Studiens syfte var att undersöka inomhusmiljöns betydelse för personal i fritidshem och hur den integrerade delningen av lokaler med skolan påverkar fritidshemmets verksamhet. Genom att transkribera och analysera semistrukturerade intervjuer med hjälp av en tematisk analysmetod kunde vi erhålla kunskap om undersökningens område. Studiens resultat visade att den integrerade inomhusmiljön uppfattades försvåra och begränsa fritidshemmets verksamhet när fritidshemmet använde de klassrum som delades med skolans verksamhet. Vidare uppfattades den integrerade inomhusmiljön som ett problem då det kunde leda till förvirring hos elever gällande när verksamheterna börjar och slutar. Resultatet visade att fritidshem med egna lokaler inte påverkades av den integrerade inomhusmiljön även om verksamhetens lokaler användes av skolan. I studien drar vi slutsatsen att klassrummen upplevdes vara anpassade efter skolans verksamhet och fritidshemmet gavs ingen större möjlighet att anpassa de delade lokalerna efter sin verksamhet. Vidare kan vi dra slutsatsen att det fanns en önskan hos personal i fritidshem om att få tillgång till lokaler som är anpassade för verksamheten.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar ochbedömer kunskapskravet “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd avaktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan”, för att sedan jämföra det med hurSkolverkets bedömningsstöd är formulerat. 1. Hur tolkar och bedömer lärare kunskapskravet vad gäller transformering och realiseringav läroplanen? 2. Hur beskriver Skolverket i bedömningsstödet att kunskapskravet kan tolkas ochbedömas? 3. Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan lärarnas respektivebedömningsstödets utsagor? Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med intervju och textanalys som metod.Respondenterna som intervjuades var fyra legitimerade lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.Intervjun delades upp i olika kategorier utifrån de begrepp som finns i det undersöktakunskapskravet, goda rörelsekvaliteter, bredd av aktiviteter och kroppslig förmåga. Sammabegrepp analyserades sedan i textanalysen av det tillgängliga bedömningsstödet för idrott ochhälsa på gymnasiet. En jämförelse gjordes sedan återigen med utgångspunkt av begreppen. Resultat Av resultatet framkom både skillnader och likheter i hur lärare respektive bedömningsstödettolkar och bedömer kunskapskravet. Vid tolkning av kunskapskravet använde respondenternasynonyma ord för beskrivning av begreppen. De främsta skillnaderna var gällande bedömningdär det övergripande var att lärarna känner sig osäkra på begreppen, vad de innebär och hurde ska bedömas likvärdigt. Slutsatser Lärarna i studien och tidigare forskning visar en osäkerhet i hur transformeringen ochrealiseringen av kunskapskravet ska ske. Trots detta visar resultaten på att det tolkas påliknande sätt, även i bedömningsstödet. Detta leder till likvärdighet när det kommer tilltolkning och bedömning, trots detta upplever lärarna att kunskapskravet inte går att bedömalikvärdigt. / Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education for upper secondaryschool interpret and assess the knowledge requirement in the curriculum: "The student canwith good movement qualities carry out a range of activities that develop physical ability",and then compare it with how Skolverket (The Swedish National Agency for Education)assessment support is phrased. 1. How do teachers interpret and assess the knowledge requirement regarding transformationand realization of the curriculum? 2. How does Skolverket describe in the assessment support that the knowledge requirementcan be interpreted and assessed? 3. What similarities and differences can be identified between the teachers' and assessmentsupport's statements? Method The methodological approach used in this study is qualitative, with interview and text analysisas the method. The respondents interviewed were licensed teachers in physical education. Theinterview was divided into different categories based on the concepts contained in theknowledge requirement examined. The same concept was then analyzed in the text analysis ofthe available assessment support in physical education in upper secondary school. Acomparison was then made again on the basis of the concepts, good movement qualities,breadth of activities and physical ability. Results The results revealed both differences and similarities in how teachers and the assessmentsupport interpret and assess the knowledge requirement. When interpreting the knowledgerequirement, synonymous words were used to describe the concepts. The main differenceswere regarding assessment, where the overall was that teachers feel uncertain about theconcepts, what they mean and how they should be assessed equally. Conclusions The teachers in the study and previous research show an uncertainty in how thetransformation and realization of the knowledge requirement should take place. Despite this,the results show that it is interpreted in a similar way, also in the assessment support. Thisshould lead to equivalence when it comes to interpretation and assessment, but despite this,the teachers feel that the knowledge requirement cannot be assessed equally.

Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasieelever i skolor inom Stockholms län upplever att undervisningen har förändrats av distansundervisning och hur det har påverkat deras lärande i Idrott och Hälsa 1. Vi fokuserar på en del av följande kunskapskrav: “Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan [...] ” (Skolverket, 2011).  Vad är elevernas upplevelse av distansundervisningen sett till kunskapskravet?  Har upplevelsen av inlärningen utav kunskapskravet under distansundervisningen varit positiv eller negativ enligt eleverna? På vilket sätt anser eleverna att det förekommit positiva och negativa effekter på deras lärande sett till kunskapskravet med distansundervisning? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer med utgångspunkt i en kvalitativ ansats. Studiens undersökning består av semistrukturerade intervjuer som har genomförts på sex elever. Eleverna går på gymnasier inom Stockholms län och har haft kursen idrott och hälsa 1 på distans. Studiens teori utgår ifrån Piagets lekteori om scheman och jämvikt.  Resultat Samtliga elever hade en negativ upplevelse med distansundervisningen. Kopplat till kunskapskravet upplevde eleverna att den fysiska delen av ämnet var minimal och otillräcklig, när de jämför med den tidigare undervisningen som genomfördes på skolan. Slutsats Sammantaget upplevde att kursen idrott och hälsa var tråkig och svår med distansundervisning. Lektioners innehåll och upplägg upplevdes sämre än de lektioner som de hade på skolan. Eleverna upplevde att kunskapskravet berördes lite under distansundervisningen. Med teori med utgångspunkt från Piaget drog vi slutsatsen att på grund av den bristande kopplingen mellan fysisk aktivitet och undervisningen som bedrevs resulterades detta i en negativ effekt på elevernas lärande. / Aim The aim for this study is to examine the students experiences/perceptions regarding distance education in one of the courses in Swedish physical education and especially one criteria stated in the curriculum. The study further wants to examine the students overall experience and learning process regarding the criteria, and is delimited to students in Stockholms county. Following questions were constructed:     What are the students' perception of distance education regarding the criteria? Has the perception of the learning process regarding the criteria been positive or negative according to the students? In which way do the students feel that it has had positive or negative effects on their learning of the criteria during the distance education? Method  To examine the purpose of the study, a qualitative method was applied whereas interviews were used. The study uses semi-structured interviews, in which six students were interviewed. The students are studying in Stockholms county and had Idrott och hälsa 1 during the first year in upper secondary school. The theory of the study is Piaget's play theory regarding schemes and equilibrium.  Results  The results clearly showed that students had a negative perception of the distance education, both regarding their own learning of the criteria, and the excitement of the criteria. All of the interviewed students preferred to return to their regular physical education in school rather than continuing the course over distance. The students who participated in the study all had a positive attitude towards physical education in the school and advocated that the physical activity was a missing piece in distance education. Conclusion A conclusion that can be drawn is that the students overall had a negative perception regarding the course idrott och hälsa 1, distance education and the learning process during it. Students didn’t feel the same joy concerning the education compared to the regular lessons in school. They all felt the same about the criteria that was examined in the study. The criteria wasn’t touched as much during the distance education. With Piaget’s theory as base, a conclusion could be drawn that due to the deficient connection between physical activity and the lessons’ content resulted in a negative impact on the students' learning.

Syfte och frågeställningar Utifrån den tidigare forskning som existerar kring inkludering behöver lärare utveckla sittarbete för att flerspråkiga elever ska lyckas i undervisningen. Denna studie syftar till att undersöka idrottslärares perspektiv på inkludering av flerspråkiga elever i ämnet idrott och hälsa. Studiens perspektiv på inkludering genomsyras av de teoretiska ramverk som ställs mot lärarnas uttalande och uppfattningar. Studien utgår från följande frågeställningar: -  1. Hur upplever lärare i idrott och hälsa arbetet med inkluderande av flerspråkigaelever i undervisningen? -  2. Hur beskriver idrottslärarna sina olika didaktiska val eller metoder för inkluderingav flerspråkiga elever? Metod Kvalitativ metod i form av intervjuer användes för att samla in det empiriska materialet från desex deltagande idrottslärarna. De deltagande idrottslärarna valdes ut genom ett tillgänglighetsurval, förutsatte att de hade erfarenhet kring arbete med flerspråkiga elever. Införmaterialinsamlingen genomfördes en pilotstudie. Pragmatismen, sociokulturellt perspektiv, inkluderingstänkande och inkluderande exkludering har bildat det teoretiska ramverket somanvänts för att analysera uttalanden som berör inkludering av flerspråkiga elever. Resultat Lärare upplever generellt att inkludering innebär att alla elever ska vara delaktiga. Detframkommer olika uppfattningar om svårigheter kring