Pollutants and contaminants are a huge problem in the world. To protect the natural environment and human health, countries within the EU have worked together to develop different protection programs. Natura 2000-sites is an example of one of these programs. Certain areas were chosen to be part of this program due to their extreme sensitivity to changes in ecosystems and biodiversity. Therefore, these particular areas are extra important to preserve by working towards and reaching a good chemical and ecological status.  This study focus on a Natura 2000-site, where the chemical status does not meet the criteria. The site is lake Näsnaren, located in the county of Södermanland, Sweden. The objective of this study was to analyze the contamination data from sediment samples, obtained at the Environmental office in Katrineholm. However, unfortunately I discovered that the data is lacking important information, in order to reconstruct the status of Näsnaren. It is thus difficult to interpret if there are real trends in the contaminant concentrations and if the current data is enough to make decisions for potential measures. The conclusion is that more controlled sediment sampling has to be conducted in order to evaluate the status of Näsnaren. / Föroreningar och miljögifter är ett stort problem i världen. För att hjälpa till att skydda allt i naturen och människan har EU-länderna tillsammans arbetat fram olika skyddsprogram. Ett exempel på ett skyddsprogram är införandet av Natura 2000-områden. Dessa områden är extra känsliga mot miljögifter och andra föroreningar som kan orsaka stora förändringar i ekosystem och den biologiska mångfalden. Därför är dessa områden speciellt viktiga att bevara genom att leva upp till en god status inom de kemiska och ekologiska områdena. I detta arbete har ett Natura 2000-område undersökts där halten av kemiska föroreningar inte uppnår god status. Området är en sjö lokaliserad i Katrineholms kommun i sydvästra Södermanland. Syftet med detta arbetet var att undersöka den mängd data som existerade hos Katrineholms kommun gällande miljögifterna i Näsnaren. En slutsats skulle sedan dras om denna data var tillräcklig för att bestämma Näsnarens välmående, visa miljögifternas trender samt om den var tillräcklig för att fatta beslut om åtgärder. Mängden data som hittades var mycket liten och inga utmärkande miljögiftshalter påträffades. Slutsatsen tyder på att betydligt fler provtagningar måste utföras i Näsnaren för att ge ett tillräckligt dataunderlag och ge en korrekt bild över Näsnarens välmående.

Denna studie har undersökt tre tillagningsmetoder; kokning, stekning och ugnsbakning för att se om halten per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) förändras efter tillagning i vätternröding. Proverna har testats för perfluoralkyl sulfonat (PFSA)/perfluorkarboxylsyror (PFCA), polyfluoroalkyl fosfater (PAPs) och perfluoroktan sulfonamid (FOSA)/ perfluoro-1-oktansulfonamid etanol (FOSE). Den substans som hittades i högst halt var perfluoroktansulfonat (PFOS). Resultatet visar att tillagad röding har lägre halter PFAS än färsk röding vilket tyder på att tillagningsmetoden påverkar PFAS, detta är intressant då tidigare forskning inte gett entydiga resultat. Resultatet tyder inte på någon risk för normalkonsumenter att överstiga tolerabelt dagligt intag (TDI) för PFAS vid konsumtion av vätternröding.