This thesis is examining the effects of a decrease in the payroll tax and the responding effect on the state budget. The emphasis is on the change in the number of employments for the manufacturing sector as a result of a decrease in the payroll tax. In order to analyze the effect a decrease in payroll tax has on employment, the elasticity of labor demand has been calculated. The result of this regression is significant, and therefore it can be concluded that a change in the payroll tax will have an effect on employment in the manufacturing sector. Since elasticity of labor demand is inelastic, the change in payroll tax will have a small impact on employment. The results of various surveys conducted in other countries are consistent with the findings of this thesis. / Den här uppsatsen ämnar att undersöka effekterna av en sänkning i arbetsgivaravgiften i Sverige och dess påverkan på statsbudgeten. Tyngdpunkten är lagd på förändringen av antal sysselsatta i tillverkningsindustrin en sänkning av arbetsgivaravgiften innebär. För att analysera effekten arbetsgivaravgiften har på sysselsättningsnivån och elasticiteten av efterfrågan på arbete har räknats ut. Resultatet från regressionen är signifikant vilket betyder att arbetsgivaravgiften har en inverkan på sysselsättningen för tillverkningssektorn. På grund av att efterfrågan på arbete är oelastisk kommer en sänkning av arbetsgivaravgiften ha en liten inverkan på sysselsättningsnivån. Resultatet från uppsatsen stämmer överens med resultat från liknande studier gjorda i andra länder.

<p>This thesis is examining the effects of a decrease in the payroll tax and the responding effect on the state budget. The emphasis is on the change in the number of employments for the manufacturing sector as a result of a decrease in the payroll tax. In order to analyze the effect a decrease in payroll tax has on employment, the elasticity of labor demand has been calculated. The result of this regression is significant, and therefore it can be concluded that a change in the payroll tax will have an effect on employment in the manufacturing sector. Since elasticity of labor demand is inelastic, the change in payroll tax will have a small impact on employment. The results of various surveys conducted in other countries are consistent with the findings of this thesis.</p> / <p>Den här uppsatsen ämnar att undersöka effekterna av en sänkning i arbetsgivaravgiften i Sverige och dess påverkan på statsbudgeten. Tyngdpunkten är lagd på förändringen av antal sysselsatta i tillverkningsindustrin en sänkning av arbetsgivaravgiften innebär. För att analysera effekten arbetsgivaravgiften har på sysselsättningsnivån och elasticiteten av efterfrågan på arbete har räknats ut. Resultatet från regressionen är signifikant vilket betyder att arbetsgivaravgiften har en inverkan på sysselsättningen för tillverkningssektorn. På grund av att efterfrågan på arbete är oelastisk kommer en sänkning av arbetsgivaravgiften ha en liten inverkan på sysselsättningsnivån. Resultatet från uppsatsen stämmer överens med resultat från liknande studier gjorda i andra länder.</p>

No description available.

No description available.

<p>This thesis is examining the effects of a decrease in the payroll tax and the responding effect on the state budget. The emphasis is on the change in the number of employments for the manufacturing sector as a result of a decrease in the payroll tax. In order to analyze the effect a decrease in payroll tax has on employment, the elasticity of labor demand has been calculated. The result of this regression is significant, and therefore it can be concluded that a change in the payroll tax will have an effect on employment in the manufacturing sector. Since elasticity of labor demand is inelastic, the change in payroll tax will have a small impact on employment. The results of various surveys conducted in other countries are consistent with the findings of this thesis.</p> / <p>Den här uppsatsen ämnar att undersöka effekterna av en sänkning i arbetsgivaravgiften i Sverige och dess påverkan på statsbudgeten. Tyngdpunkten är lagd på förändringen av antal sysselsatta i tillverkningsindustrin en sänkning av arbetsgivaravgiften innebär. För att analysera effekten arbetsgivaravgiften har på sysselsättningsnivån och elasticiteten av efterfrågan på arbete har räknats ut. Resultatet från regressionen är signifikant vilket betyder att arbetsgivaravgiften har en inverkan på sysselsättningen för tillverkningssektorn. På grund av att efterfrågan på arbete är oelastisk kommer en sänkning av arbetsgivaravgiften ha en liten inverkan på sysselsättningsnivån. Resultatet från uppsatsen stämmer överens med resultat från liknande studier gjorda i andra länder.</p>

