Background The aim of palliative care is to ease suffering and facilitate quality of life for patients with progressive or terminal disease or injury. This form of care is described as a meaningful part of person-centered healthcare with the objective is to ease physical, psychological, spiritual and social suffering. The palliative care approach includes competent assessments from the patient’s physical, psychological, existential and social perspective to enable a worthy life with best possible quality of life until death. Patients in need of palliative care often suffer from symptoms that are difficult to treat with standard pharmacological means. At the same time, palliative caregivers report moral stress as good care cannot be given to the desired extent. Therefore, there is a requirement of complementary treatment methods within palliative care. Aim The aim of this study was to explore the palliative care patients' experiences with music therapy and the effects of this treatment. Method This study was accomplished as a non-systematic review article with implementation of the systematic method. The results of this literature review was based on 15 scientific articles with quantitative, qualitative and mix-method design. Articles relevant to this study were quality-reviewed according to the Sophiahemmet University assessment basis for quality review for scientific classification of articles. The analyzed content was synthesized in five main categories. Results Five main categories and ten subcategories were examined in this study. Results of this study demonstrated that the majority of the participants who received music therapy interventions experienced a pain relieving effect. This study also demonstrated that music therapy facilitates the experience of well-being, relaxation and reduced psychological suffering. Majority of the patients who received music therapy described positive emotions, meanwhile music therapy could in some cases contribute to thoughts about illness and the loss of autonomy which could lead to anxiety. Simultaneously, some patients found music therapy to reduce anxiety and experienced facilitated spiritual well-being. Overall, the music therapy had a high acceptance rate and comparatively few side effects. Conclusions This study displayed that the majority of the palliative care patients acquired positiveexperiences with music therapy related to physical, psychological, existential and social health. / Bakgrund Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitetet för patienter med progressiv eller obotlig sjukdom och/eller skada. Vårdformen beskrivs som en betydelsefull del av personcentrerad hälso- och sjukvård eftersom målet var att minska på hälso-relaterat lidande såväl fysiskt, psykiskt, andligt och socialt. Inom det palliativa förhållningssättet ingår det att utföra kompetenta bedömningar utifrån patientens fysiska, psykologiska, existentiella och sociala perspektiv för att möjliggöra ett värdigt liv med bästa möjliga livskvalitet till livets slut. Patienter som har behov av palliativ vård har symtom som kan vara svårbehandlade med standardiserade farmakologiska medel. Samtidigt uttrycker palliativ vårdpersonal en moralisk stress över att god vård inte kan ges i den utsträckning som önskas. Därmed finns ett behov av komplementära behandlingsmetoder inom den palliativa vården. Syfte Syftet var att undersöka palliativa patienters upplevelser och effekterna av musikterapi. Metod Denna litteraturstudie utfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med en systematisk metod. Litteratursökningen baserades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Valda artiklar kvalitetgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Innehållet analyserades och sammanställdes i fem huvudkategorier. Resultat Fem huvudkategorier samt tio underkategorier undersöktes i föreliggande studie. Resultatet visade på att majoriteten av patienter som erhöll musikterapi upplevde en smärtlindrande verkan. Det visade även på att musikterapi främjade upplevelsen av välbefinnande, avslappning och kunde bidra till minskat psykiskt lidande. Majoriteten av patienter som erhöll musikterapi beskrev positiva känslor, men musikterapi kunde också bidra till tankar på sjukdom och patientens förlust av autonomi vilket kunde leda till ökad ångest. Samtidigt kunde andra patienter uppleva musikterapi som ångestlindrande och att den hade en främjande inverkan på det spirituella välbefinnandet. Överlag hade musikterapin en hög acceptans med förhållandevis få biverkningar. Slutsats Föreliggande studie visade på att majoriteten av palliativa patienter erhöll positiva upplevelser av musikterapi kopplat till fysiska, psykiska, existentiella och sociala hälsan.

Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a multidrug-resistant bacterium that causes serious infections. Specific measures to prevent the spread of MRSA are required within health care, and insufficient knowledge and lack of compliance to these measures have been identified in healthcare professionals. The need to adhere to special guidelines in order to prevent the spread of infection have been shown to create negative feelings for carriers of multidrug-resistant bacterium. Aim: The aim of this study was to investigate different aspects of living and being cared for with known carriage of MRSA. The fist aspect aimed to investigate how people experience their knowledge and the information they receive from the healthcare. The second aspect aimed to investigate their feelings and existence in relation to their carriage. The third aspect aimed investigate their experiences and encounters with health care. Method: Literature study with systematic approach and inductive method. The results were analysed with inspiration from thematic synthesis and based on ten qualitative original articles.  Results: Getting MRSA was shocking and shameful, and many blamed the health care for contracting MRSA. Living with MRSA had a negative impact on daily life. Life felt lonely and isolated, and people were scared to infect others. Being cared for with MRSA was described with experiences of lack knowledge from the health care professionals, inconsistencies in adherence to hygiene measures and unprofessional behaviour. Being cared for in isolation had a negative impact on the persons’ independence, their relations with the health care professionals and the quality of care. Conclusion: Getting MRSA is perceived as stigmatising and frightening, and the health care fails to provide adequate information to counteract these feelings. People feel sadness, abandonment and uncertainty about the future. The behaviour of health care professionals and their compliance with hygiene measures is inconsistent. This results in people feeling extradited to health care, which contributes to enhanced feelings of shame and stigmatisation, and people with MRSA do not receive health care on equal terms. / Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som orsakar allvarliga infektioner. För att förhindra spridning av MRSA krävs särskilda hygienrutiner inom vården, och otillräcklig kunskap och bristande följsamhet till dessa har identifierats hos vårdpersonal. För att inte sprida smitta behöver personer med bärarskap av multiresistenta bakterier förhålla sig till särskilda riktlinjer, vilket har visat sig skapa negativa känslor för personerna. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter av att leva och vårdas med känt bärarskap av MRSA. Den första aspekten syftade till att undersöka hur personerna upplever sin kunskap och informationen de får från vården. Den andra aspekten syftade till att undersöka deras känslor och tillvaro i relation till bärarskapet. Den tredje aspekten syftade till att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av mötet med vården. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats och induktiv metod. Resultatet analyserades med inspiration av tematisk syntes och baseras på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: Att få MRSA var chockartat och skamfyllt, och många beskyllde vården för att ha fått MRSA. Att leva med MRSA påverkade vardagen negativt. Livet kändes begränsat, ensamt och isolerat och personerna var rädda för att smitta andra. Att vårdas med MRSA beskrevs med upplevelser av bristande kunskap hos vårdpersonalen, inkonsekvens i följsamhet till hygienrutiner och oprofessionellt bemötande. Att vårdas under isolering för MRSA inverkade negativt på personernas upplevelse av självständighet, relationen till vårdpersonalen och kvaliteten på omvårdnaden. Slutsats: Att få MRSA upplevs stigmatiserande och skrämmande och vården misslyckas med att ge adekvat information för att motverka dessa känslor. Personerna känner sorg, övergivenhet och framtiden känns osäker. Vårdpersonalens beteende och följsamhet till hygienrutiner är inkonsekvent, vilket gör att personerna känner sig utlämnade till vården. Detta bidrar till förstärkta känslor av skam och stigmatisering, och personer med MRSA får inte vård på lika villkor.

The purpose of this quantitative, descriptive study was to identify shortcomings in the implementation of the Batho Pele Principles in a public hospital. Findings were obtained from a range of patients who had been admitted to specific units for three or more days, and more evidence was gathered from articles in mass media. Data was collected through a structured questionnaire from one hundred respondents (n=100) and analysed by means of descriptive statistics. The research findings revealed that none of the Batho Pele Principles were implemented effectively and that patients in general were not satisfied with treatment in public hospitals. Shortcomings are attributed to insufficient management skills and knowledge on different levels of the health care system, as well as a lack of awareness among patients of their rights and responsibilities in health care. / Health Studies / M.A. (Public Health)

The purpose of this quantitative, descriptive study was to identify shortcomings in the implementation of the Batho Pele Principles in a public hospital. Findings were obtained from a range of patients who had been admitted to specific units for three or more days, and more evidence was gathered from articles in mass media. Data was collected through a structured questionnaire from one hundred respondents (n=100) and analysed by means of descriptive statistics. The research findings revealed that none of the Batho Pele Principles were implemented effectively and that patients in general were not satisfied with treatment in public hospitals. Shortcomings are attributed to insufficient management skills and knowledge on different levels of the health care system, as well as a lack of awareness among patients of their rights and responsibilities in health care. / Health Studies / M.A. (Public Health)