Hälso- och sjukvården ska verka utifrån olika lagar där hälso- och sjukvårdslagen beskriver målsättning och riktlinjer för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården kan behöva genomföra prioriteringar om det finns brist på kapacitet till att ge vård till alla invånare som har hälso- och sjukvårdsbehov samtidigt som vården ska ges på lika villkor. Vid kapacitetsbrist ska hälso- och sjukvårdens resurser enligt hälso- och sjukvårdslagen prioriteras till de patienter som har bedömts till att ha ett högre hälso- och sjukvårdsbehov framför de patienter som har bedömts ha ett lägre behov. Att prioritera innebär att ”rangordna eller välja ut” och är centralt vid beslut om när ett vårdbehov är mer angeläget att tillfredsställas före ett med ett lägre vårdbehov. Syftet med examensarbetet är att analysera några centrala begrepp som finns inom lagstiftning och styrdokument för offentlig hälso- och sjukvård med koppling till bedömning av patients hälso- och sjukvårdsbehov och prioritetsgrad på åtgärd. Med aggregationsteori som teoretiskt ramverk analyseras begreppen hälso- och livskvalitetstillstånd, hälso- och sjukvårdsbehov, hälso- och livskvalitetseffekt och kostnadseffektivitet som flerdimensionella aspekter som är centrala vid bedömningen av en åtgärds prioritet. Ett resultat av analysen är aggregationsträd som visualiserar den grundläggande strukturen för de sammanvägningar som behöver göras i samband med bedömning av prioritetsgrad för åtgärd inom hälso- och sjukvården. Resultatet skulle kunna användas i vidare arbete att skapa mer transparenta och jämlika prioriteringsbeslut som i förlängningen kan skapa vård på än mer lika villkor för befolkningen.

No description available.

No description available.

I detta arbete ligger skillnader i riskaversion för finansiella beslut inom olika åldrar ifokus. Riskaversion definieras av Society of Risk Analysis (SRA) som en motvilja att ta risker. Riskavert beteende karaktäriseras av preferens för alternativ med lägre risk framför alternativ med högre risk. Uppfattningen av risk är en väsentlig fråga sompåverkar vårt beslutsfattande, inte minst inom finansiella beslut. Det finns forskning som visar att äldre är mer riskaverta än yngre, men hur detta förhåller sig när det gäller finansiella beslut i dagens samhälle är inte lika tydligt. För att få större förståelse för hur riskaversion varierar mellan yngre och äldre vuxna inom finansiella beslut har en enkätundersökning baserat på Holt-Laurys lotterimetod genomförts. En kvantitativ analys av den data som samlades in visar att äldre vuxna är mer riskaverta än yngre vuxna när det gäller finansiella beslut, vilket är i linje med tidigare forskning. Denna information kan förhoppningsvis användas inom den finansiella sektorn för att anpassa informationen som presenteras för yngre och äldre vuxna när det kommer till finansiella beslut.

