Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2005. Diss. (sammanfattning) Jönköping : Högsk., 2005. / Härtill 8 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial. Därför har endast ett fåtal undersökningar om lakning från bergkrossgjorts, men dessa visar att metallerna som lakar ut eventuellt skulle kunna påverkamarkmiljön och transporteras till grundvatten eller ytvatten. Därför finns det intresseav att undersöka detta vidare. I denna studie har två bergmaterial, två förorenade jordar och en slagg undersökts.Dessa provmaterial har utsatts för skaktest, uppslutning, sekventiell lakning samtXRF- och XRD-analyser. Fyra stycken skaktest utfördes med en konstant L/S-kvot på10 ml/g men med varierande skaktid. Uppslutningarna utfördes genom att materialetefter tillsats av salpetersyra upphettades i mikrovågsugn. Resultaten visar på i huvudsak förväntade lakhalter från både de förorenade materialetoch bergkrossen. Det som var något oväntat var att det ena bergmaterialet lakade utrelativt höga halter av arsenik och att båda bergmaterialen efter en halvtimmes skaktidvisade fluoridhalter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för ringa risk ochgränsvärdet för deponering av inert avfall. För totalhalterna uppvisade bergmaterialetgenerellt inte fullt så höga halter som föroreningarna, men ändock tillräckligt höga föratt nå över riktvärdet för ringa risk.

I Sverige har antalet förorenade områden kartlagts till omkring 80 000. Runtom i landet arbetar man med att kartlägga och sanera dessa föroreningar. Utifrån föroreningens karaktär väljs olika undersökningsmetoder. Traditionella undersökningsmetoder som tillämpas på förorenade områden är oftast jord- och grundvattenprovtagning. Dessa metoder kan innebära mycket arbete och höga kostnader eftersom föroreningar oftast sprider sig över stora ytor. På grund av dessa svårigheter som kan förekomma skulle det vara attraktivt att finna en metod som kan ge en översiktlig bedömning av hur föroreningssituationen ser ut innan eventuell borrning och grävning genomförs. En möjlig metod skulle kunna vara att använda sig av träd som en källa till insamling av prover istället för jord och vatten. Trädprovtagning kräver en tillväxtborr för att få ut trädkärnan. Utöver trädkärnor har projektet även inbegripit jord- och rotprover, detta för att avgöra ifall det finns något samband för var i trädet som upptaget sker. Studien inbegrep 45 träd varav två referensträd. Utav dessa fanns tre granar, två tallar och resterande fyrtio var björkar. Analyserna gällde metaller och studien har fokuserat på arsenik, bly, koppar och zink. Analysresultaten gällande den linjära regressionen visade inget tydligt samband mellan metallhalten i jorden och metallhalten i trädkärna respektive roten (maximalt R2-värde = 0,30). Däremot kunde man se ett tydligare samband mellan metallhalt för jord och rot jämfört med halterna i jord och trädkärna. Trädprovtagning skulle i framtiden kunna vara en lämplig metod men det krävs vidare försök och utveckling inom området. / The number of polluted areas in Sweden has been estimated to around 80 000. Therefore, during the last decade, a lot of time and effort have been spent to characterize the contaminants and assess the hazard at many of these sites. In some rare cases remedial action has already been completed. Traditionally survey methods such as groundwater and soil sampling are applied to determine the degree of pollution at contaminated site. These methods generally mean a lot of work and high costs as pollutants often are distributed unevenly at the site. These sampling techniques may also influence the surroundings. Because of the difficulties that may occur, it would be attractive to find an alternative sampling method that can provide an overall assessment of the pollution situation before any drilling and excavation is carried out. Tree sampling requires an increment borer to extract the tree-core. To see if there is any connection of where the tree uptake is made, this study also includes samples taken from soil and roots. One potential method is to use trees as a source of material for sampling instead of soil and water. Tree sampling requires only an increment borer to extract the tree-core. As the accumulation ability may vary with different plant organs samples in this study was taken from both roots and stems. To analyse the relationship between pollutants in soil and in tree organs soil samples were also included. The study material consisted of samples from 45 trees on site and two referential trees. There were three firs, two pines and the remainder forty was birches. The analysis made where on metals and the study focused on arsenic, lead, copper and zinc. Analyses of results by linear regression didn´t show any strong relationship between metal content in soil and metal content in the tree organs (max R2value = 0,30). However, it was possible to discern a stronger relationship between soil and roots than between soil and stems. There's a possibility that this study of tree samples might be a suitable method for the future, but still more tests needs to be done and more development needs in the field.

