No description available.

Introduktion: Bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika har idag blivit ett globalt hot. Det leder till högre dödlighet och till stora kostnader för hälso- och sjukvården. År 2015 beräknades MRSA ha orsakat närmare 150 000 infektioner och drygt 7000 dödsfall i Europa. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan förhindra sjuksköterskors spridning av MRSA på vårdavdelningar och vårdhem. Metod: Den valda metoden var en litteraturstudie som följde Polit & Beck (2017) niostegsmodell. Sökning av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Sökningarna genererade i totalt tio artiklar varav sex kvantitativa, tre kvalitativa samt en mixed-method. Databearbetning och analys utfördes med ett induktivt förhållningssätt.      Resultat: Resultatet presenteras utifrån faktorer som visade sig förhindra spridning av MRSA där tre kategorier kunde identifieras: Kunskap, Utbildning samt Omgivning och Miljö. Slutsats: Kunskap var en viktig faktor vad gäller spridning av MRSA, då bristfällig kunskap ökade smittorisken. Genom att utbilda personalen ökade följsamheten till adekvat handhygien samt användande av handskar och engångsförkläden vilket bidrog till en minskning av vårdrelaterad MRSA. Omgivningen och miljön var ytterligare faktorer som visat sig ha påverkan då MRSA kan överleva flera dagar på ytor.

Bakgrund: Sepsis är ett världsomfattande hälsoproblem med hög mortalitet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i identifiering och behandling av patienter med sepsis på grund av det nära omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva möjligheter och barriärer som påverkade att sjuksköterskan tidigt identifierade och vidtog åtgärder vid sepsis. Metod: Studien var en litteraturstudie och utformades enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Litteraturstudiens resultat baserades på 14 vetenskapliga artiklar som genomgick kvalitetsgranskning. Resultat: Databearbetning och analys resulterade i fyra identifierade teman Sjuksköterskans kunskap om sepsis, Samverkan i vårdteamet, Resurser och organisatoriska faktorer och Verktyg för identifiering och behandling. Slutsats: Resultatet identifierade barriärer i form av kunskapsbrist, bristfälligt samarbete, ofullständig överrapportering och organisatoriska faktorer. Det framtogs förslag om utbildning, standardiserad överrapportering, elektroniska övervakningssystem och riktlinjer för att förbättra identifiering och behandling av sepsis.

Bakgrund: Multipel Skleros [MS] är en kronisk autoimmun neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Ett av de vanligaste symtomen många patienter med MS lider av är kronisk trötthet, fatigue. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med multipel skleros beskriver fatigue och hur fatigue påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Resultatet baseras på tio artiklar, sex kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultat: Genom att identifiera skillnader och likheter i den extraherade datan från artiklarna utformades temat: Oförutsägbar och osynlig trötthet som alltid finns där. Tre subt-teman formulerades: En främmande kropp och en känsla av konstant trötthet, Omöjligt att veta när krafterna tar slut och Trötthet som inte syns. Slutsats: Fatigue är ett symtom som majoriteten av personer med MS lider av. Det beskrivs som ett oförutsägbart symtom vilket många personer med MS har svårt att beskriva. Vardagen behövde ständigt anpassas utefter personens fatigue vilket påverkade det vardagliga livet. Det råder en oförståelse kring symtomet från både anhöriga och inom vården vilket var plågsamt för många personer med MS att inte bli betrodd på utan jämfördes istället som en generell lathet.

No description available.

No description available.

Cancer är en vanlig sjukdom som har ökat de senaste åren. I Sverige har medellivslängden stigit vilket medför att fler människor kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. I samband med sin cancersjukdom upplevde de drabbade personerna en stor ensamhet och social isolering till följd av sjukdomen. De cancersjuka personerna får en försämrad livskvalitet men även anhöriga och vänner påverkas av personens upplevelse av ensamhet och social isolering. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelsen av ensamhetoch social isolering hos vuxna personer med cancer.Tio vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier:Saknad av förståelseskapar avstånd och närhet, Att livet tappar sin mening, Besvikelse och beroende av andra,Att känna sig övergivenoch till besvär för andra samt Den självvalda isoleringen.En person som har cancer, är ensam och socialt isolerad måste uppmärksammas. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att upprätthålla en god kommunikation och ge en personcentrerad vård för att kunna förstå dem och ge dem det stöd de behöver.

No description available.

No description available.

Introduktion: Smärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen. Sjuksköterskan har en viktig roll vid bedömning av patientens smärta. Det behövs en bred och hög kompetens inom området smärta och hur den ska bedömas samt behandlas för att patienten ska få rätt vård. Syfte: Syftet var att undersöka vad som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt vid bedömning av smärta. Metod: En litteraturstudie utifrån Polit och Beck’s (2016) nio steg genomfördes. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen utfördes med Polit och Beck’s (2016) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Detta ledde till att tio artiklar analyserades. Resultat: Resultatet består av följande tre teman: Varierande kunskap, betydelse av sjuksköterskans ålder, kön och kompetens och att tro på patienten. Slutsats: Resultatet visade på sjuksköterskans bristande förhållningssätt gällande kunskap och attityd vid bedömning och dokumentation av smärta. Utbildning ökar kunskapen hos sjuksköterskan. Det fanns inte någon skillnad i förhållningssätt eller kunskap hos sjuksköterskorna gällande deras ålder, kön, erfarenhet, utbildning och avdelning. Det fanns skillnader mellan patientens självrapporterade smärta och sjuksköterskans bedömning. Sjuksköterskan trodde mer på sin egen bedömning än patientens. Sjuksköterskorna tyckte att ett bra sätt att bedöma smärta på var att utgå från ett helhetsperspektiv