<p>Sammanfattning</p><p>Svartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige och</p><p>Restaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade i</p><p>årsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund av</p><p>svartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.</p><p>Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för höga</p><p>arbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragit</p><p>till att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva.</p><p>Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrika</p><p>näringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, är</p><p>alla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga.</p><p>Orsakerna tycks vara många.</p><p>Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb. Samarbetssvårigheter mellan</p><p>myndigheter, politiskt ointresse, bristande resurser och okunskap framgår som några av alla</p><p>orsaker till varför det är så svårt att satsa på förebyggande metoder mot denna brottslighet.</p><p>Restaurang och Frisör är två branscher med omfattande kontanthandel, varför det är svårt att</p><p>kontrollera utifrån. Regeringen beslutade därför att införa en ny lag som skall öka</p><p>kontrollbefogenheten hos SKV. Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher infördes den</p><p>1 januari 2007. Lagen innebär att näringsidkare i berörda branscher skall föra personalliggare</p><p>för att SKV skall kunna kontrollera att personalen jobbar vitt. Den ger SKV möjligheter att</p><p>göra oannonserade besök för att öka riskerna med att bli upptäckt med svartjobb.</p><p>Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur SKV jobbar för att motverka svartjobb</p><p>samt utreda vilka resultat den nya lagstiftningen har gett upphov till. Syftet är även att försöka</p><p>dra slutsatser om hur framtida kontrollinsatser kan komma att utvecklas. Syftet har uppnåtts</p><p>genom utförandet av kvalitativa intervjuer med personer som varit starkt involverade i lagen</p><p>samt projektet med kontrollinsatserna.</p><p>Studien visar att projektet har skapat många vita anställningar på bara ett år, vilket även</p><p>resulterar i större skatteintäkter. Samtliga respondenter från SKV anser att införandet av lagen</p><p>har varit ett positivt inslag i det förebyggande arbetet mot svartjobb. De påtalar också att extern</p><p>kontroll är högst nödvändig, men öppnar även för andra alternativ som kompletterar på olika</p><p>sätt. Lagen fungerar nämligen utmärkt i samband med andra åtgärder såsom exempelvis</p><p>månadsvis redovisning av inkomstskatter på personnivå, som är ett system som Regeringen</p><p>planerar att införa inom kort.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att verkan av lagen har varit stor och har redan skapat tydliga</p><p>förändringar i förebyggandet av svartjobb. Vilka orsaker som ligger bakom svartjobb är dock</p><p>något som fortfarande inte är entydiga, varför det därför även är svårt att dra slutsatser om</p><p>vilken förebyggande metod som är mest fördelaktig. En sak framgår tydligt, Lagen om särskild</p><p>skattekontroll i vissa branscher är ett stort steg i rätt riktning i jakten på svartjobben.</p>

Sammanfattning Svartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige och Restaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade i årsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund av svartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb. Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för höga arbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragit till att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva. Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrika näringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, är alla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga. Orsakerna tycks vara många. Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb. Samarbetssvårigheter mellan myndigheter, politiskt ointresse, bristande resurser och okunskap framgår som några av alla orsaker till varför det är så svårt att satsa på förebyggande metoder mot denna brottslighet. Restaurang och Frisör är två branscher med omfattande kontanthandel, varför det är svårt att kontrollera utifrån. Regeringen beslutade därför att införa en ny lag som skall öka kontrollbefogenheten hos SKV. Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher infördes den 1 januari 2007. Lagen innebär att näringsidkare i berörda branscher skall föra personalliggare för att SKV skall kunna kontrollera att personalen jobbar vitt. Den ger SKV möjligheter att göra oannonserade besök för att öka riskerna med att bli upptäckt med svartjobb. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur SKV jobbar för att motverka svartjobb samt utreda vilka resultat den nya lagstiftningen har gett upphov till. Syftet är även att försöka dra slutsatser om hur framtida kontrollinsatser kan komma att utvecklas. Syftet har uppnåtts genom utförandet av kvalitativa intervjuer med personer som varit starkt involverade i lagen samt projektet med kontrollinsatserna. Studien visar att projektet har skapat många vita anställningar på bara ett år, vilket även resulterar i större skatteintäkter. Samtliga respondenter från SKV anser att införandet av lagen har varit ett positivt inslag i det förebyggande arbetet mot svartjobb. De påtalar också att extern kontroll är högst nödvändig, men öppnar även för andra alternativ som kompletterar på olika sätt. Lagen fungerar nämligen utmärkt i samband med andra åtgärder såsom exempelvis månadsvis redovisning av inkomstskatter på personnivå, som är ett system som Regeringen planerar att införa inom kort. Den övergripande slutsatsen är att verkan av lagen har varit stor och har redan skapat tydliga förändringar i förebyggandet av svartjobb. Vilka orsaker som ligger bakom svartjobb är dock något som fortfarande inte är entydiga, varför det därför även är svårt att dra slutsatser om vilken förebyggande metod som är mest fördelaktig. En sak framgår tydligt, Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher är ett stort steg i rätt riktning i jakten på svartjobben.