Samverkan mellan olika vårdaktörer, verksamheter och nivåer finns mer eller mindre i alla delar inom hälso- och sjukvården. Brister i denna samverkan kan innebära en risk för att avvikelser sker. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft 1 januari 2018. Syftet med lagen är att skapa en trygg, säker och smidig övergång för patienter som blir utskrivna från slutenvården till öppenvård och omsorg. Det finns behov av en gemensam målbild mellan beslutsfattare inom utskrivningsprocessen när det gäller vad man önskar uppnå med samverkan. Detta examensarbete undersöker fem beslutsfattares mål och värderingar med avseende på samverkan vid utskrivning från slutenvård åter till öppenvård och omsorg. Beslutsfattarna i utskrivningsteamet utgår från olika verksamheter inom öppenvården samt från kommunal verksamhet. Med värdefokuserat tänkande som referensram har fem semistrukturerade intervjuer utförts. För varje respondent har en målstruktur bestående av fundamentala och instrumentella mål konstruerats. Överst i en målstruktur finner man de fundamentala målen som är viktiga i sig själv och presenteras hierarkiskt. Instrumentella mål är viktiga för att de leder vidare till ett annat mål, dessa ordnas i ett nätverk. Målstrukturerna i detta examensarbete visar de olika respondenternas värderingar och mål som de önskar uppnå vid samverkan med varandra. Vid konstruktion av respondenternas målstrukturer framkom att flera av respondenterna hade liknande fundamentala mål, nämligen att maximera säker vård, omsorg och trygghet för den enskilde och närstående i utskrivningsprocessen och att maximera tydligheten och ändamålsenligheten hos utskrivningsplanen. Flera av de instrumentella målen för att uppnå de fundamentala målen var för respondenterna lika. Genom välfungerande kommunikation, mötesplatser och förståelse för varandras ansvarsområden kan ett effektivt handläggande av ärenden uppnås. Att arbeta personcentrerat och att arbeta i utskrivningsteam är även återkommande instrumentella mål. Samtliga instrumentella mål leder slutligen till det instrumentella målet att skapa tydliga utskrivningsplaneringar som sedan leder vidare till de fundamentala målen. Resultatet kan användas för att identifiera beslutsmöjligheter som är i linje med beslutfattarnas fundamentala värderingar vid planering av den enskildes insatser vid utskrivning från slutenvården. / Cooperation between different care actors, activities and levels is more or less found in all parts of health care. Shortcomings in this collaboration can mean a risk of deviations occurring. The law on collaboration on discharge from inpatient healthcare came into force on January 1, 2018. The purpose of the law is to create a secure, safe and smooth transition for patients who are discharged from inpatient care to outpatient care and social care. There is a need for a common goal image between decision makers within the discharge process when it comes to what one wish to achieve with collaboration. This thesis examines the goals and values of five decision-makers with regard to collaboration during discharge from inpatient care back to outpatient care and social care. The decision makers are based on various activities within outpatient care as well as municipal activities. With value-focused thinking as a frame of reference, five semi-structured interviews have been conducted. For each respondent a goal structure consisting of fundamental and instrumentalgoal has been constructed. At the top of a goal structure, you find the fundamentalgoals that are important in themselves and are presented hierarchically. Instrumental goals are important because the lead on to another goal, these are arranged in a network. The goal structures in this thesis show the different respondents’ values and goals that they wish to achieve when collaborating with each other. When constructing the respondents goal structures, it emerged that several of the respondents had similar fundamental goals, namely to maximize safe care, social care and safety for the individual and relatives in the discharge process and to maximize the clarity and effectiveness of the discharge plan. Several of the instrumental goals for achieving the fundamental goals were the same for the respondents. Through well-functioning communication, meeting places and understanding of each other’s areas of responsibility, efficient handling of matters can be achieved. Working person-centered and working in discharge teams are also recurring instrumental goals. All instrumental goals ultimately lead to the instrumental goal of creating clear discharge planning, which then leads on to the fundamental goals. The result can be used to identify decision-making opportunities that are in line with the decision-makers’ fundamental values when planning the individual’s actions upon discharge from inpatient care.

When recording classical instruments, access to a physical space of acoustic properties associated with classical music might not always be available. This study seeks to investigate if classical music recorded in an environment with a short reverberation time can be treated with an impulse response from a concert hall and still maintain the same sense of naturalness. The study is broken down into three phases of analysis. Phase one seeks to analyze to what extent people can tell the difference between the two reverberation types: real recorded reverberation and convolution reverb. Phase two analyses if people perceive the amount of naturalness to be different between the two reverberation types. Phase three analyses the potential influence that certain spatial or timbral attributes might have on perceived amount of naturalness. Samples for the listening test were recorded in a studio, and in a classical concert hall where the impulse responses also were created. A two-part listening test (pre-study and main study) was conducted utilizing a 5.1 surround sound speaker system. The results showed that the convolution reverb could replace the real recorded reverbation to a small- to fair degree, and still maintain the same sense of naturalness.

No description available.

