No description available.

Arbetet tar upp skillnader på hur områdena västra Rättvik och östra Leksand har blivit påverkade av en omarrondering. Undersökningen har skett på fastighetsägare och representanter från myndigheter genom semi-strukturerade intervjuer och enkätundersökningar där dem tillfrågas vad deras åsikter är kring omarrondering. Skillnaden som Dalarna har haft genom historien är att reformerna inte har använts på samma sätt som övriga landet. Detta har medfört problem som innebär att det finns många små skiften som ofta är svårbrukade och inte används på ett effektivt sätt. Resultatet visade att de flesta fastighetsägare har olika synpunkter på vad som är bra eller dåligt med omarrondering. Det som varit genomgående är att de flesta fastighetsägare har känt sig påverkade av hur myndigheternas handläggning av ärendena har skett. Undersökningen åskådliggjorde att det fanns många som ville genomföra omarrondering trots kostnader och andra problem där även flera av de som motsätter sig håller med om att fastighetsindelningen inte är optimal. De främsta anledningar till att omarrondera enligt underökningarna var bättre brukningsenheter som är mer ekonomiskt gynnsamma och leder till enklare skötsel. De som motsatte sig tyckte att omarrondering känns som ett tvång men även att myndigheternas arbetssätt inte har gett något förtroende som i vissa fall förändrade fastighetsägarnas åsikt under processen.   Arbetet tar även upp att omarrondering inte sker på samma sätt idag som när dessa omarronderingar skedde. Det nya arbetssättet innebär att omarrondering görs i mindre storlekar som ska förkorta tiden och göra processen enklare för myndigheter och fastighetsägare. Arbetets slutsats var att myndigheterna har en stor påverkan av hur utfallet blir och faktorer som påverkar mest är ekonomin och vilka erfarenheter som fastighetsägarna har sedan tidigare.

Förändringstakten i hela samhället har blivit snabbare genom åren och det är framför allt tekniken som driver denna utveckling menar Olsson (2017). Organisationer ställs inför många utmaningar och förändringar inom verksamheten är nödvändiga för organisationens överlevnad. Många samhällsviktiga funktioner finns just inom offentlig sektorn som står inför utmaningar med minskad finansiering men ett växande behov hos många kommuninvånare (Häll, 2017). Av den anledningen är organisationer inom offentlig sektor tvungna till olika organisatoriska förändringar menar Piercy et al (2012). Offentliga organisationer präglas ofta av topp-down och centraliserade organ, reglerna och normerna och förändringsprocessen blir ganska trögrörlig (ibid.). Tidigare forskning beskriver både mänsklig faktor och kommunikationsproblem som avgörande faktor till misslyckade organisatoriska förändringar menar Johansson & Heide (2008) och för att lyckas med förändringen krävs det tydlig internkommunikation som ofta förbises i förändringsarbetet eftersom bristande och otydlig internkommunikation skapar negativa känslor inom organisationen vilket försvårar förändringsarbetet. Internkommunikation i förändringsprocessen belyses i tidigare forskning men det mesta belyser internkommunikation från ledarperspektiv. Det saknas mer forskning om förändringsledning ur ett medarbetarperspektiv kring internkommunikation för att se om den möter de anställdas behov och vad anställda anser vara viktigt när det gäller internkommunikation i förändringsprocessen Ruck & Welch (2012). För att bidra med ytterligare kunskap och ökad förståelse för den interna kommunikationen i förändringsprocessen har författaren använts sig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod från medarbetarperspektiv.Syftet med denna studie är att öka förståelse och medvetenhet för hur den interna kommunikationen och ledarskapet upplevs fungera ur ett medarbetarperspektiv vid implementering av organisationsförändringar inom offentlig sektor samt vilka faktorer som är betydelsefulla för en lyckad kommunikation av en organisationsförändring. De forskningsfrågor som studien försöker svara på är:• Vilken påverkan har intern kommunikation på medarbetarnas inställning till organisatoriska förändringar i en lokal organisation inom offentlig sektor?• Hur viktig är interaktion mellan ledarskap och intern kommunikation vid implementering av organisationsförändring inom offentlig sektor från medarbetarperspektiv?Denna studie visar att internkommunikation har stor påverkan på medarbetarnas inställning till organisatoriska förändringar och att interaktion mellan ledarskap och internkommunikation är viktig från flera olika aspekter.Generellt kan slutsatsen dras att internkommunikation inom organisationen är otydlig, att förändringar inte kommuniceras vid samma tidpunkt till alla medarbetare vilket skapar utrymme för tolkningar, rykten och spekulationer, att internkommunikation är envägskommunikation som gör att medarbetare inte känner sig delaktiga eller inkluderade i vare sig förändringsprocessen eller beslutsfattande.Utifrån gjord studie har författaren kommit fram till att förändringsledningsprocessen är beroende av internkommunikation och ledarskap och om brister uppstår i någon av dessa två, påverkar det både organisationen samt hela förändringsprocessen. Om internkommunikation och/eller ledarskap brister, kommer detta att påverka förändringsprocessen på ett negativt sätt och konsekvenser kan komma att bli många.

