<p>Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. </p><p>Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer. Vi kommer att utvärdera huruvida befintlig företagsekonomisk marknadsföringsteori är applicerbar även på offentliga myndigheter och om så inte är fallet ämnar vi utveckla denna. </p><p>Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats och granskar Riksskatteverket och dess kampanj angående svartjobb riktat mot ungdomar i åldern 16-20 år. Empirin grundas till stora delar på personliga intervjuer, men utöver detta har även sekundärdata i form av exempelvis statistiska undersökningar och tidningsartiklar använts. </p><p>Resultat: Den tjänst Riksskatteverket erbjuder skiljer sig inte från traditionella tjänster förutom i det avseendet att medborgarna enligt lag är tvingade att delta i utbytet; detta är ju inte fallet i en vanlig transaktion. Genom olika former av bitjänster kan myndigheter minska den upplevda kostnaden och öka det upplevda värdet för medborgarna. Därigenom kan utbytet mellan de båda parterna öka. Då marknadsföringskampanjer kan ses som en av myndigheternas bitjänster anser vi att kampanjer ligger inom deras verksamhetsområde. Den för uppsatsen aktuella kampanjen genomfördes för att förebygga en minskad frivillighetsgrad till följd av ungdomars attityd till svartjobb. Vidare visar uppsatsen att befintlig marknadsföringsteori är tillämpbar även på myndigheter.</p>

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer. Vi kommer att utvärdera huruvida befintlig företagsekonomisk marknadsföringsteori är applicerbar även på offentliga myndigheter och om så inte är fallet ämnar vi utveckla denna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats och granskar Riksskatteverket och dess kampanj angående svartjobb riktat mot ungdomar i åldern 16-20 år. Empirin grundas till stora delar på personliga intervjuer, men utöver detta har även sekundärdata i form av exempelvis statistiska undersökningar och tidningsartiklar använts. Resultat: Den tjänst Riksskatteverket erbjuder skiljer sig inte från traditionella tjänster förutom i det avseendet att medborgarna enligt lag är tvingade att delta i utbytet; detta är ju inte fallet i en vanlig transaktion. Genom olika former av bitjänster kan myndigheter minska den upplevda kostnaden och öka det upplevda värdet för medborgarna. Därigenom kan utbytet mellan de båda parterna öka. Då marknadsföringskampanjer kan ses som en av myndigheternas bitjänster anser vi att kampanjer ligger inom deras verksamhetsområde. Den för uppsatsen aktuella kampanjen genomfördes för att förebygga en minskad frivillighetsgrad till följd av ungdomars attityd till svartjobb. Vidare visar uppsatsen att befintlig marknadsföringsteori är tillämpbar även på myndigheter.