Acid sulphate soils cover all around the world an area of approximately 170 000 km2. The soils can cause huge acidification problems for streams and lakes due to increasing concentration of hydrogen ions which will increasing the mobilization of heavy metals. This can result in huge complications for species living in the polluted water. The aim with this study was to see what kind of impact the ditching activity in a catchment area affected by sulfide soils have when it comes to the leaching of heavy metals and Al. This was studied by investigate the distribution of 27 different elements (such as heavy metals, trace metals, nutrient etc) and LOI in a 2,14 m long marine sediment core from a bay situated in the county of Västerbotten. The catchment area from the stream which has it outflow at the bay are predicted to be affected by the acid sulphate soils in a high extent. Furthermore the spatial distribution of the elements in the bay was studied, this was made by compare the results from two sediments samples taken by a HTH corer from two different locations. The results made it clear that some element highly correlated to each other followed a trend similar to the ones of Sulphur and LOI. The concentration for the elements (As, Cu, Fe, Mn, Ni, Pb och Zn) was also compared by the Canadian guidelines which indicate that As and Fe had concentration that can cause severe negative effects for biota in the water. The conclusion made from this study indicate that the majority of the elements are affected by the LOI fluctuations due to the high positive or negative correlation to LOI. Therefore the highest concentration of elements such as Al, Co, Cu Mn, Ni and Zn which will be leached by acid sulphate soils are in this situation instead caused by LOI. However there occur some trends when the ratio between S/LOI and other heavy metals sharply  increase, this could be seen as a sign of an effect caused by acid sulphate as a results of ditching activity.

I det här projektet har halten tungmetaller, miljöfarliga metaller och andra metallföroreningar undersökts i fiberhaltiga bottensediment längs Norrlandskusten i syfte att bredda förståelsen för saneringsbehovet. Industrier har använt olika processer i sin verksamhet som släppt ut fiberrikt avfall i vilka en mängd föroreningar och däribland miljöfarliga metaller har lagrats. Metallerna ansamlas i sedimenten och bör påvisas vid provtagning, men så är enligt denna studie inte alltid fallet. Många faktorer spelar in i om tungmetallerna lagrats och finns kvar i sedimenten eller inte. Två av dessa faktorer skulle kunna vara halten organiskt kol i sedimenten samt svavelhalten, alternativt de båda i relation till varandra. För att ta reda på vad som finns i sedimenten har data från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) använts. Samma data ligger till grund för den stora studie och riskklassning som genomfördes av SGU, Havs- och vattenmyndigheten och fem länsstyrelser i Norrland, projektet FIN15. I projektet har data från fem undersökta områden analyserats. Områdena är Norrsundet, Ljusnefjärden, Iggesund, Marmen och Yttre fjärden. Datan har analyserats med avseende på vilken industri som funnits i vilket område, i vilka sediment vilka metaller finns samt om det går att påvisa någon koppling mellan vilken industri som använts på platsen. I syfte att avgöra om metallkoncentrationerna i sedimentenär betydligt högre än de naturliga bakgrundsnivåerna har jämförvärden från Bottniska viken använts som referensvärden för "neutral metallkoncentration" i sedimenten. Resultatet visar att det i många fall kan dras kopplingar mellan typ av industri och metallhalt, men att det finns många faktorer som är avgörande för huruvida metallerna finns kvar i sedimenten eller inte. Svavlet och det totala organiska kolets (TOC) påverkan på metallernas koncentration visade sig vara mer komplex än vad som framställdes enligt teorin. Vid vissa områden ökade metallkoncentrationerna med ökad kolhalt, i andra minskade den. Det går i denna undersökning heller inte att påvisa ett starkt samband mellan svavelhalten och halten förorening. Metoden som använts går att utveckla och fler faktorer bör beaktas för att få en bättre helhetsbild. De fem analyserade områdena har alla varierande geologi och har haft en kombination av flera olika industrier. Det går inte att med säkerhet fastställa att en viss metall kommer från en viss industrityp, men det går att se samband mellan förhöjda halter metaller och industriområden med gemensamma industrityper i allmänhet.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 17 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 6 uppsatser.

No description available.