Syftet för denna uppsats är att undersöka om och i så fall vilken plats mindre konstnärshem kan ha i en landsbygdskommun. Genom en fallstudie av Bengtsfors kommuns hantering av det donerade konstnärhemmet Birkfeldtska villan har deras förvaltningsarbete kartlagts. Vad kan ha påverkat förvaltningen samt varför har kommunen agerat som de gjort, är frågor som diskuteras. Arkivmaterial och intervjuer har legat till grund för undersökningen tillsammans med en mindre litteraturgenomgång. Resultatet visar att Birkfeldtska villan gick från att anses vara bevarandevärd till att bedömas inte fylla en funktion. Hanteringen av gåvan tycks påverkats av brist på intresse och kunskap samt ekonomiska resurser. Dessa tre faktorer kan vara en utmaning inom landsbygdskommunernas arbete med kulturarvet. / The purpose of this essay is to investigate whether, and if so, what place smaller artists' homes can have in a rural municipality. Through a case study of Bengtsfors municipality's handling of the donated artists' home Birkfeldtska villan, their management work has been mapped. What may have influenced the administration and why the municipality acted as they did, are questions that are being discussed. Archive material and interviews have formed the basis of the investigation together with a small literature review. The result shows that the Birkfeldtska villan went from being considered worth preserving to not being deemed to fulfill a function. The management of the gift seems to be affected by a lack of interest and knowledge as well as financial resources. These three factors can be a challenge within the rural municipalities' work with cultural heritage.