Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

This bachelor thesis is a study about the change of the classificationsystems in Swedish libraries. The empirical data was collected through four qualitative interviews with both research and public libraries. The data was analyzed by the use of organizational theory based upon Joacim Hanssons book Libraries and identity: the role of institutional self-image and identity in emergence of new types of libraries. The empirical result points to a major change in how libraries and librarians look and work with their collections, it can also be said that the librarians do not seem to think that the users will be affected at all. The analysis was based on these issues:   What positive and negative effects introducing DDC will there be on research- reflective public libraries? What will be the effects on the librarysector introducing the new classification system DDC? What will be the effects on the users introducing the new classification system DDC?

Denna studie fokuserar på hur kvinnliga soldater och officerare upplever sina karriärmöjligheter och status inom den svenska försvarsmakten. Studien har även en ambition att bredda kunskaperna kring hur jämställdhetsarbetet inom organisationen bedrivs. Därmed lyder frågeställningen: Hur upplever kvinnliga soldater och officerare sin status och karriärmöjligheter inom den mansdominerade svenska försvarsmakten? Uppsatsen belyser även hur förebilder och mentorer kan påverka karriärmöjligheterna. För att undersöka detta har fem samtalsintervjuer med kvinnliga soldater och officerare genomförts. Tre av respondenterna arbetar idag inom flygvapnet och två av respondenterna arbetar i armén. För att analysera det uppkomna materialet har jag använt mig av Rosabeth Moss Kanter (1993) och Joan Ackers (1992) organisationsforskning vilken har ett särskilt fokus på genusrelationer. Jag har vidare analyserat hur olika typer av mentorskap kan bidra till att förbättra kvinnors karriärmöjligheter, detta utifrån Pia Hööks (2001) forskning. Denna studie påvisar att den svenska försvarsmakten fortfarande präglas av maskulina normer och värderingar. Dessa normer och värderingar skapar fortfarande hinder för kvinnor att avancera inom organisationen. De genomförda intervjuerna visar även hur kvinnor inom Försvarsmakten har olika förhållningssätt och strategier för att motverka dessa hinder. Det som tydligast framkommit i studien är att kvinnor blir sedda som symboler och att de fortfarande måste hävda sig inom organisationen.

<p>Ledarskap är ett aktuellt ämne sedan flera årtionden tillbaka, det talas och skrivs om det nästan varje dag. Det finns många olika teorier om ledarskap och varje årtionde har haft sin egen prägel på ämnet. Än idag har forskningen inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil, varför vi fann det intressant att undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Utifrån detta vill vi se om åsikterna passar in på de valda teorierna. Vi avgränsade oss till de anställda på Clas Ohlson då de ansågs relevanta för undersökningen.</p><p>Syftet med detta arbete är att se vad personalen på Clas Ohlson i Stockholmsområdet anser utgör en bra ledare. Hur väl passar deras värderingar in på de två teorier som vi valt att utgå ifrån; ”Fiedlers Contingency theory” och Robert Blake och Jane Moutons ”Grid-modell.”</p><p>En deduktiv ansats har tillämpats där teorierna som ansågs vara relevanta för studien har definierats och därefter applicerats på empirin. På fem av Stockholms Clas Ohlson-butiker gjordes en enkätundersökning av kvantitativ natur. 100 respondenter tillfrågades och resultatet av deras svar är sammanställt i empirin. Materialet till denna studie gällande ledarskap och olika teorier införskaffades via kurslitteratur, rapporter och Internet och detta gav underlag till studien.</p><p>Efter genomförd analys visar resultatet att båda teorierna kan appliceras, främst Grid-modellen, på de anställdas uppfattningar. De tillfrågade eftersöker en ledare som är relationsorienterad men även inspirerande, påläst, som kan hantera flera svåra arbetsuppgifter samtidigt, följa tidsplanen noga, vara engagerad samt kunna skapa ett bra arbetsteam. De efterfrågar även utmanande arbetsuppgifter och att få ta egna initiativ. Utifrån respondenternas svar har vi kunnat utläsa att de efterfrågar en idealisk ledarskapstil, nämligen Grid-modellens idealledare.</p>

