pour mesurer toute l’ampleur de la symbolique véhiculée dans de tels discours, il importe, pour le IVe siècle, de considérer la mentalité des auteurs, chrétiens et païens, d’où émanaient les éloges – ou encore les critiques – de la personne impériale. Ce mémoire propose ainsi d’analyser l’idéologie du pouvoir impérial selon les discours chrétien et païen, à travers les éloges d’Ambroise et de Symmaque, afin de relever les points de rencontre, d’influence ou de divergence entre ces représentations du monde et, plus spécifiquement, du pouvoir impérial, qui ont longtemps été considérées comme totalement opposées et incompatibles. / The ideological expression of Roman Imperial power in the fourth century AD was profoundly marked by the religious, cultural and literary contexts of which it was a part, and within which two religions, and thus two different systems of thought and of representation of the world, co-existed: paganism, the traditional cult of the Roman state, and Christianity, increasingly ascendant throughout the Empire beginning notably during the reign of Constantine. Contrary to the long-held view, this framework, far from signifying a complete end to paganism to the benefit of the Christian religion (which, with Imperial support, engaged in a new relationship with political power), in fact conditioned new criteria for the exercise of power and for the conceptions of the Imperial ideal expressed in the panegyric discourse directed at the Emperor. As mirrors of the prince and means of communication between him and the elite, the encomia of Ambrose and Symmachus became part of the political debate of their time, constructing an archetype of the Emperor and determining his duties. To gauge the full scope of the symbolism conveyed by such discourse, it is important, with regard to the fourth century AD, to consider the mentalities of the authors, both Christian and pagan, who praised—as well as criticized—the Imperial person. In analyzing the ideology of Imperial power according to the Christian and pagan discourses through the encomia of Ambrose and Symmachus, the author seeks to discern points of contact, influence or divergence between these representations of the world—and, more specifically, of Imperial power—which have long been viewed as entirely antithetical and incompatible.

L’expression idéologique du pouvoir impérial romain au IVe siècle apr. J.-C. fut profondément marquée par les contextes religieux, culturel et littéraire dans lesquels elle s’inséra et dans lesquels coexistèrent deux religions et donc deux systèmes différents de pensée et de représentation du monde, soit le paganisme, religion traditionnelle de l’État romain, et le christianisme, religion émergente qui s’imposa de plus en plus dans l’Empire, notamment à partir du règne de Constantin. Cette trame de fond, loin de signifier à cette époque la fin totale du paganisme – comme il a longtemps été admis – au profit de la religion chrétienne qui entretint, grâce au support impérial, une relation nouvelle avec le pouvoir politique, modela de nouveaux critères d’exercice du pouvoir et des conceptions de l’idéal impérial qui s’exprimèrent dans les discours d’éloge destinés à l’empereur. Miroir du prince et moyen de communication entre ce dernier et l’élite, les éloges d’Ambroise de Milan et de Symmaque s’insérèrent dans le débat politique de leur temps en élaborant un archétype de l’empereur et en déterminant ses devoirs. Pour mesurer toute l’ampleur de la symbolique véhiculée dans de tels discours, il importe, pour le IVe siècle, de considérer la mentalité des auteurs, chrétiens et païens, d’où émanaient les éloges – ou encore les critiques – de la personne impériale. Ce mémoire propose ainsi d’analyser l’idéologie du pouvoir impérial selon les discours chrétien et païen, à travers les éloges d’Ambroise et de Symmaque, afin de relever les points de rencontre, d’influence ou de divergence entre ces représentations du monde et, plus spécifiquement, du pouvoir impérial, qui ont longtemps été considérées comme totalement opposées et incompatibles. / The ideological expression of Roman Imperial power in the fourth century AD was profoundly marked by the religious, cultural and literary contexts of which it was a part, and within which two religions, and thus two different systems of thought and of representation of the world, co-existed: paganism, the traditional cult of the Roman state, and Christianity, increasingly ascendant throughout the Empire beginning notably during the reign of Constantine. Contrary to the long-held view, this framework, far from signifying a complete end to paganism to the benefit of the Christian religion (which, with Imperial support, engaged in a new relationship with political power), in fact conditioned new criteria for the exercise of power and for the conceptions of the Imperial ideal expressed in the panegyric discourse directed at the Emperor. As mirrors of the prince and means of communication between him and the elite, the encomia of Ambrose and Symmachus became part of the political debate of their time, constructing an archetype of the Emperor and determining his duties. To gauge the full scope of the symbolism conveyed by such discourse, it is important, with regard to the fourth century AD, to consider the mentalities of the authors, both Christian and pagan, who praised—as well as criticized—the Imperial person. In analyzing the ideology of Imperial power according to the Christian and pagan discourses through the encomia of Ambrose and Symmachus, the author seeks to discern points of contact, influence or divergence between these representations of the world—and, more specifically, of Imperial power—which have long been viewed as entirely antithetical and incompatible.