Few studies enlighten the problem associated with the dialectical relationship between adults and adolescents and how that affects the construction of identity for adolescent’s, in relation to two areas that are closely bordering to each other but differs socioeconomically whereas one area is much weaker on resources than the other. These two areas is Högberget and Haganäs, which are situated in a larger city in Sweden. For us to be able to enlighten this problem we have chosen to use an inductive research approach so that we can explain how adolescents construct their identity and how the organized spare time, in addition with the influence of adults, impacts on adolescents construction of their identity. Therefore we have used interviews as method, both group and individual, so it can regulate which theories that influence our study. The two theories that wires through the entire study are firstly Peter L. Bergman and Thomas Luckmanns theory on social construction where the idea is that the human being is an active social being that constructs its own reality. The secondary theory used in our study is Anthony Giddens theory on identity and modernity in a postmodern society that enlightens the construction of identity in addition to the reflective being in our modern society, and how that aid people in constructing our self-identity and identity. Some important aspects that are revealed during this study is how important it is for adolescents to get to experience some aspects of safety, solidarity, trust, influence et cetera. And how important these aspects are on creating a conjunction between adults and adolescents, the dialectical relationship where the relationship is mutual, which is so important for adolescent’s construction of identity in relation to their leisure time.

Föreliggande studie tillkom i samverkan med Rädda Barnen och Aktiv Ungdom i Uppsala. De båda ideellt drivna verksamheterna bedriver årligen ett kostnadsfritt sommarlovsläger för barn i låg- och mellanstadieåldern i ett socialt- och socioekonomiskt utsatt område i Uppsala. Studien undersökte vad det betyder för familjer att barnen ges möjlighet att delta på sommarlovslägret ur föräldrars perspektiv, ledares perspektiv och Rädda Barnens lokalförenings perspektiv. Studien bygger på kvalitativ forskningsmetod, semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades genom en tematisk analys. Den utvecklingsekologiska modellen var studiens teoretiska utgångspunkt, modellen tydliggör hur interaktioner eller förändringar inom barnets olika system aldrig är fristående utan i ständig växelverkan med varandra. Resultatet visar att deltagande i sommarlovslägret har en positiv påverkan på barnet, föräldern och familjen. Deltagandet bidrar till att minska barnens isolering och att minska föräldrastress som är avhängig familjens ekonomiska förutsättningar och begränsningar i vardagen. Detta resultat går i linje med tidigare forskning som tydligt framhåller den organiserade fritidens betydelse för barns utveckling och hälsa. Studiens slutsats är att barn i socialt- och socioekonomiskt utsatta områden ofta missgynnas de många hälsofrämjande aspekter som deltagande i organiserade fritidsaktiviteter medför. Det är av stor vikt att kostnadsfria fritidsaktiviteter genomförs inom socioekonomiskt utsatta områden för att möjliggöra deltagande som annars kan hindras av begränsade ekonomier och transportmedel.