<p>Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.<strong>     </strong></p><p>Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon.</p><p>Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?</p><p>Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll.</p>

Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.      Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon. Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag? Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll.

Denna uppsats kommer att fokusera på propaganda utifrån tidningsmedian New York Times under Operation Market Garden. Detta skedde under de sista faserna av andra världskriget. Studien argumenterar om opinionsbildning inom Market Garden. Eftersom de allierade inte hade lyckats med sitt strategiska mål att invadera Nazityskland från Nederländerna, samt avsluta kriget före jul, så hade propagandanätverket hittat olika tillvägagångssätt och följa utvecklingen under och efter operationen för att blidka hemmafronten. Genom att analysera på New York Times kommer uppsatsen att ge ett nytt perspektiv på hur militära misslyckanden rapporterades, samt hur diskurser förändras på kort tid under krigstid. Med stöd från tidigare forskning kommer uppsatsen också ge ett förståelse hur New York Times och andra media rapportage kunde censureras från krigsministeriet med mål att skydda läsarna från demoraliserade nyheter som kunde skada hemmafrontens disciplin från att stödja krigsinsatsen.