No description available.

Bakgrund: I Sverige utförs cirka 40 000 koronarangiografier årligen. I samband med koronarangiografi används intraarteriellt jodkontrastmedel. Tyreoidea (sköldkörteln) är avgörande för metabolismen och hormonproduktionen kan påverkas av jod-injicering. Skador och biverkningar på tyreoidea efter jodkontrast tillförsel är inte lika omdiskuterat som inducerade njurskador. Syfte: Syftet var att sammanställa hur tyreoidea påverkas av intraarteriellt jodkontrastmedel efter koronarangiografi.Metod:Denna studie genomfördessom en allmän litteraturstudie. Databaserna PubMed och Cinahl användes och totalt inkluderades och analyserades 10 vetenskapliga artiklar i resultatet. Resultat:Studiens resultat sammanfattades i två kategorier; Patienter med “eutyroid (frisk) tyreoidea” och patienter med “avvikande tyreoidea” före studiernas start. Resultatet för varje kategori visade hur tyreoidea påverkades efter en koronarangiografi med jodkontrastmedel. Båda kategorierna visade att det förekom patienter som utvecklade olika former av tyreoideadysfunktion. Slutsats: Rapportens resultat samstämmer med de nationella rekommendationerna för jodkontrastmedel att hänsyn ska tas till patientens tyreoideastatus före en koronarangiografi. Detta för att eventuellt kunna premedicinera riskpatienter och uppmana remittenten om uppföljning av fritt T3, fritt T4 och TSH.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning: Bakgrund: Den vanligaste drogen i Sverige är alkohol. Idag uppskattas att drygt 780 000 människor lever med ett alkoholmissbruk eller beroende. Kostnaden för det svenska samhället är upp till 150 miljarder kronor under ett års tid. Det finns olika faktorer som gör att ett alkoholmissbruk kan utvecklas hos en människa och dessa har oftast ett samband. Överallt i olika vårdinstanser kommer sjuksköterskan att möta patienter som har alkoholrelaterade problem. Det finns en problematik kring mötet med dessa patienter. De svårigheter som kan uppstå är att sjuksköterskor stigmatiserar och har en negativ inställning till patienter med alkoholmissbruk på grund av både fördomar och okunskap. Ett behov av fördjupad kunskap är nödvändigt för att sjuksköterskor ska kunna bemöta denna patientgrupp på ett bättre sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med alkoholmissbruk. Metod: En litteraturstudie där innehållsanalysen utgick från en sammanställning av Graneheim och Lundman. Resultatet baseras på tio stycken vetenskapliga original artiklar. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier innehållande underkategorier: Betydelsen av att vara väl förberedd, Att hantera sina egna känslor och Att anpassa omvårdnaden. Betydelsen av att vara väl förberedd innehåller två stycken underkategorier som är Kunskap och Erfarenhet. Att hantera sina egna känslor innehåller tre stycken underkategorier som är Stress, oro och frustration, Rädsla och otrygghet samt Stigmatiserande syn. Den sista kategorin Att anpassa omvårdnaden innehåller två stycken underkategorier som är Samtalets betydelse och Att hitta strategier. Slutsats: Kunskap och erfarenhet visade sig vara viktigast för att kunna bemöta patienter med alkoholmissbruk.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRI) har med sin bildkvalitet och detaljrikedom börjat bli ett alternativ till ultraljud som idag är ledande inom fosterdiagnostik. Tidigare forskning har studerat magnetfältets inverkan på fostret, denna inverkan har fortfarande inte kunnat bekräftas. Syfte: Syftet är att svara på evidensfrågan: Vad finns det för evidens för att MR-undersökningar på gravida kvinnor leder till fosterskada? Metod: Arbetet är en systematisk litteraturstudie som innehåller 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram via olika databaser. Resultat: Ingen evidens för biologiska effekter eller hörselnedsättning kunde ses hos exponerade foster, dock gavs motstridiga resultat gällande gadolinium och värmeökning. Gadolinium kan ge NSF biverkningar och ökad risk för missfall. Värmeökning kan ske hos fostret om normal mode inte används och längre sekvenser körs. Det är osäkert vem av fostret och modern som uppnår högsta helkropps-SAR värdet. Slutsats: Resultatet av denna studie skall bejakas med försiktighet då resultaten visar olika och få studier har gjorts med högsta evidensvärdet. Alla 13 studier i detta arbete påpekar att mer forskning bör göras för att kunna säkerställa riskerna med MR på gravida.

No description available.