<p> </p><h2>Sammanfattning</h2><p> </p><p>Studien syftade till att belysa hur vuxna patienter som isolerats på en infektionsavdelning upplever sin vårdtid. Den ville även utröna om patienterna från sitt perspektiv kunde ge några förslag på hur vårdprocessen skulle kunna förbättras. Fem informanter valdes ut genom bekvämlighetsurval och intervjuades utifrån en strukturerad frågeguide innehållande både faktafrågor, åsiktsfrågor och känslolägesfrågor. Den insamlade informationen bearbetades genom innehållsanalys. Denna process ledde fram till sex kategorier av vikt. Av dessa handlade tre om patienternas känslor och uppleveler – vilka var instängdhet, långtråkighet och fördelar av att vara isolerad – och tre berörde områden som informanterna ansåg kunde förbättras – bättre miljö, hjälp med tidsfördriv samt förbättrad information. Informanterna upplevde överlag att sjukvården tog väl hand om deras somatiska behov emedan det psykosociala omhändertagandet hade något större behov av förbättring. Slutsatsen blev att isolering kan ge upphov till både positiva och negativa känslor och att patienter ofta kan uppleva fluktuationer mellan dessa. Studien visade att behovet av god information inte kan anses vara tillfredsställt. Vidare önskade informanterna bättre hjälp från vårdpersonalen att hantera den tristess som uppkom under tiden som isolerad. Tristessen ökades av en ostimulerande miljö. Kvaliteten på omvårdnaden av isolerade patienter kan därmed ökas genom att öka resurserna inom dessa områden.</p><p> </p> / <p> </p><h2>Abstract</h2><p> </p><p>The study aimed to enlighten how adult patients isolated in an infection ward experienced their stay. A further object was to explore if the patients from their point of view could suggest any improvements in the nursing process. Five informants were chosen by convenience sampling and were interviewed using a structured questioning guide containing questions about facts, opinions and emotions. The collected information was processed with content analysis. This process resulted in six categories of importance. Three of these were about the informant’s feelings and experiences – which were a feeling of being shut in, boredom and advantages of being isolated – and the other three concerned areas that the informants thought could be improved – better environment, help with recreation and improved information. The total experience of the informants was that the medical service handled their somatic needs well while improvements can be done considering the psychosocial care. The conclusion is that isolation care can bring both positive and negative feelings and that the patients often experience fluctuations between these. The study showed that the need of information is not satisfactory fulfilled. Furthermore the informants wished for better help from the hospital staff to counteract the boredom brought on by isolation. This boredom was increased by an uninspiring environment. The quality of care of isolated patients can be improved by increased resources in these areas.</p><p> </p>

Sammanfattning   Studien syftade till att belysa hur vuxna patienter som isolerats på en infektionsavdelning upplever sin vårdtid. Den ville även utröna om patienterna från sitt perspektiv kunde ge några förslag på hur vårdprocessen skulle kunna förbättras. Fem informanter valdes ut genom bekvämlighetsurval och intervjuades utifrån en strukturerad frågeguide innehållande både faktafrågor, åsiktsfrågor och känslolägesfrågor. Den insamlade informationen bearbetades genom innehållsanalys. Denna process ledde fram till sex kategorier av vikt. Av dessa handlade tre om patienternas känslor och uppleveler – vilka var instängdhet, långtråkighet och fördelar av att vara isolerad – och tre berörde områden som informanterna ansåg kunde förbättras – bättre miljö, hjälp med tidsfördriv samt förbättrad information. Informanterna upplevde överlag att sjukvården tog väl hand om deras somatiska behov emedan det psykosociala omhändertagandet hade något större behov av förbättring. Slutsatsen blev att isolering kan ge upphov till både positiva och negativa känslor och att patienter ofta kan uppleva fluktuationer mellan dessa. Studien visade att behovet av god information inte kan anses vara tillfredsställt. Vidare önskade informanterna bättre hjälp från vårdpersonalen att hantera den tristess som uppkom under tiden som isolerad. Tristessen ökades av en ostimulerande miljö. Kvaliteten på omvårdnaden av isolerade patienter kan därmed ökas genom att öka resurserna inom dessa områden. / Abstract   The study aimed to enlighten how adult patients isolated in an infection ward experienced their stay. A further object was to explore if the patients from their point of view could suggest any improvements in the nursing process. Five informants were chosen by convenience sampling and were interviewed using a structured questioning guide containing questions about facts, opinions and emotions. The collected information was processed with content analysis. This process resulted in six categories of importance. Three of these were about the informant’s feelings and experiences – which were a feeling of being shut in, boredom and advantages of being isolated – and the other three concerned areas that the informants thought could be improved – better environment, help with recreation and improved information. The total experience of the informants was that the medical service handled their somatic needs well while improvements can be done considering the psychosocial care. The conclusion is that isolation care can bring both positive and negative feelings and that the patients often experience fluctuations between these. The study showed that the need of information is not satisfactory fulfilled. Furthermore the informants wished for better help from the hospital staff to counteract the boredom brought on by isolation. This boredom was increased by an uninspiring environment. The quality of care of isolated patients can be improved by increased resources in these areas.

