No description available.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en depression som uppstår i samband med förlossning och drabbar 10-15% av nyblivna mödrar. Symtomen debuterar ofta inom den första månaden och påverkar moderns psykiska hälsa, sinnesstämning, tankar och beteende samt anknytningen mellan modern och barnet. Om tillståndet ej upptäcks i tid kan det bli allvarligt samt medföra en ökad suicidrisk. Forskning har visat att det finns faktorer som kan öka riskerna för PPD, däribland tidigare psykisk sjukdom, brist på socialt stöd, dåligt förhållande/äktenskap och negativ inställning till graviditeten. Sjuksköterskans kunskap är betydande för att identifiera och vårda dessa patienter. Ofta används behandlingsmetoder som kognitiv beteendeterapi (KBT) och antidepressiva läkemedel. Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser av PPD. Metod: Arbetet är en litteraturstudie av beskrivande design baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen CINAHL användes till litteratursökningen. Huvudresultat: Vanliga upplevelser hos mödrar med PPD var höga förväntningar, stigmatisering, förändringar, nedstämdhet, oro, ångest, trötthet och ensamhet. Mödrarna beskrev missnöje över samverkan mellan olika vårdinsatser och att vården nonchalerat deras symtom. Behov av stöd var genomgående i de flesta studierna. Slutsats: Trötthet, nedstämdhet, oro, höga förväntningar och stigmatisering var vanliga upplevelser hos mödrar med PPD. Psykisk ohälsa förknippades ofta med rädsla att bli dömd till en dålig mor och resulterade i förnekelse av måendet. De flesta upplevde behov av support, bristande kunskap och att vården nonchalerat deras symtom. Sjuksköterskan behöver ökad kunskap om PPD för att kunna ge tryggare omvårdnad till dessa patienter, det skulle även generera till att PPD bli mer accepterat och lättare att söka hjälp för. Nyckelord: Moder, Postpartumdepression, Upplevelse

ABSTRACT Bakgrund: När människor rör sig över landsgränserna i allt större utsträckning uppstår språkbarriärer inom alla områden i vården. Tidigare forskning visar på att patienter upplever en oro över att inte bli förstådda i sitt nya hemland. Misstag på grund av språkbarriärer kan vara förenat med livsfara eller fördröjd behandling. Problem: Problemet finns både hos sjuksköterskor och patienter. När sjuksköterskor och patienter migrerar kan det uppstå svårigheter på grund av språkförbistring. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer i vården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på elva kvalitativa artiklar vilka analyserades enligt beskrivande modell. Resultat: Två teman framkom i resultatet. Temat ”Risker” delades upp i två subteman: ”Att vårdrelationen brister och känna otrygghet vid nyttjande av tolk” och ”Att stå utanför gemenskapen och inte räcka till ”. Det andra temat ”Möjligheter” delades upp i två subteman: ”Att inge en känsla av trygghet” och ”Att bringa förståelse”. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som ett betydande hinder. De hade dock en önskan om att kunna utföra en god och säker vård. Migrerade sjuksköterskor upplevde en känsla av osäkerhet och utanförskap samtidigt som flerspråkiga migrerade sjuksköterskor kan inge en känsla av trygghet hos patienter. Nyckelord: risker, sjuksköterskor, språk, vårdmöte

Bakgrund: Personer som drabbats av allvarlig psykisk ohälsa har en ökad risk att även drabbas av somatisk sjukdom. Dessa patienter riskerar även att i högre grad hospitaliseras vid långa sjukhusvistelser än andra patienter. Forskning visar att sjuksköterskor inom såväl psykiatrisk som somatisk vård upplever svårigheter att samtala med patienter med psykisk ohälsa. Inom somatisk vård tenderar sjuksköterskor att uppleva dessa patienter som farliga och oförutsägbara. Sjuksköterskor upplever också att de kunskaper som de har med sig i mötet med patienter med psykisk ohälsa är bristfälliga. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ design där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts med 11 sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård och somatiska slutenvårdsavdelningar. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera data. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård belyser utsatthet i yrkesrollen, att inte räcka till för patienterna, upplevelser av patienters utsatthet och att erfarenhet och kännedom ger upplevelse av trygghet i arbetet. Upplevelse av osäkerhet kunde skönjas genomgående i resultatet och utgör ett tema. Slutsats: Upplevelse av osäkerhet framträder i relation till behovet av trygghet i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Osäkerhet riskerar att bli ett hinder för trygghetsskapande. För de sjuksköterskor som har tidigare erfarenheter av möten som upplevs lyckade kan en större känsla av trygghet infinna sig. Med denna trygghet kan de ha bättre förutsättningar att ge en vårdande vård. / Background: Persons who are affected by severe mental illness have a higher risk to be affected by somatic illness. These patients are more likely to be hospitalized for long hospital stays. Research shows that nurses in both psychiatric and somatic care experience difficulties in communicating with patients with mental illness. Research also shows that nurses