<p>The general aim was to examine the Swedish version of the Philadelphia Geriatric Center Multilevel Assessment Instrument, PGCMAI, in a population of old people with locomotor disability in Sweden. Specific aims were to examine whether the Swedish version of the PGCMAI meets the criteria of reliability and validity when assessing the life situation of Swedish old people with locomotor disability and to explore the pattern of the Swedish version of the instrument in respect of age and gender.</p><p>Home visits were made to 199 people aged 60 years and older in two counties in Sweden. They were interviewed using the Swedish version of the PGCMAI and tested with the Standardized Practical Equipment test, SPE. The data collected were tested for reliability and validity. Cronbach’s alpha varied from 0.27 to 0.86 among the eight domains of the PGCMAI, which concurred with other studies in the field. Validity was analyzed by explorative factor analysis. The eight new factors showed construct validity with a logical relation to the eight original domain distributions. There were also significant relationships between both the original domains of the PGCMAI and the SPE and the new factors of the PGCMAI and the SPE. Both the original Mobility domain index and the new factor correlated well with the ‘Balance and mobility’ factor in the SPE. The Cognitive domain index and the corresponding new factor show a high correlation with the ‘Cognitive functions’ factor in the SPE. The Swedish version of the PGCMAI and SPE presented a functional pattern among old men and women whereby women had deteriorated most with age, which is in agreement with other studies.</p><p>In conclusion the reliability and validity testing of the Swedish version of the PGCMAI has given satisfactory results when used with old people with locomotor disability. The Swedish version of the PGCMAI can be considered a valuable tool for measuring function in old people with locomotor disability.</p> / <p>Befolkningen åldras mer och mer, både i Europa och Sverige, som en följd av längre livslängd och låga födelsetal. Det ställer krav på samhällets resurser i form av vård och omsorg för äldre. I en tid när resurserna inte ökar blir det allt viktigare att samhällets stöd fördelas efter behov.</p><p>I den här studien utvecklades och prövades den svenska versionen av the Philadelphia Geriatric Center Multilevel Assessment Instrument, PGCMAI, på personer 60 år och äldre med rörelsehinder. Instrumentet omfattar åtta huvudsakliga funktionsområden eller domäner, Activities of Daily Living, ADL, Personal Adjustment, PADI, Physical Health, PHDI, Social, SDI, Environmental, EDSI, Time Use, Mobility, MOBI and Cognitive, CDI. Varje område består av frågor som ställs till den enskilde vid en intervju. Originalversionen av instrumentet, på amerikanska, finns i tre varianter eller längder, ’short-length’, ’mid-length’ och ’full-length’. Den svenska versionen av PGCMAI är en översättning och bearbetning av ’mid-length’ varianten.</p><p>Studiens målgrupp har varit äldre med rörelsehinder. Den har genomförts i tre steg. I det första steget skickades ett frågeformulär till 3469 personer, 60 år och äldre i två geografiska områden i Jönköpings och Värmlands län, där de tillfrågades om de hade något rörelsehinder. Det andra steget innebar att de som rapporterat rörelsehinder, 566 personer, erhöll ett nytt frågeformulär där de bl.a. tillfrågades om svårigheter att förflytta sig och ADL. Det tredje steget innebar att de som besvarade det andra frågeformuläret och accepterade besök i det egna hemmet, 199 personer, intervjuades med PGCMAI och testades med det praktiska testet, Standardized Practical Equipment test, SPE.</p><p>Det första delarbetet syftade till att utreda om den svenska versionen av PGCMAI fyllde kriterierna för reliabilitet och validitet vid bedömning av livssituationen hos äldre med rörelsehinder i Sverige.