Syftet med studien var att utreda huruvida det råder en konsekvent hantering av tillsynsavgifter och ifall beslut om nedsättning tas på lika grunder. Tanken var att rapporten skulle kunna påvisa om verkligheten avspeglar lagstiftningen. Grunden till denna studie är frågeställningarna; 1. Hur beslutar tillsynsmyndigheter om tillsynsavgifter? 2. I vilken utsträckning beviljar tillsynsmyndigheter nedsättning av tillsynsavgiften? 3. I vilken utsträckning begär verksamhetsutövare nedsättning av tillsynsavgiften? Begreppet täkt definieras som arbetsföretag vilket primärt syftar till att nyttiggöra det uttagna materialet. Detta sker antingen genom direktförsäljning eller i övrig verksamhet inom det egna företaget. Arbetet handlar endast om tillståndspliktiga täkter och i Sverige finns det omkring 2300 sådana igång. Tillsynsavgiften för täkterna ligger på omkring 800 kronor per timme och i snitt läggs det enligt våra intervjuer tio timmar tillsynstid per täkt och år. Det sammanlagda beloppet på tillsynskostnader i Sverige ligger således på drygt arton miljoner kronor. Arbetet inleds med en teoridel där läsaren ges möjlighet att få en djupare förståelse för täkter, tillsynsavgifter, nedsättning och de lagrum som skall följas i samband med detta. Teorin grundas på litteraturstudier och samtal med sakkunniga. Följt av teorin kommer en undersökning som valdes att utföras genom intervjuer med ett visst antal kommuner, Länsstyrelser och verksamhetsutövare. Sammanställningen av intervjuerna blev grunden för det avslutande resultatet och de slutsatser som kunde tas av undersökningen. Resultatet av arbetet visar på att tillsynsmyndigheter fattar beslut om tillsynsavgifter och nedsättning på olika sätt och grunder. För att få en mer likvärdig hantering av frågorna skulle en tydligare och mer konkret lagstiftning behöva arbetas fram. Vi kunde också fastslå att Naturvårdsverket som har en tillsynsvägledande roll i sammanhanget inte verkar nå ut till de tillsynsansvariga då de flesta av dem inte vet om att Naturvårdverket tillhandahåller detta stöd. Det är många frågor som väcks efter att ha fullbordat denna studie och listan på förslag till framtida arbete kan därmed göras lång

Abstrakt Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir äldre vilket medför komplicerade åkommor, återinläggningar och ökat tryck på hälso- och sjukvården. Bristande uppfattningar om utförandekapacitet hos patienten bidrar till återinläggning. Genom att bedöma aktiviteter i dagliga livet (ADL) kan arbetsterapeuten kartlägga bristande aktivitetsområden hos individen. Syfte: Att undersöka patienters uppfattningar om sin utförandekapacitet och huruvida dessa påverkas av en ADL-bedömning eller ej. Metod: Prospektiv tvärsnittsstudie genom enkätundersökning. Ett instrument för att samla in uppskattad utförandekapacitet skapades, för att svara på syftet. 32 personer deltog i studien.  Data från instrumentet sammanställdes samt analyserades i SPSS genom paried samples T-test. Resultat: Patienternas uppfattningar om sin utförandekapacitet samstämde vid första skattning till 21% med ADL-bedömningen. Patienternas skattning efter ADL-bedömning samstämde till 71%, en ökning på 238% med en trestjärnig signifikansnivå, p=0,0000 genom paried samples T-test. Slutsats: ADL-bedömning är grundläggande för att säkerställa att patienternas uppfattningar om sin utförandekapacitet samstämmer med hur aktuellt vårdtillfälle påverkat det tidigare aktivitetsutförandet. ADL-bedömning är en viktig del av vårdkedjan och arbetsterapeuten har ett unikt sätt att utreda patientens behov. / Abstract Background: The population in Sweden is getting older, which results in complicated conditions, re-admissions and increased pressure on healthcare services. Patients’ deficient perceptions of their performance capacity contributes to re-admission. By estimating activities in daily life (ADL), the occupational therapist map areas of activity in which the patient performs insufficient. Purpose: To investigate patients’ perceptions of their performance capacity and whether these are affected by an ADL assessment or not. Method: Prospective cross-sectional study through a questionnaire. An instrument for gathering estimated performance capacity was created. 32 people participated in the study. Data from the instrument was compiled and analyzed in SPSS by paried samples T-test. Results: Patients' perceptions of their performance capacity matched at first estimation to 21% with the ADL-assessment. Patients' estimation after ADL assessment conformed to 71%, an increase of 238% on a three-star significance level, p = 0.0000 by paried samples T-test. Conclusion: ADL assessment is essential to ensure that the patients’ perceptions of their performance capacity are consistent with how the current hospitalization affect their performance. ADL assessment is an important part of the care chain, and the occupational therapist has a unique way to investigate patient needs.

