This paper aims to draw attention to the oft neglected cello compositions of Ernst von Dohnányi. A prolific performer, composer, and pedagogue, Dohnányi has fallen into obscurity amongst the general population since his passing in 1960. Among the works discussed in this document are two unpublished sonatas from Dohnányi’s childhood, his Cello Sonata in B-flat, op.8 and his Konzertstück for Cello and Orchestra op.12. Each piece is given a historic background placing it among events of the composer’s life that led to its genesis and premier. This is followed by a formal and harmonic analysis and concludes with special considerations for the cellist in performing or teaching each work. Also included are complete editions of two previously unpublished works: Sonata for Cello and Piano in G-major composed in 1888 and a Grand Sonata for Cello and Piano in C-major composed in 1889. The manuscripts for both works are contained within the British Library’s Dohnányi Collections, from which I have compiled and edited the following performance editions. It is my hope that these two sonatas will enter the repertoire of student cellists supplementing the relatively small catalogue of music for the intermediate cellist.

Det här arbetet handlar om min instuderingsprocess av Edvard Griegs sonat för violin och piano op. 8. Under arbetets gång har jag huvudsakligen fokuserat på två frågeställningar: Hur kan jag använda fingersättningar på bästa sätt för att underlätta för intonation och musikalisk idé? Hur kan pianostämman i en sonat för violin och piano hjälpa mig att tolka violinstämman? De fingersättningar som föreslogs i utgåvan jag använde fungerade inte så bra för mig. Detta fick mig att fundera över hur man kan använda fingersättningar för att underlätta för intonation och musikalisk intention. På grund av styckets överlag något folkliga karaktär har jag utgått ifrån vilka fingersättningar som känns mest naturliga för att få fram ett så enkelt och lättillgängligt uttryck som möjligt. Dessutom studerade jag pianostämman innan violinstämman för att kunna basera frasering och musikaliska idéer på harmonik och andra impulser som ofta kommer från pianostämman.