</p><p>Reliabilitet testades med Cronbach’s alpha och visade högre värde för det ursprungliga PGCMAI än för den svenska versionen, med undantag av domänerna EDSI och Time Use. Jämförelse av Cronbach´s alpha mellan äldre med rörelsehinder i den egna studien (n=199) och studie från 1982 av Lawton et al (n=590) visade likheter med högst värde för ursprungsinstrumentets domäner ADL, PADI och CDI, och lägst värde för domän SDI. Den svenska versionen av PGCMAI testades på validitet med exploratorisk faktoranalys av de 40 variabler i PGCMAI som ingick i de ursprungliga domänerna. Faktoranalysen identifierade åtta faktorer som förklarade 47% av variansen. Dessa åtta faktorer visade betydande överensstämmelse med det ursprungliga instrumentets åtta domäner. Högst korrelation med de nya faktorerna visade domänerna EDSI, SDI och ADL. MOBI i originalversionen och motsvarande faktor i den nya versionen visade högst korrelation med ’Balance and mobility’ i SPE, på motsvarande sätt erhölls samband mellan CDI och ’Cognitive functions’ i SPE.</p><p>Det andra delarbetet hade syftet att undersöka mönstret i den svenska versionen av PGCMAI utifrån ålder och kön samt i jämförelse med andra studier inom området.</p><p>Materialet analyserades i två och fyra åldersgrupper och indelat i män (n=67) och kvinnor (n=132). Analysen visade att rörelsehinder ökar med ålder både för män och kvinnor. Jämförelse mellan åldersgrupperna 60-79 år, 80-99 år, visa att rörligheten försämrades med ålder enligt domänen MOBI. För kvinnor försämrades förmågan enligt domänerna ADL, Time Use, MOBI, SDI och i alla SPE faktorerna, med ålder. Slutsatsen är att PGCMAI kunde särskilja ett funktionellt mönster bland äldre män och kvinnor med rörelsehinder och en försämring med ålder. SPE visade ett motsvarande resultat.</p><p>Slutsatsen av studien är att testningen av validitet och reliabilitet på den svenska versionen av PGCMAI har givit tillfredställande resultat när det används på gruppen 60 år och äldre med rörelsehinder. PGCMAI kunde särskilja funktionella mönster hos äldre män och kvinnor och visade att kvinnor med rörelsehinder hade försämrats mest med ålder. SPE visade liknande resultat. Den svenska versionen av PGCMAI bedöms vara ett värdefullt instrument för att mäta funktionen hos äldre med rörelsehinder och kan bli ett viktigt hjälpmedel för att ge rätt insats och i rätt omfattning.</p>

The general aim was to examine the Swedish version of the Philadelphia Geriatric Center Multilevel Assessment Instrument, PGCMAI, in a population of old people with locomotor disability in Sweden. Specific aims were to examine whether the Swedish version of the PGCMAI meets the criteria of reliability and validity when assessing the life situation of Swedish old people with locomotor disability and to explore the pattern of the Swedish version of the instrument in respect of age and gender. Home visits were made to 199 people aged 60 years and older in two counties in Sweden. They were interviewed using the Swedish version of the PGCMAI and tested with the Standardized Practical Equipment test, SPE. The data collected were tested for reliability and validity. Cronbach’s alpha varied from 0.27 to 0.86 among the eight domains of the PGCMAI, which concurred with other studies in the field. Validity was analyzed by explorative factor analysis. The eight new factors showed construct validity with a logical relation to the eight original domain distributions. There were also significant relationships between both the original domains of the PGCMAI and the SPE and the new factors of the PGCMAI and the SPE. Both the original Mobility domain index and the new factor correlated well with the ‘Balance and mobility’ factor in the SPE. The Cognitive domain index and the corresponding new factor show a high correlation with the ‘Cognitive functions’ factor in the SPE. The Swedish version of the PGCMAI and SPE presented a functional pattern among old men and women whereby women had deteriorated most with age, which is in agreement with other studies. In conclusion the reliability and validity testing of the Swedish version of the PGCMAI has given satisfactory results when used with old people with locomotor disability. The Swedish version of the PGCMAI can be considered a valuable tool for measuring function in old people with locomotor disability. / Befolkningen åldras mer och mer, både i Europa och Sverige, som en följd av längre