Bakgrund: Kognitiv nedsättning är något som ökar allt mer globalt bland den åldrande befolkningen på grund av den ökade medellivslängden för äldre. Samtidigt som kognitiv nedsättning ökar så faller allt mer ansvar på den informella vården, vilket kan resultera i att anhörigvårdaren får vårda sin närstående med kognitiv nedsättning.Studier indikerar emellertid att graden av den kognitiva nedsättningen kan påverka vårdtyngden för anhörigvårdaren.  Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdtyngden hos anhörigvårdare vid vård av närstående med kognitiv nedsättningen skiljer sig åt mellan Sverige och Spanien. Metod: Metoden i studien är en tvärtsnittstudie med en desprektiv statistik som bygger på datamaterial från SMART4MD. Urvalet i studien är från deltagare i Svergie samt Spanien och är ett ändamålsändligt urval med anhörigvårdare som har en närstående med kognitiv nedsättning. Datamaterialet sammanfattades med hjälp av desprektiv statistik. Resultat: Majortieten av deltagarna bodde i Spanien och utgjorde totalt 68 % av deltagarna. I studien framkom det att att i Spanien upplevde 37,5 % av anhöigvårdarn vårdtyngd jämfört med 10,1 % i Sverige . Slutsats: Studien indikerar att det finns ett samband mellan graden av den kognitiva nedsättningen och upplevd vårdtyngd. Antalet deltagare i Spanien utgjorde procentuellt en högre vårdtyngd än deltagarna i Sverige. Studien kan dock inte fastslå ett direkt samband mellan bamomliggande faktorer och vårdtyngd.

Syfte. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst av och faktorer av betydelse för förstoppning bland äldre personer med kognitiv nedsättning på särskilda boenden i Västerbotten. Bakgrund. Generellt har forskning om förstoppning inriktats på behandling, orsaker, ekonomiska konsekvenser och påverkan på livskvalitén. Så långt vi funnit finns en brist på studier om förstoppning hos personer med kognitiv nedsättning. Design. En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod. Denna studie ingår som en del av en större tvärsnittsstudie. Data samlades in genom instrumentet Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. Totalt uppfyllde 1469 vårdtagare inklusionskriterierna för denna studie. Frågorna har besvarats av personal som känner den boende bäst. Med förstoppning avses i denna studie att personalen har bedömt att vårdtagaren har trög mage. Resultat. I föreliggande studie framkom att 41 % av vårdtagarna var förstoppade. Av vårdtagare med förstoppning hade en signifikant högre andel benägenhet att bruka fysiskt våld (22,1% vs 15,8%), slå andra vårdtagare och personal (14,5% vs 10,0%) och skrika eller ropa ihållande (21,7% vs 14,3%). En signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning hade smärtor (63,6% vs 53,5%) och svår talrubbning (16,2% vs 8,3%).  Vidare framkom att en signifikant högre andel av vårdtagare med förstoppning saknar förmåga att gå självständigt (53,2% vs 34%) och är föremål för fysiska begränsningsåtgärder (21,6% vs 11,5%). Slutsats och betydelse för klinisk praktik. Med resultatet från föreliggande studie poängteras sjuksköterskors roll att tolka beteendesymtom som möjlig kommunikation om basala behov som exempelvis tarmtömning. Vår studie visar att det behövs mer forskning om hur personer med kognitiv nedsättning förmedlar sig för att kunna utveckla och förbättra vårdkvalitén för denna patientgrupp. Detta skulle kunna leda till att riskerna för felbehandling med läkemedel eller fysiska begränsningsåtgärder minskar. / Aim and objectives. The aim of this study was to chart the occurrence of and significant factors of constipation among residents with cognitive impairment that live in residential care settings in Västerbotten. Background. Most research on constipation focuses on treatment, causes, costs and how constipation affects the quality of life. Few scientific articles focus on residents with cognitive impairment that suffer from constipation. Design. A quantitative cross-sectional study Methods. This study was part of a larger cross-sectional study. Data was collected through the instrument Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale. A total of 1469 residents met the inclusion criteria for this study. The questions has been answered by a member of the staff who knows the resident best. Constipation in this study is referred to that the staff has determined that the resident has constipation. Results. The study revealed that 41% of the total population were constipated. It also showed that a higher proportion in the group with constipation used physical violence (22,1% vs 15,8%), beat other residents(14,5% vs 10,0%) and screamed or shout persistently (21,7% vs 14,3%). It also revealed that a higher proportion in the group with constipation had more pain (63,6% vs 53,5%)  and more severe speech disorders (16,2% vs 8,3%) and often lacked the ability to walk independently (53,2% vs 34%) and were more often subjected to physical restraint (21,6% vs 11,5%).  Conclusion and relevance to clinical practice. This study highlights the nurses’ role in interpreting residents’ behavioral symptoms as possible communication about basic needs such as defecation. Our study also illustrates that more research is needed on how residents with cognitive impairment communicate, so that the quality of their care can be improved. This new research could minimize the risk of errors with medicines and decrease physical impairment.