Bakgrund: Isolering är en vårdform för att förhindra att en smittsamsjukdom förs vidare från en patient till en annan. Det är även en vårdform utformad för patienter som är infektionskänsliga och därav behöver skyddas från omvärlden i form av isoleringsvård. Isolering kan medföra olika känslor för patienten som rädsla, frustration och skuld. Isolering kan även medföra positiva känslor för patienten som att de skyddas och får vårdas i en tyst och lugn miljö. Syfte: Syftet med studien var att med fokus på sociala och psykiska aspekter belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isoleringsvård. Metod: En litteraturstudie med tio granskade vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysen är utförd med en kvalitativ analysdesign med temaidentifiering. Resultat: Isoleringsvården medförde psykosociala upplevelser för patienterna, de upplevde negativa känslor som rädsla, frustration, skam och ensamhet under vårdvistelsen. Patienterna upplevde även positiva känslor relaterat till att få vårdas ensam i ett isoleringsrum och tystheten det medförde. Ett flertal patienter påpekade hur viktig vårdpersonalens information och kommunikation var under vårdvistelsen. Var informationen och kommunikationen begränsad resulterade det i en sämre förståelse för sin smittsamma sjukdom och varför de var tvungna att vårdas under isolering. Var informationen utgiven i tillräckligt stor utsträckning upplevde patienterna en förståelse för sitt sjukdomstillstånd och isoleringsvården som det medförde. Konklusion: Patienterna bör få mer tid av vårdpersonalen under tiden de är isolerade. Vårdpersonalen bör även ge patienterna säkerställd information, adekvat kommunikation och arbeta på ett sätt sådant sätt att negativa psykosociala upplevelser förhindras. Kunskap och förståelse angående patienternas upplevelse och hantering av isoleringsvård bör vara fokus inom omvårdnadsarbetet. Vården ska främja hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Isolation is a form of care to prevent the transmission of an infectious disease from one patient to another. It is also a form of care designed for patients who are sensitive to infection and therefore need to be protected from the outside world in the form of isolation care. Isolation can cause different emotions to the patient such as fear, frustration and guilt. Isolation can also bring positive emotions to the patient as being protected and allowed to be nursed in a quiet and calm environment. Aim: The aim of the study was to focus on social and psychological aspects, highlighting the patient’s experiences of being cared for in isolation care. Method: A literature study with ten reviewed scientific articles with qualitative design. The analysis is performed with a qualitative analysis design with theme identification. Findings: The isolation care led to psychosocial experiences for the patients, they experienced negative emotions such as fear, frustration, shame and loneliness during the stay in the care. The patients also experienced positive emotions related to being cared for alone in an isolation room and the silence it entailed. A number of patients pointed out how important the healthcare staff's information and communication were during the hospital stay. If the information and communication were limited, it resulted in a poorer understanding of their infectious disease and why they had to be cared for during isolation. If the information was published to a sufficient extent, the patients experienced an understanding of their disease state and the isolation care it brought about. Conclusion: Patients should be given more time by healthcare professionals while they are isolated. Healthcare professionals should also provide patients with secure information, adequate communication and work in such a way that prevents negative psychosocial experiences. Knowledge and understanding of the patients experience and management of isolation care should be the focus of the nursing work. Healthcare should promote health and prevent ill health.

Bakgrund: Isolering kan leda till psykosociala biverkningar och negativa känsloupplevelser, vilket tidigare forskning har uppmärksammat. Utifrån de identifierade omvårdnadsproblemen designades en litteraturstudie för ytterligare undersökande av patienters upplevelser vid isoleringsvård.    Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av isolering i samband med allmänfarlig sjukdom på sjukhus.    Metod: Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design.    Resultat: I patienternas upplevelser identifierades fem olika teman: stigmatisering, känslor, miljö, socialt liv och vård. I resultatet framkom det att patienter i isolering har många negativa upplevelser relaterat till vården och miljön i isoleringen. Även det sociala livet och känslolivet påverkas och många upplever stigmatisering. Förutom de negativa upplevelserna framkom även vissa positiva upplevelser, främst relaterat till relationen med vårdpersonal samt fördelarna med det utökade privatlivet ett eget rum innebar.    Slutsats: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av isoleringsvård. I resultatet framkom det flera negativa och positiva upplevelser som till stor del stämde överens med tidigare forskning inom området. Studien gav en fördjupad förståelse för patienters situation under isoleringsvård. Denna ökade medvetenhet och kunskap behövs för att vårdpersonal genom riktade omvårdnadsåtgärder ska kunna förbättra omvårdnaden av isolerade patienter i framtiden. / Background: Isolation can lead to a variety of psychosocial problems and negative emotional experiences, which previous studies have shown. Based on the identified nursing problems, a literature study was designed to further explore patients experiences in source isolation.    Aim: The aim was to investigate patients experiences of being isolated with a disease dangerous to public health in a hospital setting.    Method: A general literature review with descriptive design.    Result: The patients experiences were identified and categorized into 5 themes: stigma, feelings, enviornment, social life and care. The results showed that patients in isolation have a lot of negative experiences related to care and the environment in the isolation ward. The social life and feelings of the patients were also affected, and many reported that they experienced stigmatization. Aside from the negative experiences there were also some positive ones, mainly related to the relationship between the patients and the hospital staff and the extended privacy of having your own room in the ward.    Conclusion: The aim was to investigate patients experiences of source isolation. This study shows both negative and positive experiences among patients in source isolation, which mainly aligned with already existing studies. The result of this study gave a better understanding of patients experiences in source isolation. This knowledge and awereness is needed by healthcare workers to be able to improve the care of patients in isolation with targeted nursing care measures.