Diss.--Philosophie--Ithaca (N.Y.)--Faculty of the graduate school, 2004. / Annexes en hébreu p. 491-520. Liste biogr. de compositeurs israeliens p.467-486. Bibiogr. p. 521-553.

Dissertation--Universität Trier, 2005. / Bibliogr. p. 208-221.

Texte remanié de: Dissertation--Universität Wien, 1996. / Notes bibliogr.

Diss. : Neuphilologische Fakultät : Heidelberg : 1984-1985. - Bibliogr. p. 268-272. -

Diss. : Philosophische Fakultät : Los Angeles : 1983. - Bibliogr. p. 191-206. -

Mem.--Histoire de l'art--Paris 4, 1998.

Texte remanié de: Th. État--Histoire de l'art--Paris IV--Sorbonne, 1993. Titre de soutenance : Le voyage de Grèce des artistes français : du retour de l'antique au culte de la Méditerranée, 1780-1939. / Bibliogr. p. 347-362. Index.

Th. 3e cycle--Esthét.--Paris 1, 1987.

Dissertation--Kunstgeschichte--Siegen, 2001. / Bibliogr. p. 134-145.

The first volume of Histoire de la Turquie published in 1854 by the French writer Alphonse de Lamartine, is entirely dedicated to the life of Prophet Muhammed. This book raises issues which deserve to be examined in the light of Orientalism (1978) by Edward Said, who criticized the persistent Eurocentric prejudice against Arabo-Islamic peoples and their culture. That is the main purpose of this study. Based on the premise that the character of Muhammed is portrayed posi-tively by Lamartine, we hypothesized that Histoire de la Turquie is a coun-terexample to the thesis of Said. In other words, rather than participating in the discourse of orientalism (the dominant discourse of West), this book marks a break from it by subverting the traditional image of the prophet of Islam. In order to test the hypothesis, we have adopted a comparative ap-proach, allowing the comparison between Lamartine’s discourse and orien-talist discourse. The concept of "subversion" which this study is based on has been bor-rowed from Richard Terdiman’s definition in his book Discourse/Counter-Discourse (1985): it means challenging the dominant discourse or the estab-lished values. To a lesser extent, this study relies on François Dosse’s Le pari biographique (2005) who considers that "writing a biography" is never neutral. Biographers always find pretexts for rehabilitation or demystifica-tion. Also behind every biography hides a project that needs to be clarified. On the basis of the results of this study, it can be concluded that Histoire de la Turquie is not a simple chronology of Muhammed’s life, but a commit-ted text against the dominant Western view of Islam and its founder. It marks a clear break from orientalist discourse by subverting it systematical-ly. This subversive rupture is expressed in the text by the challenging of preconceived ideas, by acts of derision, negation and rejection, and, most frequently, by inversion of values. This appears to be an attempt by Lamar-tine to restore the predominantly negative portrayal of Muhammed. Histoire de la Turquie is thus a counterexample to Said’s theory, which denies the West’s ability to overcome the prejudices against Islam. / Den första volymen av den franske författaren Alphonse de Lamartines Histoire de la Turquie som publicerades 1854 är helt ägnad åt profeten Mu-hammed liv. Denna bok ger upphov till frågor som förtjänar att granskas i ljuset av Orientalism (1978) av Edward Said, som kritiserade de ihållande eurocentriska fördomarna mot arabiska muslimer och deras kultur. Denna granskning är det huvudsakliga syftet med denna studie. Med utgångspunkt i att Muhammed porträtteras positivt av Lamartine är vår hypotes att Histoire de la Turquie utgör ett motexempel till Saids teori. I stället för att ligga i linje med orientalismens diskurs (den dominerande väs-terländska diskursen) intar hans bok ett helt annat förhållningssätt till den traditionella bilden av islams profet. För att testa hypotesen har vi valt en komparativ metod, vilket möjliggör jämförelsen mellan Lamartine diskurs och orientalistisk diskurs. Begreppet "subversion", som denna studie bygger på, har lånats av Ri-chard Terdiman. Hans definition i boken Discourse/Counter-discours (1985) innebär att det subversiva utmanar den dominerande diskursen eller de fast-slagna värderingarna. I mindre utsträckning baseras vår undersökning på Le pari biographique av François Dosse (2005), som anser att "att skriva en biografi" aldrig är någonting neutralt. Levnadstecknaren hittar alltid före-vändningar för rehabilitering eller avmystifiering. Således döljs bakom varje biografi ett projekt som måste klargöras. Resultatet av vår studie ger vid handen att Histoire de la Turquie inte är någon enkel kronologi över Muhammeds liv, utan en engagerad text som polemiserar mot den dominerande västerländska synen på islam och dess grundare. Lamartine bryter helt och hållet med orientalismens diskurs genom att systematiskt motsäga densamma. Denna subversiva ståndpunkt kommer till uttryck i texten antingen genom ett ifrågasättande av förutfattade me-ningar, eller genom ett förlöjligande, ett förnekande och ett tillbakavisande, men oftast genom en omkastning av värderingar. Detta förefaller vara ett försök av Lamartine att korrigera den övervägande negativa bilden av Mu-hammed. Histoire de la Turquie är alltså ett motexempel till Saids teori, som förnekar västvärldens förmåga att övervinna fördomarna mot islam.