inkludering i vissa moment, kulturella och språkliga skillnader och planering i undervisningen. Lärarna använder olika didaktiska valför att inkludera flerspråkiga elever i undervisningen. Majoriteten av idrottslärarna uppfattar att det optimala lärandet sker när elever ingår i samma lärandekontext, vilket gör inkluderingen viktig. Slutsats Utifrån studiens teoretiska ramverk är studiens slutsatser att lärarens didaktiska val ochförhållningssätt har stor påverkan på om eleverna blir inkluderade och delaktiga i undervisningen och uppnår målen. Studien visar att de intervjuade idrottslärarna har bredakunskaper för att inkludera flerspråkiga elever och samtidigt tydliggörs den utmaning och det ansvar som krävs för att eleverna ska bli inkluderade och därmed lyckas i undervisningen. / Aim Based on the previous research that exists on inclusion, teachers need to develop their work formultilingual students to succeed in teaching. This study aims to examine physical educationteachers' perspectives on the inclusion of multilingual students in the subject of sports and health. The study's perspective on inclusion is permeated by the theoretical frameworks that areset against the teachers' statements and perceptions. The study is based on the following questions: -  1. How do teachers in physical education experience the work of includingmultilingual students in teaching? -  2. How do the physical education teachers' describe their different didactic choices ormethods for the inclusion of multilingual students look like? Method Qualitative method in the form of interviews was used to collect the empirical material from the six participating physical education teachers. The participating physical education teachers were selected through an accessibility selection, provided that they had experience of workingwith multilingual students. Prior to the material collection, a pilot study was conducted. Pragmatism, sociocultural perspective, inclusion thinking, and inclusive exclusion have formed the theoretical framework used to analyze statements concerning the inclusion of multilingual students. Results In general, teachers experience that inclusion means that all students must be involved. Theypresent different perceptions about difficulties of inclusion around certain elements, cultural and linguistic differences and planning in teaching, and that teachers use different didactic choices to include multilingual students in teaching. The majority of physical educationteachers perceive that optimal learning takes place when students are included in the samelearning context, which makes inclusion important. Conclusion Based on the study's theoretical framework, the study's conclusions are that the teacher'sdidactic choices and attitudes have a great influence on whether the students become included and participate in the teaching and achieve the goals. The study shows that the interviewed physical education teachers have broad knowledge to include multilingual students and at the same time clarifies the challenge and the responsibility required for the students to be included and thus succeed in teaching.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares syn på undervisning i idrott och hälsa i årskurs 6 och 8. Frågeställningar Vilken uppfattning har elever och lärare om idrottsundervisningen i skolan? Tycker elever samt lärare att ämnet idrott och hälsa är viktigt? Hur skulle ämnet idrott och hälsa se ut om elever samt lärare fick bestämma? Metod Studien kräver information om elever och lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsa på ett djupgående plan, därför bygger undersökningen på kvalitativa intervjuer. Denna metod rekommenderas för studier som kräver förståelse för människors sätt att tänka, handla och särskilja varierande handlingsmönster. För att analysera intervjusvaren har studiens teoretiskautgångspunkter utgått ifrån Wagnssons teori om idrottens betydelse för ungdomar och Hirdmans genusteori. Resultat Samtliga lärare delade åsikten att idrott och hälsa är en utav de viktigaste ämnena i skolan, de såg sambandet mellan en god fysik och bra skolresultat. Lärarna tyckte att ämnet borde undervisas varje dag. Tre av fyra elever var väldigt positiva till ämnet, de tyckte att det var kulmen även ett viktigt ämne. Om eleverna fick bestämma skulle de ha mindre teoretiska delaroch mer tid för rörelse. Några elever tyckte även att det skulle vara bra med könsuppdelning under vissa moment. Slutsatser De flesta elever tyckte att ämnet idrott och hälsa är ett roligt ämne men även viktigt, fastän att det kunde bli lite väl för mycket bollsporter ibland enligt en utav av tjejerna jag intervjuade. Även lärarna hade en positiv inställning till ämnet men var väldigt besvikna på hur den svenska skolan ger ut en bild utav att ämnet inte är lika viktigt som de teoretiska ämnena genom att skära ner på idrottstimmar. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår. Ht 2011</p>