in somatic care tend to experience these patients as dangerous and unpredictable. Nurses also feel that the knowledge they bring in the meeting with patients with mental illness is inadequate. Aim: The purpose of the study was to investigate nurses' experiences of meeting with patients with mental illness in somatic care. Method: The study has been conducted with a qualitative design in which individual semistructured interviews have been conducted with 11 nurses in municipal home care and somatic hospital care services. A qualitative content analysis has been used to analyze data. Results: Nurse's experiences of attending patients with mental illness in somatic care illustrate experiences of vulnerability in the profession, to not be enough for patients, experiences of patient vulnerability, experience and know-how gives experience of safety at work. Experience of uncertainty could be seen throughout in the result and constitutes a theme. Conclusion: Experience of uncertainty appears in relation to the need for security in the meeting with patients with mental illness. Uncertainty risks becoming an obstacle to security creation. For those nurses who have previous experiences of meetings that are perceived as successful, a greater sense of security can emerge. With this security, they can have better conditions for providing caring care.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat kraftigt de senaste 20 åren, och en allt större del av befolkningen är född utanför Sverige. Antalet vårdanställda som är födda utomlands ökar därmed också, och det gör vården till en mångkulturell arbetsplats. Tidigare forskning på mångkultur i arbetslivet visar att det både kan ge vinster och betyda svårigheter. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur omvårdnadsarbetet påverkas av att arbeta i en mångkulturell arbetsgrupp. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har använts som metod. Datainsamlingen gjordes genom sex semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Språksvårigheter, Vinster och utmaningar och Kunskap. Varje kategori har två subkategorier. Slutsats: Mångkulturella patientgrupper kan få bättre omvårdnad av mångkulturell vårdpersonal. Mångkultur på arbetsplatsen ställer dock krav på sjuksköterskornas kulturella kompetens. För att det ska fungera är det dessutom viktigt att alla i personalen anpassar sig till rådande vårdkultur. / Background: Immigration to Sweden has increased sharply over the past 20 years. This means that an increasing proportion of the population is born abroad. The number of healthcare workers born abroad is also increasing. This makes health care a multicultural workplace. Previous research on multiculturalism in working life shows that it can give both positive and negative effects. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of how nursing is influenced by working in multicultural working groups. Method: A qualitative interview study with an inductive approach has been conducted. The data collection was done through six semi-structured interviews, based on an interview guide. The interviews were analyzed on the basis of a manifest qualitative content analysis. Results: The analysis of the interviews resulted in three main categories: Language Difficulties, Gains and Challenges and Knowledge. Each category has two subcategories. Conclusion: Multicultural patient groups can get better care from multicultural care staff. Multicultural working groups, however, require demands on the nurses' cultural skills. In order for it to work, it is also important that staff adapts to the current care culture.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Personcentrerad vård för människor med psykisk ohälsa har visat sig leda till upplevelser av förbättrad vård och hälsa. Nuvarande svensk lagstiftning bedöms också stödja att vården förändras till att bättre tillvarata och ta hänsyn till patienters perspektiv på sin ohälsa vid beslut om vård. Delat beslutsfattande förstärker partnerskapet i personcentrerad vård. Syfte: Att undersöka hur delat beslutsfattande upplevs av patienter med allvarlig och långvarig psykisk ohälsa Metod: Litteraturöversikt med beskrivande kvalitativ innehållsanalys av patienters upplevelse av delat beslutsfattande. Resultat: 11 kategorier som delades i tre teman: 1. Motivation och amotivation till engagemang: Återhämtning, bärande relation, icke-bärande relation, tidigare erfarenheter och ärlighet. 2. Makt: Hierarki och tredje faktorn. 3. Beslutsupplevelse: osynligt beslutsfattande, begränsningar, information och beslutsacceptans. Patienter med psykiatrisk ohälsa vill ofta ha delat beslutsfattande, en del ser det som en del i sin återhämtningsprocess. För att de skall vilja delta krävs en bärande vårdrelation i vilken de kan vara ärliga. En del patienter nämner tidigare negativa vårderfarenheter som hinder för delat beslutsfattande. Patienter upplever vårdens hierarki som ett hinder mot delat beslutsfattande, men också att hierarkin motverkas om de får beslutsstöd eller stöd från närstående. En del patienter upplever att beslutsfattande är bortom deras kontroll, andra att de var för okunniga för delat beslutsfattande samt att de accepterade beslut om de hade positiva resultat. Slutsats: Denna undersöknings resultat blev tre teman med kategorier: 1. Motivation och amotivation till engagemang. 