Bakgrund: Psykiatrisk tvångsvård är per definition en motsättning till upplevd autonomi då valet att vårdas inte tas av patienten. Alla patienter har enligt lag rätt till god och säker vård på lika villkor oavsett vårdform. För att kunna stärka autonomi och främja delaktighet hos psykiatriskt tvångsvårdade patienter behöver hälso-och sjukvårdspersonal inneha kunskap om vad som upplevs som delaktighet enligt denna patientgrupp.   Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenhet av delaktighet under sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och är baserad på åtta artiklar som svarade upp mot studiens syfte. Litteraturstudien genomfördes i tre databaser: PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Patienter upplevde psykiatrisk tvångsvård som traumatisk vilket står i vägen för delaktighet. För att uppleva delaktighet behöver patienten ha tillgång till valmöjligheter och information. Patientens psykiska ohälsa kan stå i vägen för upplevd autonomi och delaktighet. Bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal är även det en avgörande faktor som antingen kan skapa möjlighet för delaktighet eller fungera som ett hinder. Konklusion: Att känna sig autonom trots psykiatrisk tvångsvård skapar möjlighet för delaktighet. Detta möjliggörs av flexibelt och tillitsfullt bemötande av vårdpersonal som tillgängliggör information och valmöjligheter.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste typen av cancer i världen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer är en stor omställning i livet. Bra kontakt med omvårdnadspersonalen är viktigt för behandlingen och återhämtningen. Kvinnors upplevelser finns beskrivet i forskning och behöver sammanställas för att ge en överblick på kunskapsläget. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av bröstcancer, synen på omvårdnad och genomgå kirurgisk behandling.  Metod: Studien baserades på åtta studier som har genomförts med kvalitativ metod. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av Olsson och Sörensens (2011) granskningstabell för att därefter analyseras med hjälp av Hsieh och Shannons (2005) analysmodell. Resultat: Resultatet kategoriserades i tre huvudteman: nyuppkomna känslor, kommunikation från omvårdnadspersonal och relationen med omvårdnadspersonalen med sammanlagt sex subteman. Kvinnorna som gjort kirurgisk behandling vid bröstcancer önskade stöd från omvårdnadspersonalen, förbättrad kommunikation och individanpassad information om operationen och vad som kommer hända sen. Konklusion: För att kunna ge kvinnorna bästa möjliga omvårdnad behöver omvårdnadspersonalen ha ett mer personcentrerat tankesätt med fokus på stöd och kommunikation samt ge individanpassad information. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women all over the world. To be diagnosed with breast cancer is a big challenge. Good contact with healthcare professionals is important for treatment and recovery. The experience of women is described in research and need to be compiled to provide an overview of the state of knowledge  Aim: The purpose of this literature study was to examine women's experiences of suffering from breast cancer, their view of nursing care and undergoing surgical treatment. Methods: A qualitative method was used based on eight scientific articles reviewed with Olsson and Sörensen’s (2011) review table. The analysis process was inspired of Hsieh and Shannon’s (2005) analysis form. Results: The results were categorized into three main themes: new emotions, communication with nursing staff, and the relationship with nursing staff, altogether with six sub-themes. Women who have gone through surgical treatment due to breast cancer wanted support from the nursing staff, improved communication, personalized information about the surgery and what will happen post surgery. Conclusion: To be able to provide women with the best possible care, the nursing staff need to have a more person-centered mindset with a focus on support and communication and provide individualized information.