Smärta är en unik och subjektiv upplevelse. Smärtlindring är en viktig del av en akutsjuksköterskas arbetsuppgifter och det är av vikt att varje patient erhåller en god smärtlindring. I dagens sjukvård så har delaktighet fått en tydligare roll, patienten ska kunna vara med och påverka sin behandling genom att i större utsträckning involveras i behandlingen. En form av smärtlindring som ges under och efter kirurgi är epiduralanalgesi (EDA) och till den kan det kopplas en bolusknapp så att patienten själv kan ge sig bolusdoser av smärtlindring epiduralt, detta benämns patientkontrollerad epiduralanalgesi (PCEA). Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av patientkontrollerad epidural analgesi (PCEA) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer. Kvalitativa intervjuer användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken patienter som genomgått kirurgi på grund av gynekologisk cancer. Urvalsmetoden som användes var bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades och insamlade data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att patienternas upplevelser av PCEA kan delas in i tre kategorier med sju tillhörande subkategorier. Kategorierna är (1) upplevelse av information (2) upplevelse av att ta beslut (3) upplevelse av smärtlindring. Resultatet påvisar att patienterna var nöjda med PCEA som smärtlindring. Informanterna erhöll informationen i olika mängd och på olika tidpunkter, dock var informanterna nöjda med den informationen de själva delgetts. Att själva kunna besluta om att ta och även kunna ge sig själv en bolusdos var något som de fann en trygghet i. Denna regim av smärtlindring har för patienterna medfört att de upplevt sig delaktiga i sin vård på ett direkt och tydligt sätt. Informanterna kände trygghet i att både ge sig analgetika inför aktivitet men också att välja att avstå från att ta analgetika och då känna lite smärta. Att få ta beslut själv gav en känsla av delaktighet vilket patienterna beskrivit som stärkande. Slutsatsen tyder på att patienter som erhåller PCEA i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer upplever sig nöjda med denna smärtlindringsform. Att vara ansvarig för en del av sin behandling verkar vara något patienterna uppskattar. Resultatet tyder på att det finns ett behov av ytterligare forskning angående patienternas upplevelse av PCEA för att utvärdera om fler patientkategorier kan vara hjälpta av denna typ av smärtlindring efter kirurgi.

Operationen mit großem Gewebetrauma können mit starken postoperativen Schmerzen und ausgeprägten perioperativen Homöostasestörungen einhergehen. Dabei werden sowohl hyperinflammatorische als auch immunparalytische Reaktionen beobachtet, die sich negativ auf den postoperativen Verlauf auswirken können. Um eine effektive und sichere Analgesie zu gewähren, werden alternativ zu der intravenösen Therapie mit Opioiden zunehmend epidurale Verfahren eingesetzt. In dieser prospektiven, randomisierten und doppelblinden Studie wurde die patientenkontrollierte epidurale Analgesie mit der patientenkontrollierten intra-venösen Schmerztherapie hinsichtlich der analgetischen Effektivität und der Beeinflussung der postoperativen Immunkompetenz verglichen. 54 Patienten erhielten bis zum Morgen des 4. postoperativen Tages entweder über einen intraoperativ gelegten epiduralen Katheter (PDK) Ropivacain und Sufentanil (PCEA-Gruppe) oder intravenös Morphin (PCIA-Gruppe). Cortisol, Leukozytenpopulationen, lymphozytäre Subpopulationen, monozytäre Oberflächenmarker und die löslichen Mediatoren TNF alpha, MCP-1, MIF, IL-8, IL-6 und IL-10 wurden perioperativ gemessen. Zudem wurde die Schmerzempfindung der Patienten in Ruhe und bei Mobilisation erhoben. Im Vergleich zur PCIA-Gruppe profitierten die Patienten der PCEA-Gruppe von einer deutlich besseren Analgesie. Cortisol wies postoperativ in beiden Studiengruppen einen ähnlich leichten Anstieg auf. Die monozytären Oberflächenmarker (HLA-DR, CD86) fielen im Verlauf deutlich ab mit einem Minimum am 1. postoperativen Tag, erholten sich bis zum 7. postoperativen Tag nahezu vollständig und zeigten keine signifikanten Gruppenunterschiede. Dagegen wurde der postoperative Abfall der CD4+ T-Lymphozyten, CD4/CD8 T-Zellratio, CD3+ Lymphozyten und CD19+ Lymphozyten bei den Patienten, die eine Epiduralanalgesie erhielten, signifikant vermindert. Hinsichtlich der löslichen Mediatoren gab es keine signifikanten Gruppenunterschiede. Somit scheint die epidurale Schmerztherapie die T-Zellkompetenz während der postoperativen Phase besser zu erhalten, während sich bei den monozytären Oberflächenmarkern und dem Stresshormon Cortisol kein Unterschied zwischen den beiden Analgesie-verfahren zeigte. / Surgeries accompanied by an extensive tissue trauma are associated with intense postsurgical pain and major perioperative homeostatic disorders. Both hyper-inflammatory and immuneparalytic reactions can be observed, what can negatively effect the postoperative course. To realise an effective and safe analgesia, epidural procedures are used to an increasing degree as an alternative method to the therapy with intravenous opioids. In this prospective, randomized, double-blinded trial we compared the patient-controlled epidural analgesia and the patient-controlled intravenous analgesia with respect to the analgesic efficiency and the influence on the postoperative immune competence. 54 patients received until the morning of the fourth postoperative day either ropivacaine plus sufentanil through an intraoperatively placed epidural catheter (PCEA-group) or intravenous morphine (PCIA-group). Cortisol, populations of leukocytes and lymphocytes, cell-surface molecules of monocytes and the soluble mediators TNF-alpha, MCP-1, MIF, IL-8, IL-6 and IL-10 were measured perioperatively. Additionally we determined the subjective pain scores of the patients in rest and with mobilisation. Patients of the PCEA-group had a better pain control compared to the patients of the PCIA-group. Cortisol showed a similar slight increase in both study-groups. The monocyte cell-surface molecules (HLA-DR, CD86) decreased in the observed period with a minimum on the first postoperative day and recovered until the seventh postoperative day without a significant difference between both groups. In contrast, the postoperative decrease in CD4+ T-lymphocytes, CD4+/CD8+ T-cell ratio, CD3+ lymphocytes and CD19+ lymphocytes was significantly reduced in patients receiving epidural analgesia. No group differences were found in soluble mediators. This implicates a better postoperative competence of T-cells induced by epidural analgesia, whereas no differences between both analgetic methods were found in cell-surface markers of monocytes and the stress hormone cortisol.