2. Makt. 3. Beslutsupplevelse. Patienter upplever delat beslutsfattande som positivt om en bärande relation till vårdaren föreligger. En del patienter upplever delat beslutsfattande som en komponent i sin återhämtning. Dock upplever många patienter att tidigare negativa vårderfarenheter, att beslut fattas omedvetet, vårdens hierarki förhindrar delat beslutsfattande och sänker deras motivation till delaktighet i vården. Dessa hinder upplevs av vissa patienter kunna övervinnas med hjälp av beslutsstöd eller närstående.     Nyckelord: Personcentrerad vård, delat beslutsfattande, upplevelse, psykiatrisk vård / ABSTRACT   Background: Person-centered care for people with mental illness has been shown to lead to experiences of improved care and health. Current Swedish legislation is also expected to support the change of care to better utilize and take into account the patient's perspective on their ill health when deciding on care. Shared decision-making reinforces the partnership in person-centered care. Purpose: To examine how patients with mental illness experience shared- decision making. Method: Literature overview with descriptive qualitative content analysis of patients' experience of shared decision making. Results: 11 categories enabled three themes. 1. Motivation and amotivation to commitment: Recovery, carrying relation, non-carrying relation, previously experience and honesty. 2. Power: Hierarchy, and the third factor. 3. Decision experience: Invisible decision making, limitations, information and decision acceptance. Patients with mental illness often wish to participate in decision making, some see it as a way to recovery. To make patients want to participate it needs to be a carrying relationship so they can be honest. Some patients say that earlier negative experience of psychiatric care is a barrier to shared-decision making. Patients experience that the hierarchy within the care system is a barrier to shared-decision making, but it can be counterweighed by decision aids and the support of relatives. Some patients experience that decision making is beyond their control, others that they are to ignorant to participate in the process but they are willing to accept decisions with good outcome.   Conclusions: The current study’s result three themes with categories: 1. Motivation and amotivation to commitment. 2. Power. 3. Decision experience. Patients experience shared-decision-making as beneficial if a carrying relationsship to the nurse was at hand. Some patients experience shared decision-making as a component in recovery. Though some patients experience that previous negative experiences of care, invisible decision-making and hierarchy in care lower their motivation to participate in care. These obstacles some patients experienced were overcomed by decision-making aids or with the help of relatives.     Keywords: Person-centered care, shared-decision making, experience, psychiatric care.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: forskning visar att patienter med borderline personlighetssyndrom är vanligt förekommande inom somatisk akutsjukvård i samband med destruktiva handlingar. I flertalet studier framkommer generellt negativa attityder hos personalen och en bristande kunskapsnivå om patientgruppen som visat sig leda till ett sämre bemötande. Detta kan resultera i försämrad vårdkvalitet och försämrade behandlingsresultat vilket kan orsaka ökat lidande för patienten samt ökade vårdkostnader.   Syfte: att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om bemötande av patienter med borderline personlighetssyndrom inom somatisk akutsjukvård   Metod: studiens design var kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. Sex informanter från två akutsjukvårdsverksamheter på ett universitetssjukhus inkluderades i en intervjustudie.   Resultat: sex kvalitativt skilda beskrivningskategorier kunde identifieras vilka representerar informanternas olika uppfattningar av bemötande av patientgruppen. <ul type="disc">Frustration - ett genomgående mönster som kommer av många olika faktorer och som påverkar bemötandet av patientgruppen. Bristfällig kunskap om psykiatriska diagnoser och psykiatrisk omvårdnad Känslor, fördomar och negativa attityder kan påverka bemötandet Diskrepans i uppfattningen om bemötandet av patienter med borderline personlighetssyndrom Samarbete mellan psykiatri och somatik - en viktig faktor för ett gott bemötande Tid är en viktig faktor för ett gott bemötande   Slutsats: studien visar att sjuksköterskor inom somatisk akutsjukvård uppfattar att bemötandet av patienter med borderline personlighetssyndrom påverkas av flertalet faktorer. Okunskap, tidsbrist och ett bristande samarbete med den psykiatriska vården skapar känslor av frustration, vidmakthållande av negativa attityder och fördomar samt en diskrepans i uppfattningen avseende hur patientgruppen bör bemötas. Med ett ökat utbyte av utbildning och information mellan somatiska och psykiatriska verksamhetsområdet uppfattas bemötandet till patienterna kunna förbättras.   nyckelord: borderline personlighetssyndrom, akutsjukvård, självskada, bemötande

No description available.