No description available.

No description available.

The present work describes the use of atomistic computer simulations in the area of Condensed Matter Physics, and specifically its application to the study of two problems: the dynamics of the melting phase transition and the properties of materials at extreme high pressures and temperatures, problems which defy experimental measurements and purely analytical calculations. Both classical Molecular Dynamics (using semi–empirical interaction potentials) and first–principles (ab initio) Molecular Dynamics techniques has been applied in this study to the calculation of melting curves in a wide range of pressures for elements such as Xe and H2, the study of the elastic constants of Fe at the conditions of the Earth’s inner core, and the characterization of diffusion and defects formation in a generic Lennard–Jones crystal at the limit of superheating, including the role they play in the triggering of the melting process itself. / QC 20101108

Att tillhandahålla vuxenutbildning är en skyldighet som Sveriges kommuner åläggs enligt Skollagen. I samma lag anges att inriktningen på det systematiska kvalitetsarbete ska vara att de nationella målen (som uttrycks i Läroplan för Vuxenutbildningen) uppfylls. Denna översiktliga formulering gör att det i stor utsträckning blir upp till varje enskild kommun att utveckla egna rutiner för arbetet med kvalitet inom vuxenutbildningen. I Västerås genomförs varje år en kvalitetsgranskning av de skolor som verkar inom den kommunala vuxenutbildningen. Granskningen omfattar bland annat strukturella förutsättningar, uppnådda resultat och efterlevnad till lag- och förordningskrav. Västerås kommun skapar och skickar ut en kvalitetsmall som fylls i av respektive skola. Detta material utgör sedan en grund (av flera) för den granskning av tjänstekvalitet som varje skola årligen genomgår. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tjänstekvalitet inom vuxenutbildningen i Västerås har operationaliserats till mätbara indikatorer inför kvalitetsgranskningen 2021.Utifrån teorin om mellanbegrepp analyseras vilka aspekter kommunen har bestämt ska ligga till grund för tjänstekvalitet inom Vux Västerås och också vilka följder det får om en skola inte lever upp till det kommunen betraktar som tillräcklig kvalitet.

In this study three commonly used computer programs for influence diagram evaluation are compared: Netica, Hugin Expert and PrecisionTree. The programs are analysed with respect to three main issues: how they comply with semantic rules for influence diagrams, how the issue of asymmetric decision problems is handled in each tool, and if and in what way they implement the arc reversal functionality. The results show that i) none of the tools fully complies with the semantic rules for influence diagrams, ii) the tools based on Bayesian nets (Netica, Hugin Expert) handle asymmetric decision problems in a similar way, whereas PrecisionTree implements a unique, efficient way of handling the issue, and iii) two of the three tools, Netica and Hugin Expert,support arc reversal.

Integrating technology into schools is a complex issue. Educators do not just use a single technology in their classroom, but they plan and design their instructional activities so that the use of one technology can be combined with other instructional activities relevant to the topic at hand. This research was conducted as part of a master's thesis that aimed to investigate and understand the integration of technology and its challenges in Swedish elementary school. The framework in which educational technologies are to be introduced, accepted, and successfully used in the classroom needs to be right. To achieve this goal, the study posed three research questions. These questions are, "What educational technologies are used in elementary schools? How do teachers use or integrate educational technologies when planning and implementing activities to achieve learning objectives? What are the factors/challenges that influence the integration of technology in elementary classrooms from the teachers' perspective?"  The researcher explored these research questions through a thematic analysis of five semi-structured interviews, one face-to-face interview, and four Microsoft forms interviews, as well as three classroom observations.  The results of this study indicate that teachers have a positive view of the use or integration of technology in the classroom, with the exception of one teacher who expressed reservations about the use of ICT in grades 4 and 5. Furthermore, the results show that there is a lack of both knowledge and competence regarding the use and integration of educational technology in the classroom.

Risk är ett mångfacetterat begrepp som kan definieras på många sätt. Denna studie fokuserar på att se hur begreppet risk kan kategoriseras i svensk statlig styrning med utgångspunkt i 2022 års regleringsbrev. Begreppet risk ingår en eller flera gånger i 46 av 163 regleringsbrev (28%). I studien har begreppet risk delats in i fem olika kategorier: K1-risk som kombination av sannolikhet och konsekvens; K2- risk somsannolikhet/möjlighet; K3-risk som påverkan/konsekvens; K4- risk som händelse/osäkerhetsmoment, och K5-risk som hot/riskkälla. Studien visar att begreppet risk i svensk statlig styrning via regleringsbrev kan tolkas och kategoriseras på flera sätt. I 35% av de gånger risk nämns i regleringsbrev kan samtliga kategorier K1-5 anses vara möjliga alternativ för begreppet risk. Den kategori som är vanligast förekommande och som tydligast kan särskiljas från övriga är kategorin K2- risk somsannolikhet/möjlighet. Effekter av olika tolkningar av betydelsen av risk diskuteras i arbetet och till exempel skulle olika tolkningar av begreppet risk kunna medföra påverkan på riskhanteringen hos myndigheterna.