<p>Sammanfattning</p><p>Sedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgången på 90-talet har det börjat växa fram problem. Det största av dessa problem är ett omfattande användande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen är en viktig del i den svenska ekonomin då storleken endast överträffas av den offentliga sektorn. Därmed kan man då dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. Både för staten och samhället. För att åtgärda detta problem antogs lagen omvänd moms som trädde ikraft 1 juli 2007.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur företagen ser på införandet av omvänd moms och vilka effekter denna kan ge. En effekt som uppstår till följd av oseriösa företag är en snedvridning av konkurrensen och vi har därför också valt att inkludera detta område i studien.</p><p>Teorierna är främst uppbyggda kring förarbeten till lagen samt undersökningar utförda av Skatteverket men också litteratur om konkurrens.</p><p>Studien är av kvalitativ typ där vi har företag i olika storlekar representerade för att se om övergången till den nya lagen drabbat dessa på olika sätt. Vi har även med Skatteverket för att få deras syn på problemen samt en branschorganisation då de kan ha information ifrån flera olika företag.</p><p>Resultatet av undersökningen är att företagen har drabbats negativt av lagen. Vissa av dessa är av övergångskaraktär medan andra är bestående effekter. De ser alla positivt på den nya lagen. De anser att problemet med oseriösa företag drabbar branschen mycket negativt ur olika avseenden och detta måste åtgärdas. Att se några effekter har dock visat sig svårt då lagen endast tillämpats i cirka ett halvår.</p>

Sammanfattning Sedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgången på 90-talet har det börjat växa fram problem. Det största av dessa problem är ett omfattande användande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen är en viktig del i den svenska ekonomin då storleken endast överträffas av den offentliga sektorn. Därmed kan man då dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. Både för staten och samhället. För att åtgärda detta problem antogs lagen omvänd moms som trädde ikraft 1 juli 2007. Syftet med studien är att undersöka hur företagen ser på införandet av omvänd moms och vilka effekter denna kan ge. En effekt som uppstår till följd av oseriösa företag är en snedvridning av konkurrensen och vi har därför också valt att inkludera detta område i studien. Teorierna är främst uppbyggda kring förarbeten till lagen samt undersökningar utförda av Skatteverket men också litteratur om konkurrens. Studien är av kvalitativ typ där vi har företag i olika storlekar representerade för att se om övergången till den nya lagen drabbat dessa på olika sätt. Vi har även med Skatteverket för att få deras syn på problemen samt en branschorganisation då de kan ha information ifrån flera olika företag. Resultatet av undersökningen är att företagen har drabbats negativt av lagen. Vissa av dessa är av övergångskaraktär medan andra är bestående effekter. De ser alla positivt på den nya lagen. De anser att problemet med oseriösa företag drabbar branschen mycket negativt ur olika avseenden och detta måste åtgärdas. Att se några effekter har dock visat sig svårt då lagen endast tillämpats i cirka ett halvår.

The construction industry has for several decades demonstrated a problem with financial crime black labour, while the state loses tens of billions of SEK each year due to tax cuts. The government has been fighting undeclared work for several years, and the construction industry is also working to support healthy competition and remove the unequal working conditions that this entails. The purpose of the study is to examine black labour in small companies in the construction industry, the problems that workers are exposed to and why they choose to work in this way. The study was limited to examining small construction companies and the collection of empirical material took place in the Stockholm region. The work is based on previous findings regarding undeclared work as well as semi-structured anonymous interviews conducted with employers and employees working in two small construction companies in the Stockholm region. Both companies make use of illegal workforce and all respondents who lined up admit that they either work illegally full time or alongside their regular jobs. The results show that the undeclared work does not contain any directly bad or unequal working conditions per se which has been the result in some previous studies. The problem is rather that there is no protection if events occur at work and that the state is withheld tax for work done. Furthermore, the study shows that it is a direct desire of the private individuals who are customers to have the work done as undeclared work.