livslängd och låga födelsetal. Det ställer krav på samhällets resurser i form av vård och omsorg för äldre. I en tid när resurserna inte ökar blir det allt viktigare att samhällets stöd fördelas efter behov. I den här studien utvecklades och prövades den svenska versionen av the Philadelphia Geriatric Center Multilevel Assessment Instrument, PGCMAI, på personer 60 år och äldre med rörelsehinder. Instrumentet omfattar åtta huvudsakliga funktionsområden eller domäner, Activities of Daily Living, ADL, Personal Adjustment, PADI, Physical Health, PHDI, Social, SDI, Environmental, EDSI, Time Use, Mobility, MOBI and Cognitive, CDI. Varje område består av frågor som ställs till den enskilde vid en intervju. Originalversionen av instrumentet, på amerikanska, finns i tre varianter eller längder, ’short-length’, ’mid-length’ och ’full-length’. Den svenska versionen av PGCMAI är en översättning och bearbetning av ’mid-length’ varianten. Studiens målgrupp har varit äldre med rörelsehinder. Den har genomförts i tre steg. I det första steget skickades ett frågeformulär till 3469 personer, 60 år och äldre i två geografiska områden i Jönköpings och Värmlands län, där de tillfrågades om de hade något rörelsehinder. Det andra steget innebar att de som rapporterat rörelsehinder, 566 personer, erhöll ett nytt frågeformulär där de bl.a. tillfrågades om svårigheter att förflytta sig och ADL. Det tredje steget innebar att de som besvarade det andra frågeformuläret och accepterade besök i det egna hemmet, 199 personer, intervjuades med PGCMAI och testades med det praktiska testet, Standardized Practical Equipment test, SPE. Det första delarbetet syftade till att utreda om den svenska versionen av PGCMAI fyllde kriterierna för reliabilitet och validitet vid bedömning av livssituationen hos äldre med rörelsehinder i Sverige. Reliabilitet testades med Cronbach’s alpha och visade högre värde för det ursprungliga PGCMAI än för den svenska versionen, med undantag av domänerna EDSI och Time Use. Jämförelse av Cronbach´s alpha mellan äldre med rörelsehinder i den egna studien (n=199) och studie från 1982 av Lawton et al (n=590) visade likheter med högst värde för ursprungsinstrumentets domäner ADL, PADI och CDI, och lägst värde för domän SDI. Den svenska versionen av PGCMAI testades på validitet med exploratorisk faktoranalys av de 40 variabler i PGCMAI som ingick i de ursprungliga domänerna. Faktoranalysen identifierade åtta faktorer som förklarade 47% av variansen. Dessa åtta faktorer visade betydande överensstämmelse med det ursprungliga instrumentets åtta domäner. Högst korrelation med de nya faktorerna visade domänerna EDSI, SDI och ADL. MOBI i originalversionen och motsvarande faktor i den nya versionen visade högst korrelation med ’Balance and mobility’ i SPE, på motsvarande sätt erhölls samband mellan CDI och ’Cognitive functions’ i SPE. Det andra delarbetet hade syftet att undersöka mönstret i den svenska versionen av PGCMAI utifrån ålder och kön samt i jämförelse med andra studier inom området. Materialet analyserades i två och fyra åldersgrupper och indelat i män (n=67) och kvinnor (n=132). Analysen visade att rörelsehinder ökar med ålder både för män och kvinnor. Jämförelse mellan åldersgrupperna 60-79 år, 80-99 år, visa att rörligheten försämrades med ålder enligt domänen MOBI. För kvinnor försämrades förmågan enligt domänerna ADL, Time Use, MOBI, SDI och i alla SPE faktorerna, med ålder. Slutsatsen är att PGCMAI kunde särskilja ett funktionellt mönster bland äldre män och kvinnor med rörelsehinder och en försämring med ålder. SPE visade ett motsvarande resultat. Slutsatsen av studien är att testningen av validitet och reliabilitet på den svenska versionen av PGCMAI har givit tillfredställande resultat när det används på gruppen 60 år och äldre med rörelsehinder. PGCMAI kunde särskilja funktionella mönster hos äldre män och kvinnor och visade att kvinnor med rörelsehinder hade försämrats mest med ålder. SPE visade liknande resultat. Den svenska versionen av PGCMAI bedöms vara ett värdefullt instrument för att mäta funktionen hos äldre med rörelsehinder och kan bli ett viktigt hjälpmedel för att ge rätt insats och i rätt omfattning.