<p>This thesis is examining the effects of a decrease in the payroll tax and the responding effect on the state budget. The emphasis is on the change in the number of employments for the manufacturing sector as a result of a decrease in the payroll tax. In order to analyze the effect a decrease in payroll tax has on employment, the elasticity of labor demand has been calculated. The result of this regression is significant, and therefore it can be concluded that a change in the payroll tax will have an effect on employment in the manufacturing sector. Since elasticity of labor demand is inelastic, the change in payroll tax will have a small impact on employment. The results of various surveys conducted in other countries are consistent with the findings of this thesis.</p> / <p>Den här uppsatsen ämnar att undersöka effekterna av en sänkning i arbetsgivaravgiften i Sverige och dess påverkan på statsbudgeten. Tyngdpunkten är lagd på förändringen av antal sysselsatta i tillverkningsindustrin en sänkning av arbetsgivaravgiften innebär. För att analysera effekten arbetsgivaravgiften har på sysselsättningsnivån och elasticiteten av efterfrågan på arbete har räknats ut. Resultatet från regressionen är signifikant vilket betyder att arbetsgivaravgiften har en inverkan på sysselsättningen för tillverkningssektorn. På grund av att efterfrågan på arbete är oelastisk kommer en sänkning av arbetsgivaravgiften ha en liten inverkan på sysselsättningsnivån. Resultatet från uppsatsen stämmer överens med resultat från liknande studier gjorda i andra länder.</p>

This thesis is examining the effects of a decrease in the payroll tax and the responding effect on the state budget. The emphasis is on the change in the number of employments for the manufacturing sector as a result of a decrease in the payroll tax. In order to analyze the effect a decrease in payroll tax has on employment, the elasticity of labor demand has been calculated. The result of this regression is significant, and therefore it can be concluded that a change in the payroll tax will have an effect on employment in the manufacturing sector. Since elasticity of labor demand is inelastic, the change in payroll tax will have a small impact on employment. The results of various surveys conducted in other countries are consistent with the findings of this thesis. / Den här uppsatsen ämnar att undersöka effekterna av en sänkning i arbetsgivaravgiften i Sverige och dess påverkan på statsbudgeten. Tyngdpunkten är lagd på förändringen av antal sysselsatta i tillverkningsindustrin en sänkning av arbetsgivaravgiften innebär. För att analysera effekten arbetsgivaravgiften har på sysselsättningsnivån och elasticiteten av efterfrågan på arbete har räknats ut. Resultatet från regressionen är signifikant vilket betyder att arbetsgivaravgiften har en inverkan på sysselsättningen för tillverkningssektorn. På grund av att efterfrågan på arbete är oelastisk kommer en sänkning av arbetsgivaravgiften ha en liten inverkan på sysselsättningsnivån. Resultatet från uppsatsen stämmer överens med resultat från liknande studier gjorda i andra länder.

Sveriges har under flera år haft en hög ungdomsarbetslöshet och jämfört med andra länder i Europa ligger den på en högre nivå än genomsnittet. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknas arbetslösheten bland svenska ungdomar ligga på 26,4 procent vilket är högre än vad den var under samma period förra året. Det finns många skilda meningar kring varför ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden och trots de ekonomiska åtgärder som riksdagen genomfört så fortsätter ungdomsarbetslösheten att stiga. Syftet med studien var att söka djupare förståelse för vad som påverkar rekryterare att anställa eller inte anställa ungdomar. Vilka kvalifikationer och personliga egenskaper söker rekryterare och efterfrågas ekonomiska åtgärder eller vad tror de skulle underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden? För att ta reda på detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med två rekryterare från tre olika branscher, hotell- och restaurangbranschen, IT- och telekombranschen och vård- och omsorgsbranschen. Den kvalitativa metoden antogs då den är lämplig för att tolka och beskriva människors egna upplevelser kring olika fenomen. Studiens empiriska resultat analyserades utifrån rational choice-teorin och organisationsteorin vilka kompletterar varandra och ger utrymme för olika perspektiv av rationalitet. Av resultatet framgick att rekryterarna i studien söker olika kvalifikationer beroende på vilken tjänst som ska tillsättas. De ser många fördelar med att anställa ungdomar och inom hotell- och restaurangbranschen och vård- och omsorgsbranschen utgör unga redan en stor del, ibland störst, av arbetskraften. Däremot uppger rekryterarna att de inte påverkarts att anställa fler ungdomar sen det att de ekonomiska åtgärderna genomförts utan tror att andra åtgärder skulle vara mer effektiva. Studiens resultat stämmer väl överens med vad tidigare forskning visat.

<p>Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 med inte 25 år för att underlätta för dessa att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida <em>detaljhandelns</em> arbetsgivare anställer fler ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssänkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat närmre på propositionen (2006/07:84) som lagen bygger på samt remissvaren på denna. Därutöver har vi också tagit in en proposition från 2008 där regeringen föreslår en utvidgning av åldersintervallet och en kraftigare nedsättning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där åtta personer inom detaljhandeln har intervjuats. Dessa personer har i de flesta fall det yttersta ansvaret för anställningar.</p><p>Efter denna studie hävdar vi, i likhet med tidigare forskning, att dödviktseffekter uppkommit i de företag vi undersökt då informanterna menar att deras personalstyrka inte utökats som en följd av nedsättningen. Det ger också starka indikationer på att lagen inte lett till några sysselsättningseffekter. Vidare konstaterar vi med stöd av tidigare forskning, att det som skett genom att dödviktseffekter uppkommit är att företagens vinster ökat.</p>

