Arbetets syfte är att analysera om införandet av programmering imatematikundervisningen enbart i studieförberedande linjer på gymnasiet exkluderaryrkeselever från en relevant kunskap. För att förstå vad som menas med viktig kunskapanvänds Basil Bernsteins teori om vertikala och horisontella kunskapsstrukturer. Fördetta bedrivs en textanalys av beslut som föregick införandet av programmering såsomämnesplaner och kommentarmaterial till dessa. Det visar sig att regeringen ochskolverket hade en något annorlunda syn på programmering och det som slutligenimplementeras i matematikundervisningen på gymnasienivå har som grund en syn påprogrammering som horisontell kunskap, d.v.s. som ytterligare en kunskap, jämförbartmed andragradsekvationer eller derivata, och att inte inkludera den i yrkeslinjernasmatematikundervisning inte leder till ökad segregation mellan linjerna.Nyckelord: matematik, programmering, skolsegregation, Basil Bernstein4

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av bollspel som moment i ämnet Idrott och hälsa, samt undersöka elevernas uppfattning om hur de bedömsinom momentet. Utifrån syftet skapades frågeställningar för att besvara studiens syfte. ● Hur upplever elever på gymnasiet momentet bollspel i ämnet Idrott och hälsa? ● Vad har elever för uppfattning om hur de bedöms i momentet bollspel? Metod I studien har kvalitativt tillvägagångssätt använts, sju personer har intervjuats genom ensemistrukturerad intervjumetod. Urvalet plockades ut av en kontakt till en av författarna.Deltagarna var gymnasieelever som studerar sitt första år och läser kursen Idrott och hälsa 1.För analys av resultatet har Kasam och Bourdieus teori använts. Resultat Gymnasieelevernas upplevelse av momentet bollspel visade sig vara mestadels positiv, eleverna uppskattade momentet och tyckte det var roligt med bollspel. Dock upplevde några elever att innebandy inte var lika roligt och även lite obehagligt, det framkom även att det kan bli en segregering mellan könen inom vissa bollspelsmoment. Eleverna uppfattar att bedömningen sker på hur de kan samarbeta och hur de pratar med och till varandra på lektionerna. Slutsats Det som undersöktes i denna studie visade att de flesta elever tycker bollspel är ett roligt moment men vissa bollspel kan vara obehagliga. De allra flesta elever uppfattar att de blir bedömda gällande hur de samarbetar och hur de pratar till varandra och även med varandra i momentet bollspel, vilket inte kan kopplas till vad som står i läroplanen för gymnasiet gällande bedömning. / Aim and research questions The purpose of this study is to investigate high school students' experiences of ballgames as an element in the subject of sports and health, and their perception of how they are assessed in this activity. Based on the aim, the following research questions were created to answer the aim of the study. ● In what way do students in high school perceive ballgames in the subject Physical Education? ● In what way do students perceive that they are assessed in the specific activity ballgames? Method A qualitative approach was used in this study, seven students were interviewed through a semi-structured interview method, the sample for this study was picked through a contact toone of the writers of this essay. The participants were upper secondary students studying their first year and had Sports and Health 1 as a subject in their curriculum. Kasam and Bourdieuwere the theoretical frameworks that was used to analyze the interviews. Results The student’s experiences of ballgames as an element in Sports and Health education turnedout to be mostly positive, they appreciated the activity and thought that it was fun. However, some students said that they felt that floor ball was not as fun as other ballgames and even a little uncomfortable. Other results that can be seen that segregation can arise between the sexes in certain ballgame activities. The students believe that the assessment is based on how they can collaborate with each other and how they act linguistically in the lessons. Conclusion What was examined in this study showed that most of the students thought that ballgames as an activity during lessons is fun but that some ballgames can be uncomfortable. The vastmajority of students perceive that they are assessed on how they cooperate and act 5 linguistically in the activity ballgames which cannot be linked to the content of the curriculum for upper secondary school regarding how students should be assessed.