Ledarskap är ett aktuellt ämne sedan flera årtionden tillbaka, det talas och skrivs om det nästan varje dag. Det finns många olika teorier om ledarskap och varje årtionde har haft sin egen prägel på ämnet. Än idag har forskningen inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil, varför vi fann det intressant att undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Utifrån detta vill vi se om åsikterna passar in på de valda teorierna. Vi avgränsade oss till de anställda på Clas Ohlson då de ansågs relevanta för undersökningen. Syftet med detta arbete är att se vad personalen på Clas Ohlson i Stockholmsområdet anser utgör en bra ledare. Hur väl passar deras värderingar in på de två teorier som vi valt att utgå ifrån; ”Fiedlers Contingency theory” och Robert Blake och Jane Moutons ”Grid-modell.” En deduktiv ansats har tillämpats där teorierna som ansågs vara relevanta för studien har definierats och därefter applicerats på empirin. På fem av Stockholms Clas Ohlson-butiker gjordes en enkätundersökning av kvantitativ natur. 100 respondenter tillfrågades och resultatet av deras svar är sammanställt i empirin. Materialet till denna studie gällande ledarskap och olika teorier införskaffades via kurslitteratur, rapporter och Internet och detta gav underlag till studien. Efter genomförd analys visar resultatet att båda teorierna kan appliceras, främst Grid-modellen, på de anställdas uppfattningar. De tillfrågade eftersöker en ledare som är relationsorienterad men även inspirerande, påläst, som kan hantera flera svåra arbetsuppgifter samtidigt, följa tidsplanen noga, vara engagerad samt kunna skapa ett bra arbetsteam. De efterfrågar även utmanande arbetsuppgifter och att få ta egna initiativ. Utifrån respondenternas svar har vi kunnat utläsa att de efterfrågar en idealisk ledarskapstil, nämligen Grid-modellens idealledare.

Denna uppsats handlar om Hallandspostens och Skånska Dagbladets nedskrivna redaktionella policyer för nyhetsjournalistiken. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre grundfrågor. Vad innehåller policyerna och varför existerar de? Vilken relation till policyerna finns hos chefredaktörer, redaktions- och nyhetschefer samt journalister? Hur väl följer tidningarna sina policyer? Dessa frågor besvarades genom att policydokumenten noggrant analyserades samt att samtalsintervjuer med medarbetarna genomfördes. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att jämföra policydokumentens innehåll med respektive tidnings nyhetsmaterial. Materialet som undersöktes behandlade Sverigedemokraterna under perioden 29 augusti till 19 september 2010. Organisationsteoretikern Mary Jo Hatch menar att policyer fungerar som ett verktyg för tidningar då dessa hjälper till att värna om verksamhetens ekonomiska del. Detta eftersom policyer leder till att marknadsandelar bibehålls och eventuellt erövras. Dessa två resonemang bekräftas av chefredaktörerna i denna uppsats. Emellertid ger journalisterna en annan bild av policyerna. Policyer är ett fenomen grundat på rationell problemlösning. Kritiker mot denna rationalitet menar att det finns tydliga tendenser till att policyer inte följs. Detta eftersom de anställda inte involveras i skapandeprocessen av policyerna. Den här uppsatsen visar dock att journalister och mellanchefer snarare har en vag kunskap kring sina policyer. Trots detta stämmer policydokumentens innehåll förhållandevis bra överens med de nyhetsartiklar som studerats. Detta resonemang härleds å andra sidan till policydokumentens innehåll som beskriver hur god nyhetsjournalistik ska bedrivas. Exempelvis formuleringar kring opartiskhet, oberoende, lokalförankring, representativitet, kritisk granskning etc.