Endurance athletes strive to improve their race times by enhancing their physical abilities, techniques, tactics, and equipment. Numerical simulations can aid in this effort by enabling repeated testing under identical conditions, thus isolating the effect of a single variable of interest on race time. This thesis outlines the mechanical assumptions and mathematical formulations to conducting numerical simulations. Paper I exemplifies applications and limitations when using numerical simulations with a propulsive power model, by investigating the impact of dynamic friction on race times in cross-country skiing. Further, the thesis introduces bioenergetic modeling as a possible method for more accurately modeling an athlete’s propulsive power. It provides an overview of existing bioenergetic models and describes a non-linear grey-box parameter estimation method for individualizing bioenergetic model formulations to reflect an individual athlete’s bioenergetic systems. In Paper II, an assessment of validation for two existing bioenergetic models is performed on an individual level when applied to simulated sprint time trials in cross-country skiing. The models show overall good agreement with measurement data but lack the ability to capture the dynamics of the human metabolic energy systems in more detail. In Paper III, a new bioenergetic model is developed which describes the dynamic behavior of the metabolic energy supply systems and various sources of metabolic demand. The model is individualized and validated against intermittent cycling with varying power output. Although the model shows good agreement with measurements, it does not capture the details of the aerobic slow component and periods of recovery, indicating a need for continued development. / Uthållighetsidrottare strävar efter att korta sina tävlingstider genom förbättrad fysisk förmåga, teknik, taktik och utrustning. Numeriska simuleringar kan hjälpa till i detta arbete genom att möjliggöra upprepade tester med identiska förhållanden där inverkan från en enskild variabel på tävlingstiden isoleras. Denna avhandling beskriver de mekaniska antaganden och matematiska formuleringar som krävs för att utföra numeriska simuleringar. Artikel I exemplifierar tillämpningar och begränsningar för simuleringar i kombination med en empirisk modell för framdrivande effekt genom att undersöka den dynamiska friktionens inverkan på tävlingstider i längdskidåkning. Avhandlingen introducerar bioenergisk modellering som en möjlig metod för att mer exakt modellera en idrottares uteffekt. Vidare ges en översikt över befintliga bioenergiska modeller och en metod för att anpassa bioenergiska modeller till att återspegla en specifik idrottares metabola system. I Artikel II utförs en utvärdering av validiteten för två befintliga bioenergiska modeller på individnivå när de tillämpas på simulerade sprintlopp i längdskidåkning. Modellerna visar överlag god överensstämmelse med mätdata, men saknar förmågan att fånga detaljerna i de mänskliga metaboliska energisystemens dynamik. I Artikel III utvecklas en ny bioenergisk modell som beskriver dynamiken hos de metabola energiförsörjningssystemen och flera processer som ger upphov till metabola krav. Modellen individanpassas och valideras mot intermittent cykling med varierande uteffekt. Modellen visar god överensstämmelse med mätdata, men lyckas inte fånga detaljerna i det aeroba systemet vid de högsta uteffekterna eller vid perioder av återhämtning, vilket motiverar fortsatt utveckling. / <p>Vid tidpunkten för framläggningen av avhandlingen var följande delarbete opublicerat: delarbete 3 (inskickat).</p><p>At the time of the defence the following paper was unpublished: paper 3 (submitted).</p>

Today firms must maintain high levels of efficiency, quality control, customer responsiveness and speed, but even the full set of these attributes is not sufficient for sustainable competitive advantage. A further challenging requirement is to innovate successfully, not only in product development but also in production. Traditionally, innovation is regarded as successful product development, and delivering innovative products of sufficient quality at a reasonable price is seen as the primary means of acquiring and maintaining competitiveness. In this context, the role of production development is simply to provide production solutions required for the realization of new products. However, production development (sometimes called ‘production improvement’ or ‘process innovation in production’) may also involve continuous incremental or radical improvement of current production processes or systems in terms of productivity, cost, speed, quality, and/or flexibility. Previous research provides a rather narrow view of production development, largely ignoring value creation, which obscures its importance for organizations. Due to the lack of attention to innovativeness in production development, limited effort is also made to understand how to manage production development projects as innovation processes, where the emphasis is on obtaining value. This retards progress and restrains organizations’ competitiveness, and to some extent the potential social benefits (such as increases in sustainability) of new production technologies. Thus, the primary objective of the research this thesis is based upon was to increase understanding of distinguishing features and valuable outcomes of production innovation, together with challenges in managing production innovation processes. Data underlying this research were collected through case studies of development projects in firms operating in several industries. The research findings show that the pursued outcomes of production innovation are mainly cost reductions and increases in quality. Nevertheless, production innovation also contributes with expansion of product design space, and strengthening innovation capabilities, which in themselves provide sustainable competitive advantage. Further, production innovation is highly dependent on successful implementation – a complex endeavour involving internal organization, external customers and other actors contributing to the production system. Organizations lack support for capturing, prioritization, decision making and resource allocation in production innovation processes, a topic that warrants further research.

Godkänd; 1999; 20070403 (ysko)