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur kontemplativa förhållningssätt kan integreras i skolan för att delsgynna inlärning, dels för att stärka elevernas psykiska hälsa. På vilket sätt kan ett kontemplativt förhållningssätt vara kopplat till elevers hälsa? På vilket sätt kan ett kontemplativt förhållningssätt vara kopplat till elevers lärande? På vilket sätt kan ett kontemplativt förhållningssätt implementeras i skolan iallmänhet och i idrott och hälsa i synnerhet? Metod Studien har utförts med en kvalitativ ansats där en forskare, två utbildningsansvariga personeri en organisation och två lärare intervjuades enligt en semistrukturerad modell. Urvalet somgjordes var bekvämlighetsurval samt kedjeurval. Intervjun med de två utbildningsansvarigapersonerna hölls på plats medan resterande intervjuer genomfördes per telefon.Datainsamlingen transkriberades från ljud till text och analyserades med hjälp av AronAntonovskys modell känsla av sammanhang, KASAM. Resultat Resultatet i denna studie indikerar att kontemplativa metoder dels efterfrågas av majoritetenav elever i en skola i Sverige, dels att kontemplativa metoder kan fungera som hjälpmedel föratt hantera och reducera elevernas stress. Kontemplativa metoder kan öka elevernasmedvetna närvaro i allmänhet och medvetenheten om sina känslor i synnerhet. Det kan ocksåleda till en bättre självkännedom och bättre förståelse för sin omgivning. Kontemplativametoder kan även ha en positiv effekt på lärande eftersom kontemplation gynnar bådekoncentration och en fördjupad medvetenhet. För vissa elever kan kontemplation komma attframstå som oklart och svårt att ta till sig om de inte har bekantat sig med det tidigare.Resultatet visar att om kontemplativa metoder ska få plats i skolans verksamhet måste detförankras vetenskapligt, få stöd politiskt och även, men kanske allra viktigast, att detimplementeras i lärarutbildningen. Det anses viktigt eftersom det är läraren som ska lära utdet till eleverna och behöver därmed vara utbildad och förtrogen med metoderna. Slutligenvisar resultatet att skolan i sin helhet bör arbeta med elevernas hälsa och inte endast inomämnet idrott och hälsa. Slutsats Skolan har en stor del i elevers stressrelaterade problematik och det går inte att förbise denstarka kopplingen mellan psykisk hälsa och lärande. De verktyg vi skickar med våra eleverefter avklarad skoltid kan inte enbart bestå av ämneskunskaper utan det bör även balanserasupp med stärkta inre förmågor, såsom en god självbild och självtillit. / Aim The purpose is to investigate how contemplative approaches can be integrated into the schoolto partly promote learning and partly to strengthen students' mental health. Method The study method was conducted with a qualitative approach in which a researcher, anorganization and two schools were interviewed according to a semi-structured and openinterview. The selection that was made was convenience selection and chain selection. Theinterview with the organization was held in place while the remaining interviews wereconducted by telephone. The data collection was transcribed from sound to text and analyzedusing the KASAM theory. Results The results of this study indicate that contemplative methods are in part demanded by themajority of pupils in a school in Sweden and secondly that contemplative methods can serveas a means to manage and reduce students' stress. Contemplative methods can increase thestudents' conscious presence in general and the awareness of their feelings in particular. It canalso lead to better self-awareness and a better understanding of their surroundings.Contemplative methods can also have a positive effect on learning as contemplation favorsboth concentration and deepened awareness. For some students, contemplation may appearunclear and difficult to grasp if they have not been familiar with it before. The result showsthat in order for contemplative methods to take place in the school's activities, it must bescientifically anchored, supported politically and also, but perhaps most importantly, that it isimplemented in teacher education. This is considered important because it is the teacher whowill teach it to the students and thus need to be educated and familiar with the methods.Finally, the results show that the school should work in its entirety with the students' healthand not only in the field of sport and health. Conclusion School has a large part in students' stress-related problems and it is not possible to overlookthe strong link between mental health and learning. The tools we send with our students aftercompleting school can not only consist of subject knowledge, but it should also be balancedup with strengthened inner abilities, such as a good self-image and self-confidence.

Mitt arbete handlar om sex olika rektorers beskrivningar av hur de arbetar med nyanlända och flyktingbarn i en mottagarskola och fyra ordinarie skolor i en större svensk stad i Mellansverige. Med uppsatsen vill jag ge läsaren en förståelse och kunskap kring hur detta arbete ser ut och bidra till att fler människor får upp ögonen för arbetet med nyanlända i skolan. De frågeställningar jag har i min studie är ”Hur beskriver rektorer hur arbetet ser ut med nyanlända i skolan?” och ”Vilka faktorer lyfter de fram som centrala och viktiga i arbetet med nyanlända och flyktingbarn?” Jag använde mig av kvalitativ metod i min studie för att ta reda på informanternas uppfattningar och beskrivningar baserat på mina frågeställningar och syftet med arbetet. I min studie har jag låtit mig inspireras av grounded theory för att bearbeta och koda av intervjuerna. De tre teman som framträdde i intervjuerna var Organisering och kartläggning, Språket samt Skoldagens innehåll. Skolans arbete med nyanlända fokuserar dels på kartläggning av kunskaper och ett fokus på svenska språket. Men studien pekar också på betydelsen av att ta hand om eleverna och göra dem delaktiga i skoldagen genom olika hälsofrämjande aktiviteter. Detta tillsammans ger en bild av att skolan såväl som fritidshemmet är viktiga delar i nyanländas integration i den svenska skolan.