Bakgrund: Den vanligaste dödsorsaken världen över är plötsligt hjärtstopp. Dock ökar antalet individer som överlever plötsligt hjärtstopp varje år. Samtidigt som antalet överlevare ökar måste även sjuksköterskans förståelse för patienternas livsförändringar öka.                              Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av kognitiva förändringar efter ett hjärtstopp.                                                                                                                        Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt i enlighet med Fribergs design. Litteratursökningarna gjordes i CINAHL och PubMed och dataanalysen genomfördes enligt Fribergs fyra steg.                                                                                          Resultat: Resultatet visade två kategorier som framkommit utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna. Kategorierna var patienternas erfarenheter av kognitiva förändringar två veckor till ett år efter hjärtstoppet och patienternas erfarenheter av hur de kognitiva nedsättningarna tar sig uttryck. Huvudfynden består av erfarenheter kring de kognitiva nedsättningarna som medföljer efter ett överlevt hjärtstopp. Resultatet belyser de olika nedsättningar som patienter har erfarenhet av samt vilka konsekvenser nedsättningarna kan innebära för människans levnadssituation och hälsa. Förändringarna kan påverka möjligheterna att känna känsla av sammanhang genom att finna meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet i sitt liv efter hjärtstoppet.                                                                                                      Slutsats: Överlevarna upplevde kognitiva förändringar som minnesproblematik, nedsatta förmågor inom koncentration, igenkänning, planering och inlärning. Att anpassa sig till den nya levnadssituationen var för flera svårt att acceptera. Ett engagemang saknades till att återgå till sin vardag och arbete. Minnesproblematiken bidrog med svårigheter att kunna hålla en flytande konversation. För en hög KASAM betonas det hur viktigt det är att sjuksköterskan bemöter denna grupp av patienter med respekt och hänsyn samt finns där som stöttning och vägledning.

Introduktion: Kognitiv nedsättning påverkar människans förmåga att tänka, koncentrera sig, formulera idéer och komma ihåg saker. Smärta hos äldre med kognitiv nedsättning är ett växande problem då befolkningens ålder ökar. Smärtskattning hos individer med kognitiv nedsättning är en stor utmaning för den prehospitala akutsjukvården. Syfte: Syftet är att identifiera smärtskattningsinstrument och metoder för att bedöma smärta hos kognitivt nedsatta patienter som kan användas av ambulanspersonal prehospitalt. Metod: Studien är en integrerad litteraturstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien följer riktlinjerna från statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed som gav tio artiklar till resultatet samt två artiklar genom manuell sökning. Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes med de två modifierade granskningsmallarna: “Critical Appraisel Skills Programme Tools”(CASP). Resultat: Tolv artiklar granskades och fyra teman identifierades: 1)Smärtskattningsinstrument för bedömning av smärta på kognitivt nedsatta patienter; 2)Smärtbedömning med hjälp av fysiologiska- och beteendemässiga faktorer; 3)Kommunikation med närstående och skapa sig en bild av patienten; 4)Erfarenhetens betydelse vid smärtskattning av kognitivt nedsatta patienter. Resultatet visar att det finns olika metoder och instrument att använda i sjukvården men inget specifikt som passar den prehospitala akutsjukvården för att bedöma smärta hos den kognitivt nedsatta patienten. Slutsats: I studien framkom det att det inte finns något standardiserat sätt att smärtskatta kognitivt nedsatta patienter. Utifrån det finns det ett stort behov av mer forskning inom området, då det visat sig att kognitivt nedsatta patienter får smärtlindring senare eller inte alls i jämförelse med kognitivt intakta.

