Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen. Diskussion: Första intrycket påverkar patienters mottagande av sjuksköterskans attityder, olika behandlingsstrategier kräver mindre tid och ger olika smärtlindring, rätt kunskap kan vara en faktor vid smärtbedömning, myter är en fortsatt orsak till bristfällig smärtbehandling, rädsla för biverkningar kan orsaka otillräcklig smärtbehandling, personer med demens skall bedömas med korrekta verktyg, samt att bristande kommunikationen kan leda till sämre smärtlindring. Slutsats: Viktiga faktorer som påverkar smärtan framkom i studien. Mer forskning måste till för att finna fler faktorer av betydelse som vilken information som påverkar smärtlindringen.

Patientlagen trädde i kraft år 2015. Syftet med lagen var att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Sjuksköterskan har en viktig roll och ett ansvar för att öka patientens upplevelse av att vara delaktig. Trots att det har gått flera år sedan patientlagen trädde i kraft är det viktigt att synliggöra patientens delaktighet i sin omvårdnad. Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer som hindrar och skapar möjlighet för ökad patientdelaktighet inom ortopedisk omvårdnad ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Databassökning skedde i PubMed och Cinahl. Begränsningen av urvalet är mellan år 2007 – 2017. Femton artiklar granskades, både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet visar på att om det förekommer brister i kommunikation mellan sjuksköterska och patient, teamarbetet inom personalgruppen inte fungerar, en hög arbetsbelastning och hur kulturen på vårdenheten är, kan skapa hinder för patientdelaktighet. Däremot kan sjuksköterskans attityd och engagemang, införandet av personcentrerad vård samt reflektion och handledning skapa möjligheter för patientdelaktighet. Slutsatsen är att det behövs nya arbetssätt, kompetensutveckling både individuellt och i grupp samt en organisationsförändring för att åstadkomma ökad patientdelaktighet.