Sverige har likt många andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 åren. I ett försök att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden valde regeringen att i två steg sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De båda sänkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften från 31 till 15 procent. Tidigare forskning påvisar försumbara sysselsättningseffekter. Detta till följd av att skattesänkningen på längre sikt övervältras till löntagaren i form av högre lön. I denna uppsats studeras huruvida sänkningarna av arbetsgivaravgiften i enighet med proposition 2006/07:84 Nedsättning av sociala avgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år, samt proposition 2008/09:7 kraftfullare nedsättning av sociala avgifter för unga, har medfört en positiv sysselsättningseffekt för ungdomar. Metoden som använts är Difference-in-Differences-skattningar av förändringen i sysselsättningsgrad för tidsperioderna ett år efter genomförandet av respektive reform. Mätningen har sedan utökats till att innefatta tiden för första reforen och 3.5 år framåt. Två olika behandlings- respektive kontrollgrupper har använts. Sysselsättningsgraden för ungdomar mellan 15-24 år matchas mot samma grupp i Finland. Även en inhemsk jämförelse har gjorts bestående av sysselsättningsgraden för gruppen 20-24 år mot 25-34 år. Data som ligger till grund för mätningarna är tvärsnittsdata hämtade från SCB och Eurostat. Ingen signifikant positiv sysselsättningseffekt har kunnat påvisas inom ramen för denna uppsats.

No description available.

No description available.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 med inte 25 år för att underlätta för dessa att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anställer fler ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssänkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat närmre på propositionen (2006/07:84) som lagen bygger på samt remissvaren på denna. Därutöver har vi också tagit in en proposition från 2008 där regeringen föreslår en utvidgning av åldersintervallet och en kraftigare nedsättning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där åtta personer inom detaljhandeln har intervjuats. Dessa personer har i de flesta fall det yttersta ansvaret för anställningar. Efter denna studie hävdar vi, i likhet med tidigare forskning, att dödviktseffekter uppkommit i de företag vi undersökt då informanterna menar att deras personalstyrka inte utökats som en följd av nedsättningen. Det ger också starka indikationer på att lagen inte lett till några sysselsättningseffekter. Vidare konstaterar vi med stöd av tidigare forskning, att det som skett genom att dödviktseffekter uppkommit är att företagens vinster ökat.

<p>Växjö University, School of Social Sciences</p><p>Bachelor Thesis</p><p>Titel: Minijob – en tysk arbetsmarknadspolitisk åtgärd</p><p>Author: Hanna Petersson</p><p>Supervisor: Lennart Bergfeldt</p><p>I’ve made a descriptional evaluation of the tax-free low-income action from Germany, Minijob. If the employees earns maximum 400 € a month they don’t have to pay any tax. The employer pays an employer’s fee of 30 %. In private households the employer’s fee is 12 %. There is also the short-term and seasonal work, that last maximum two month or 50 days. Here the employer doesn’t pay any employer’s fee.</p><p>My purpose is to do a thorough evaluation of Minijob. Hopefully this will attract the attention of the Swedish government. I’ve answered three questions:</p><p>• How is the Minijob-action implemented in an administration perspective?</p><p>• How is the Minijob-action implemented in an implementation perspective?</p><p>• How is the Minijob-action implemented in a result perspective?</p><p>The ones who earns from the Minijob-action are those who already are financially secured, for example pupils, students, pensioners and housewives. The unemployed with unemployment money and persons with social allowances doesn’t benefit from the Minijob-action, they loose money from their allowance.</p><p>Keywords: Minijob, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsgivaravgift, lön, skatt, låglönejobb, svartjobb.</p>

Under covid-19-pandemin sänkte den svenska regeringen arbetsgivaravgiften för arbetstagare i åldrarna19–23 år. Denna uppsats studerar effekten av denna sänkning på sysselsättning under åren 2020–2022,utifrån registerdata från svenska myndigheter. Genom två difference-in-difference-modeller, jämför jagdels sysselsättningsgraden för 20–24-åringar mot sysselsättningsgraden hos 25–29-åringar, delssysselsättningen i branscher med hög andel anställda i åldrarna 20–24 år mot sysselsättningen ibranscher med en medelhög andel anställda i åldrarna 20–24 år. Jag finner ett positiv samband mellanreformen och sysselsättning i behandlingsgruppen under reformperioden. Resultaten indikerar att sänktaarbetsgivaravgifter ökade sysselsättningsgraden för 20–24-åringar med 1,0–1,7 procentenheter, ochökade sysselsättningen i branscher med en hög andel anställda i åldrarna 20–24 år med 2,3 procent. Atteffekten är större med branschmodellen stärker också tidigare slutsatser att subventioner riktade motspecifika grupper på arbetsmarknaden påverkar den gynnade gruppen heterogent, och inte likartat påhela arbetsmarknaden. Jag finner även i strid med tidigare forskning, en tydlig positiv effekt försysselsättningen hos utrikesfödda. / During the Covid-19 pandemic the Swedish government lowered payroll taxes for employees aged 19to 23 years old. This thesis studies the effect of these lowered payroll taxes on employment during theyears 2020–2022, using register data from Swedish tax collecting and social service agencies. Usingtwo difference-in-difference models, I firstly compare the employment rate for 20–24-year-olds to theemployment rate for 25–29-years-olds, and secondly compare employment in industries with a highshare of 20–24 years old employees to industries with a medium share of 20–24 years old employees. Ifind a small, positive correlation between the reform and employment in the targeted groups during thereform period. These results indicate that lowered payroll taxes increased the employment rate for 20–24-year-olds by 1.0–1.7 percentage points, and increased employment in industries with a large shareof 20–24-year-old workers by 2.3 percent. The fact the effect is larger using the industry analysissupports previous conclusions that subsidies targeted at specific groups on the labour market affectsthe favoured group heterogeneously, and not equally across the labour market. I also find, contrary toprevious research, a clear effect on employment for foreign born workers.