No description available.

<p>Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 med inte 25 år för att underlätta för dessa att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida <em>detaljhandelns</em> arbetsgivare anställer fler ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssänkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat närmre på propositionen (2006/07:84) som lagen bygger på samt remissvaren på denna. Därutöver har vi också tagit in en proposition från 2008 där regeringen föreslår en utvidgning av åldersintervallet och en kraftigare nedsättning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där åtta personer inom detaljhandeln har intervjuats. Dessa personer har i de flesta fall det yttersta ansvaret för anställningar.</p><p>Efter denna studie hävdar vi, i likhet med tidigare forskning, att dödviktseffekter uppkommit i de företag vi undersökt då informanterna menar att deras personalstyrka inte utökats som en följd av nedsättningen. Det ger också starka indikationer på att lagen inte lett till några sysselsättningseffekter. Vidare konstaterar vi med stöd av tidigare forskning, att det som skett genom att dödviktseffekter uppkommit är att företagens vinster ökat.</p>

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 med inte 25 år för att underlätta för dessa att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anställer fler ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssänkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat närmre på propositionen (2006/07:84) som lagen bygger på samt remissvaren på denna. Därutöver har vi också tagit in en proposition från 2008 där regeringen föreslår en utvidgning av åldersintervallet och en kraftigare nedsättning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där åtta personer inom detaljhandeln har intervjuats. Dessa personer har i de flesta fall det yttersta ansvaret för anställningar. Efter denna studie hävdar vi, i likhet med tidigare forskning, att dödviktseffekter uppkommit i de företag vi undersökt då informanterna menar att deras personalstyrka inte utökats som en följd av nedsättningen. Det ger också starka indikationer på att lagen inte lett till några sysselsättningseffekter. Vidare konstaterar vi med stöd av tidigare forskning, att det som skett genom att dödviktseffekter uppkommit är att företagens vinster ökat.

I denna uppsats utreds gränsdragningsproblematiken mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. Beroende på vilken benämning ett försäkringsvillkor får kan nämligen påverka i vilken utsträckning försäkringstagarens har rätt till ersättning eller inte. Täcker inte försäkringen en viss avtalad risk (omfattningsbestämmelse) innebär det att ingen ersättning utgår eftersom inget försäkringsfall har inträffat. Har emellertid försäkringstagarna eller annan som kan likställas med denne åsidosatt att iaktta en säkerhetsföreskrift innebär det inte alla gånger att ersättning helt uteblir. Istället görs ett avdrag med 20, 30 eller 100 % beroende på vad som föreskrivs i villkoren. Enligt 4 kap. 11 § FAL får försäkringsbolagen inte formulera villkor som enligt sin lydelse begränsar försäkringsskyddets omfattning när begränsning beror på att den försäkrade t.ex. åsidosatt att följa en säkerhetsföreskrift. När avdrag görs med 20 % vid åsidosättande av en säkerhetsföreskrift är det av stor vikt att kunna urskilja ett sådant villkor från en omfattningsbestämmelse. Utgångspunkt i uppsatsen är rättsfallet T 100–16 i Svea HovR som handlar om en tvist där Länsförsäkringar AB (LF) hävdade att ett villkor skulle vara en omfattningsbestämmelse medan försäkringstagaren hävdade att det istället – i sin helhet – rörde sig om en säkerhetsföreskrift.Syftet med uppsatsen är att försöka klargöra vad det är som avgör att det ena skiljer sig från det andra och hur det skall undvikas att villkor formuleras felaktigt. Utöver ovannämnda rättsfall baserar sig uppsatsen på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin.I analysen utreds hur LF har tolkat gränsdragningen mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. I slutsatsen kommer jag fram till att LF enkelt hade kunnat undvika tvisten bara om villkorets innebörd hade preciserats tydligare. Slutligen har jag lämnat förslag på hur LF borde ha formulerat villkoret för att ha att undvikit tvist.