Introduktion: Bemötande och kommunikation är centrala delar inom vården. Under ett möte avgör kommunikationen till stor del behandlingens utfall. Denna studie gjordes i Kenya. Kenya är ett utvecklingsland där fysioterapi är ett lågprioriterat yrke jämfört med andra vårdyrken. Inom landet finns det både positiva och negativa aspekter inom yrket som kan påverka patientens tillfredsställelse av mötet. En negativ faktor är brist på resurser och en positiv att patienterna känner sig omhändertagna och sedda av vårdgivarna. Kommunikation utgörs av både verbal och icke-verbal kommunikation vilka är viktiga för att åstadkomma en god relation i ett möte mellan fysioterapeut och patient.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mötet sker mellan fysioterapeut och patient på ett lokalt sjukhus i Kenya. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en observationsstudie. Utifrån ett observationsprotokoll gjordes datainsamlingen. Författarna befann sig på ett lokalt sjukhus i Kenya under nio dagar. Deltagarna som inkluderades var fyra fysioterapeuter och patienter från 10-års ålder med besvär från rörelseapparaten. Resultat: 22 möten inkluderades. Observationerna resulterade i att mötet mellan fysioterapeut och patient i Kenya var patientcentrerat. Fysioterapeuterna använde sig av verbal kommunikation i form av dialog och lugn samtalston. De stämde av och var förklarande. Inom den icke verbala kommunikation förekom faktorer som ögonkontakt, vänd mot patient och aktivt lyssnande. Fysioterapeuterna visade även ett intresse samt skrattade med patienterna. Konklusion: Studien visar att trots sparsamma förutsättningar och minimal utrustning kan ett gott resultat uppnås vid fokus på bemötande.

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. The Swedish recommendation is to be physically active for a minimum of 30 minutes every day, which is fulfilled by about half the adult population. Recent research has shown that sedentary behavior is an independent risk factor. Physical activity on prescription (FaR®) is an individually adapted and written prescription, a method to encourage physical activity. The National Board of Health and Welfare has observed that counseling combined with a written prescription convey better adherence than just counseling. Purpose: The purpose was to describe important factors improving the adherence to FaR®. Method: A literature overview was conducted with intent to go from a thought process to knowledge. Result: Factors like the prescriber, patient’s prerequisites, communication and regularity has been identified as meaningful to the process of FaR® and it´s adherence. Discussion: The knowledge of these factors creates a possibility to further developments of FaR®. The role of the prescriber is important, to interpret and individually adapt the prescription to make the best prerequisites and provide good adherence. Conclusions: To identify these factors, the prescriber, communication, patient’s prerequisites and regularity, creates opportunities to further generate the quality of FaR ® and it´s adherence. / Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett folkhälsoproblem. Rekommendationen för svenska folket är att vara fysiskt aktiv 30 minuter om dagen, vilket uppfylls av ungefär hälften av den vuxna befolkningen. De senaste årens forskning har visat att stillasittande är en oberoende riskfaktor. Fysisk aktivitet på recept (FaR®) är en individanpassad skriftlig ordination, en metod för att främja fysisk aktivitet. Socialstyrelsen har konstaterat att rådgivning i kombination med skriftlig ordination ger bättre följsamhet vid FaR® än enbart rådgivning. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som har betydelse för följ-samheten vid FaR®. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteratur-översikt med arbetssättet att gå från en tankeprocess till en kunskapsprocess. Resultat: Faktorer som förskrivaren, kommunikation, patientens förutsättningar och regel-bundenhet har identifierats. Dessa faktorer har betydelse för förskrivningsprocessen vid FaR® och dess följsamhet för patienten. Diskussion: Kunskapen om dessa faktorer skapar möjligheter för vidare utveckling av förskrivningsprocessen. Förskrivarens roll är viktig, att bedöma och att individanpassa ordinatonen så att förutsättningarna för patienten förblir goda och ger följsamhet. Slutsats: Identifieringen av faktorerna förskrivaren, kommunikation, patientens förutsättningar och regelbundenhet skapar möjligheter för vidare kvalitetsutveckling av FaR®.