Aim and research questions The aim of this study is to examine what Physical Education teachers in grades 7-9 experiences in their teaching in movement and dance. The study also examines how movement and dance is applied in their teaching. The following two research questions were used: What prerequisites and limitations do Physical Education teachers perceive when working with movement and dance in their teaching? and in what way do Physical Education teachers implement movement and dance in their teaching? Method This study is of qualitative nature with a phenomenological epistemological focus. Data was collected through interviews and a low structured interview guide was used. The participants consisted of six Physical Education teachers in grades 7-9 who worked in different schools in Stockholm county and Södermanland county. The selection method that has been applied is randomized selection where the selection-group was contacted via e-mail and in one case via text message. The analysis process of collected data was carried out through a thematic content analysis. The study is analyzed through curriculum theory, framework factor theory and sociocultural perspective on learning. Results The results showed that the respondents had an interest in movement and dance, which was developed during their teacher education. The results also show that the majority of the respondents believe that they have sufficient subject knowledge in order to conduct movement and dance in their teaching. A limiting factor that the respondents believe can affect their teaching, are students and colleagues with a negative attitude towards movement and dance. A necessary prerequisite factor that the respondents mentioned was access to music and a sports hall. The respondents also described that they apply both teacher- and student-centered teaching styles when teaching in movement and dance. Conclusions Access to material is not considered a limiting factor in order to conduct movement and dance in Physical Education teaching. However, a limiting factor seems to be limited subject knowledge in movement and dance, which could lead to a reduced variety of content in teaching situations. A varied content is considered important to contribute to positive experiences of movement and dance for the students. Student-centered teaching is considered to promote the positive experiences and can be applied with the help of Laban's BESS-concept. / Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vad lärare i ämnet idrott och hälsa årskurs 7–9 upplever somsvårigheter och möjligheter i momentet rörelse och dans, samt hur momentet tillämpas i undervisningen. Studiens två huvudsakliga frågeställningar är: Vilka förutsättningar och begränsningar i undervisningen upplever lärare i ämnet idrott och hälsa årskurs 7–9 i momentet rörelse och dans? och Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de realiserar momentet rörelse och dans i sin undervisning? Metod Studien är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk kunskapsteoretisk inriktning. Insamlingen av data genomfördes genom intervjuer och en intervjuguide med låg grad av strukturering. Deltagarna bestod av sex stycken lärare i idrott och hälsa årskurs 7–9 som arbetade i olika skolor i Stockholms län och Södermanlands län. Urvalsmetoden som tillämpats är randomiserat urval där urvalet kontaktades via mejl och vid ett tillfälle via sms. Analysprocessen av insamlad data genomfördes genom entematisk innehållsanalys. Studien tar utgångspunkt i läroplansteori, ramfaktorteori och sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultat Resultatet visade att respondenterna funnit ett intresse för momentet rörelse och dans genom utökadeerfarenheter från bl.a. lärarutbildningen. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna anseratt de besitter tillräckliga ämneskunskaper för att bedriva momentet i sin undervisning. En begränsadefaktor som respondenterna menar kan påverka undervisningen i rörelse och dans är elever och kollegormed en negativ syn på momentet. En förutsättning menar istället respondenterna är tillgång till musikoch en idrottshall. Respondenterna beskriver även att de tillämpar både lärar- och elevcentrerade undervisningsstilar i sin undervisning i momentet rörelse och dans. Slutsats Materiella tillgångar anses inte som en begränsning för att bedriva rörelse och dans i undervisningen. En begränsande faktor verkar dock vara begränsad ämneskunskap i momentet, vilket kan leda till enminskad variation av innehåll i undervisningen. Ett varierat innehåll anses viktigt för att bidra tillpositiva upplevelser av momentet för eleverna. Elevcentrerad undervisning anses främja de positiva upplevelserna och kan tillämpas med hjälp av Labans BESS-koncept.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur lärare definierar det kompensatoriska uppdraget.Studiens syfte är även att bidra med kunskaper som bidrar till att lärare och blivande lärare fåren djupare förståelse för hur vi kan se det kompensatoriska uppdraget från ett praktiknära perspektiv. Frågeställningarna som besvaras i studien är följande. “Hur definierar lärare detkompensatoriska uppdraget?” och “Hur förverkligar lärare det kompensatoriska uppdraget?” Metod Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Studiens urval består av fyra lärare som har intervjuats. Den insamlade datan analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk från Pierre bourdieus teorier om kapital, fält samt habitus. Vi använde Pierre Bourdieus teorier som hjälp för att tolka våra resultat och för att vi var intresserade av lärarnas uppfattning och tolkningar av det kompensatoriska uppdraget. Resultat Resultaten av intervjuerna pekar på att