<p>The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att undersöka relationer mellan skola och omvärld och hur de påverkar skolornas arbete för hållbar utveckling. Sex pedagoger intervjuades och en kvantitativ sammanställning av pedagogers självvärdering gjordes. Skolorna valdes utifrån sitt uttalade arbete för hållbar utveckling. Intervjuerna undersökte hur pedagogerna tolkade begreppet skolans omvärld, vilka omvärldskontakter man hade och hur de påverkade lärande för hållbar utveckling. Omvärlden tolkades som skolans omedelbara närhet men även i ett vidare perspektiv. Skolorna hade flest kontakter med den närliggande omvärlden. Eventuellt kunde skolan placerad i en urban miljö utnyttja stadens kultur mer och den andra skolan placerad nära naturen utnyttjade skog och vatten mer. Nationella och enstaka internationella kontakter förekom. Kontakterna varierade över tid och förändrades med elevernas ålder. Personligt nätverk och internet var framgångsfaktorer för att skapa kontakter. Pedagogerna såg skolan som en del av samhället (det integrerade perspektivet). Genom omvärldskontakter blev lärandet för hållbar utveckling konkret, varierat och eleverna såg sig själva som en del av något större. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv urskiljdes i skolornas omvärldskontakter. Enligt skolornas självvärdering fanns fler kontakter med omvärlden än med samhället.</p>

The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society. / Syftet med uppsatsen var att undersöka relationer mellan skola och omvärld och hur de påverkar skolornas arbete för hållbar utveckling. Sex pedagoger intervjuades och en kvantitativ sammanställning av pedagogers självvärdering gjordes. Skolorna valdes utifrån sitt uttalade arbete för hållbar utveckling. Intervjuerna undersökte hur pedagogerna tolkade begreppet skolans omvärld, vilka omvärldskontakter man hade och hur de påverkade lärande för hållbar utveckling. Omvärlden tolkades som skolans omedelbara närhet men även i ett vidare perspektiv. Skolorna hade flest kontakter med den närliggande omvärlden. Eventuellt kunde skolan placerad i en urban miljö utnyttja stadens kultur mer och den andra skolan placerad nära naturen utnyttjade skog och vatten mer. Nationella och enstaka internationella kontakter förekom. Kontakterna varierade över tid och förändrades med elevernas ålder. Personligt nätverk och internet var framgångsfaktorer för att skapa kontakter. Pedagogerna såg skolan som en del av samhället (det integrerade perspektivet). Genom omvärldskontakter blev lärandet för hållbar utveckling konkret, varierat och eleverna såg sig själva som en del av något större. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv urskiljdes i skolornas omvärldskontakter. Enligt skolornas självvärdering fanns fler kontakter med omvärlden än med samhället.

Denna fallstudie presenterar forskning om vad som kan påverka framgången för internationella teknikföretag när det kommer till att etablera sig i det svenska medielandskapet. Sverige ses som ett nav för innovation och med globalisering samt framväxten av kommunikationsteknologier kan företag bedriva sin verksamhet på andra marknader än deras ursprung, vilket gör det viktigt att förstå vad som kan påverka framgången med att etablera sig i det svenska medielandskapet när man genomför kommunikationsinsatser. Denna fallstudie består av 7 semistrukturerade intervjuer med tre typer av medieproffs, (1) interna mediaproffs, (2) externa PR-specialister och (3) journalister. Resultaten visar att det finns sex faktorer som kan påverka framgången med att etablera sig i det svenska medielandskapet för internationella techföretag; (1) realistiska förväntningar, (2) bra timing, (3) nyheter kopplade till samhälleliga utmaningar och möjligheter, (4) en förståelse för hur medielandskapet fungerar, (5) lokala talespersoner och valid data, samt (6) relevans för målgruppen. / This case study presents research on what can affect the success of international tech companies establishing a presence on the Swedish media landscape. Sweden is seen as a hub for innovation and with globalisation and the rise of communication technologies, companies are able to conduct their business in different markets than their origin, making it important to understand what can affect the success of establishing a presence on the Swedish media landscape when conducting communications efforts. This case study consists of 7 semi-structured interviews with three types of media professionals, (1) in-house media professionals, (2) external PR-specialists, and (3) journalists. The results show there are six factors which can affect the success of establishing a presence on the Swedish media landscape for international tech companies; (1) realistic expectations, (2) good timing, (3) news connected to societal challenges and opportunities, (4) an understanding of how the media landscape operates, (5) local spokespeople and valid data, and (6) relevance for the target audience.