This thesis is examining the effects of a decrease in the payroll tax and the responding effect on the state budget. The emphasis is on the change in the number of employments for the manufacturing sector as a result of a decrease in the payroll tax. In order to analyze the effect a decrease in payroll tax has on employment, the elasticity of labor demand has been calculated. The result of this regression is significant, and therefore it can be concluded that a change in the payroll tax will have an effect on employment in the manufacturing sector. Since elasticity of labor demand is inelastic, the change in payroll tax will have a small impact on employment. The results of various surveys conducted in other countries are consistent with the findings of this thesis. / Den här uppsatsen ämnar att undersöka effekterna av en sänkning i arbetsgivaravgiften i Sverige och dess påverkan på statsbudgeten. Tyngdpunkten är lagd på förändringen av antal sysselsatta i tillverkningsindustrin en sänkning av arbetsgivaravgiften innebär. För att analysera effekten arbetsgivaravgiften har på sysselsättningsnivån och elasticiteten av efterfrågan på arbete har räknats ut. Resultatet från regressionen är signifikant vilket betyder att arbetsgivaravgiften har en inverkan på sysselsättningen för tillverkningssektorn. På grund av att efterfrågan på arbete är oelastisk kommer en sänkning av arbetsgivaravgiften ha en liten inverkan på sysselsättningsnivån. Resultatet från uppsatsen stämmer överens med resultat från liknande studier gjorda i andra länder.

Thesis (Ph. D.)--Michigan State University. Dept. of Economics. / Includes bibliographical references (leaves 116-118).

Thesis (Ph.D.)--McMaster University, 2003. / Advisor: William M. Scarth. Includes bibliographical references. Also available via World Wide Web.

In 2007, the Swedish payroll tax was reduced for youths in an attempt to suppress the perceived high unemployment among Swedish youths. The reform was rolled back later in 2016. For this period there is a rich supply of publicly available aggregated (macro) data. This thesis aims to examine: first, if the aggregated data is suitable for policy evaluation of the reform, and second, the effects of the reform introduction and repeal. This has been done by using both a conventional fixed effects model and a more unorthodox synthetic control method. Neither of the two methods could show any unbiased and consistent significant result of the treatment effects of the reform. Instead, the results of this thesis suggest that the publicly available aggregated data doesn’t contain enough information to evaluate such reforms.

Submitted by Haroudo Xavier Filho (haroudo.xavierfo@ufpe.br) on 2016-03-01T16:57:56Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) 2015, Desoneração da folha de pagamentos -final- Carlos Eduardo - final.pdf: 1472443 bytes, checksum: 40ab31bfa833ed1d099a25ceb24fc326 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-03-01T16:57:56Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) 2015, Desoneração da folha de pagamentos -final- Carlos Eduardo - final.pdf: 1472443 bytes, checksum: 40ab31bfa833ed1d099a25ceb24fc326 (MD5) Previous issue date: 2015-06-13 / CAPES / Neste trabalho, apresentaremos políticas tributárias com o intuito de avaliar o impacto de longo prazo da desoneração da folha de pagamentos sobre consumo agregado, o estoque de capital, produto e o bem-estar entre gerações. Para isso, utilizaremos o modelo de gerações sobrepostas (Overlapping Generations Models) com vida finita, probabilidade de morte e previdência social. A inovação dessa pesquisa frente a literatura, foi a simulação com alíquota zero sobre a contribuição patronal, a incorporação da despesa da previdência e do fator previdenciário. Com essas modificações, temos um modelo próximo da economia brasileira. Os resultados apontaram que a desoneração da folha de pagamentos provocou aumentos no produto, capital e consumo de longo prazo, sem grandes sacrifícios para a economia no curto prazo. / In this work, we present tax policies in order to assess the impact of long-term relief payroll on aggregate consumption, the stock of capital, product and welfare between generations. For this, we use the model of overlapping generations with finite life, risk of death and social security. The innovation of this research literature forward was the simulation with zero tax rate on the employer's contribution, the incorporation of the social security expense and the social security factor. With these changes, we have a model close to the Brazilian economy. The results showed that the relief payroll caused increases in product, capital and long-term consumption without major sacrifice for the economy in the short term.