<p>Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. </p><p>Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer. Vi kommer att utvärdera huruvida befintlig företagsekonomisk marknadsföringsteori är applicerbar även på offentliga myndigheter och om så inte är fallet ämnar vi utveckla denna. </p><p>Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats och granskar Riksskatteverket och dess kampanj angående svartjobb riktat mot ungdomar i åldern 16-20 år. Empirin grundas till stora delar på personliga intervjuer, men utöver detta har även sekundärdata i form av exempelvis statistiska undersökningar och tidningsartiklar använts. </p><p>Resultat: Den tjänst Riksskatteverket erbjuder skiljer sig inte från traditionella tjänster förutom i det avseendet att medborgarna enligt lag är tvingade att delta i utbytet; detta är ju inte fallet i en vanlig transaktion. Genom olika former av bitjänster kan myndigheter minska den upplevda kostnaden och öka det upplevda värdet för medborgarna. Därigenom kan utbytet mellan de båda parterna öka. Då marknadsföringskampanjer kan ses som en av myndigheternas bitjänster anser vi att kampanjer ligger inom deras verksamhetsområde. Den för uppsatsen aktuella kampanjen genomfördes för att förebygga en minskad frivillighetsgrad till följd av ungdomars attityd till svartjobb. Vidare visar uppsatsen att befintlig marknadsföringsteori är tillämpbar även på myndigheter.</p>

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer. Vi kommer att utvärdera huruvida befintlig företagsekonomisk marknadsföringsteori är applicerbar även på offentliga myndigheter och om så inte är fallet ämnar vi utveckla denna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats och granskar Riksskatteverket och dess kampanj angående svartjobb riktat mot ungdomar i åldern 16-20 år. Empirin grundas till stora delar på personliga intervjuer, men utöver detta har även sekundärdata i form av exempelvis statistiska undersökningar och tidningsartiklar använts. Resultat: Den tjänst Riksskatteverket erbjuder skiljer sig inte från traditionella tjänster förutom i det avseendet att medborgarna enligt lag är tvingade att delta i utbytet; detta är ju inte fallet i en vanlig transaktion. Genom olika former av bitjänster kan myndigheter minska den upplevda kostnaden och öka det upplevda värdet för medborgarna. Därigenom kan utbytet mellan de båda parterna öka. Då marknadsföringskampanjer kan ses som en av myndigheternas bitjänster anser vi att kampanjer ligger inom deras verksamhetsområde. Den för uppsatsen aktuella kampanjen genomfördes för att förebygga en minskad frivillighetsgrad till följd av ungdomars attityd till svartjobb. Vidare visar uppsatsen att befintlig marknadsföringsteori är tillämpbar även på myndigheter.

<p>Växjö University, School of Social Sciences</p><p>Bachelor Thesis</p><p>Titel: Minijob – en tysk arbetsmarknadspolitisk åtgärd</p><p>Author: Hanna Petersson</p><p>Supervisor: Lennart Bergfeldt</p><p>I’ve made a descriptional evaluation of the tax-free low-income action from Germany, Minijob. If the employees earns maximum 400 € a month they don’t have to pay any tax. The employer pays an employer’s fee of 30 %. In private households the employer’s fee is 12 %. There is also the short-term and seasonal work, that last maximum two month or 50 days. Here the employer doesn’t pay any employer’s fee.</p><p>My purpose is to do a thorough evaluation of Minijob. Hopefully this will attract the attention of the Swedish government. I’ve answered three questions:</p><p>• How is the Minijob-action implemented in an administration perspective?</p><p>• How is the Minijob-action implemented in an implementation perspective?</p><p>• How is the Minijob-action implemented in a result perspective?</p><p>The ones who earns from the Minijob-action are those who already are financially secured, for example pupils, students, pensioners and housewives. The unemployed with unemployment money and persons with social allowances doesn’t benefit from the Minijob-action, they loose money from their allowance.</p><p>Keywords: Minijob, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsgivaravgift, lön, skatt, låglönejobb, svartjobb.</p>

Växjö University, School of Social Sciences Bachelor Thesis Titel: Minijob – en tysk arbetsmarknadspolitisk åtgärd Author: Hanna Petersson Supervisor: Lennart Bergfeldt I’ve made a descriptional evaluation of the tax-free low-income action from Germany, Minijob. If the employees earns maximum 400 € a month they don’t have to pay any tax. The employer pays an employer’s fee of 30 %. In private households the employer’s fee is 12 %. There is also the short-term and seasonal work, that last maximum two month or 50 days. Here the employer doesn’t pay any employer’s fee. My purpose is to do a thorough evaluation of Minijob. Hopefully this will attract the attention of the Swedish government. I’ve answered three questions: • How is the Minijob-action implemented in an administration perspective? • How is the Minijob-action implemented in an implementation perspective? • How is the Minijob-action implemented in a result perspective? The ones who earns from the Minijob-action are those who already are financially secured, for example pupils, students, pensioners and housewives. The unemployed with unemployment money and persons with social allowances doesn’t benefit from the Minijob-action, they loose money from their allowance. Keywords: Minijob, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsgivaravgift, lön, skatt, låglönejobb, svartjobb.