lärarna inte har en enhetlig uppfattning av innebördenav det kompensatoriska uppdraget och dess betydelse i deras vardagliga lärararbete. Vissalärare tolkade det kompensatoriska uppdraget som något som handlar om elevernas olikaförutsättningar och behov utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Majoriteten av lärarna uttryckteen positiv inställning till det kompensatoriska uppdraget, men det påtalades även attinnebörden av det kompensatoriska uppdraget är komplext och bör definieras. Slutsats De intervjuade lärarnas definition av det kompensatoriska uppdraget stärker den bild som gesi den tidigare forskningen, att det är något väldigt komplext och att begreppet det kompensatoriska uppdraget och dess innebörd behöver definieras. Ingen enhetlig bild existerar av det kompensatoriska uppdraget baserat på de intervjuade lärarnas uttalanden. Alla lärare hade en egen bild av vad det kompensatoriska uppdraget är och ska syfta till i skolan. Lärarna påpekade detta till trots att det var någonting som var väldigt viktigt. / Aim and question formulations The aim of the study is to investigate how teachers define the compensatory task. The aim of the study is also to contribute with knowledge that contributes to teachers and future teachers gaining a deeper understanding of how we can see the compensatory task from a practical perspective. The questions answered in the study are as follows. "How do teachers define the compensatory task?" and "How do teachers realize the compensatory task?" Method The study has a qualitative approach and semistructured interviews were used as a method. The sample of the study consists of four teachers who have been interviewed. The collected data was analyzed with the help of a theoretical framework from Pierre Bourieus theories about capital and habitus. We used Pierre Bourdieus theories to help interpret our results and because we were interested in the teachers perception and intepretations of the compensatory task. Results The results of the interviews indicate that the teachers do not have a uniform view of the meaning of the compensatory task and its significance in their everyday work. Some teachers interpreted the compensatory task as something about the pupils different conditions and needs from an equality perspective. The majority of the teachers expressed a positive attitude towards the compensatory task, but it was also pointed out that the meaning of the compensatory task is complex and should be defined. Conclusions The interviewed teacher’s definition of the compensatory task reinforces the picture given in the previous research, that it is something very complex and that the concept the compensatory task and its meaning needs to be defined. There is no uniform picture of the compensatory task based on the statements of the interviewed teachers. Every teacher had their own idea of what the compensatory task is and should aim for in school. The teachers point this out even though it was something that it was very important.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka högstadieelevers uppfattningar om vad syftet med idrott- och hälsaundervisningen kan vara samt att undersöka elevernas uppfattningar om vilka förmågor som deras undervisning ämnar utveckla. Frågeställningar som studien besvarar är: Vad uppfattar eleverna att syftet med idrott- och hälsaundervisningen kan vara? Vilka förmågor uppfattar eleverna att deras idrott- och hälsalektion ämnar utveckla? Metod Denna studie antar en kvalitativ ansats. Vi gör en fältstudie som innefattar observationer och intervjuer. Det insamlade materialet analyserar vi i enlighet med Hassmén & Hassméns (2008) fyra steg för arbete med textdriven innehållsanalys, och kopplar till teoretiska ramverk. Studien använder sig av sociokulturellt perspektiv på lärande, verksamhetsteori och läroplansteori som dess teoretiska utgångspunkter. Resultat Studiens resultat visar att elever uppfattar ämnet idrott och hälsa utefter fyra teman. Hälsoperspektivet där fokus är på hälsa och kroppen. Teknik och sport där ämnets huvudfokus är att lära sig nya tekniker och olika sporter. Att ämnet finns för att man ska kunna röra på sig i en annars stillasittande skolmiljö, och till slut att syftet är att det ska vara roligt. Slutsats Vår övergripande slutsats för att besvara frågeställningarna landar i att eleverna som vi har undersökt uppfattar att de inte förstår syftet med undervisningen eller uppfattar vilka förmågor som ska utvecklas. / Aim The purpose of the thesis is to investigate the perceptions of students in the senior level of Swedish ‘grundskola’ (students aged 13-16) about the purpose of sports and health education, and to examine students' perceptions of what capabilities their teaching intends to develop.Questions that the study answers are: What do the students perceive to be the purpose ofsports and health education? What capabilities do the students perceive that their sports and health lessons intend to develop? Method This study adopts a qualitative approach. We do a field study that includes observations andinterviews. We analyse the collected material in accordance with Hassmén & Hassmén's (2008) four steps for work with text-based content analysis, and refer to theoretical frameworks. The theoretical points of view used in this study are sociocultural perepective on learning, system theory and curriculum theory. Results The results of the study show that students perceive the subject of sports and health accordingto four themes: (i) the health perspective where the focus is on health and the body, (ii)technique and sport where the subject's main focus is to learn new techniques and different sports; (iii) that the subject exists to encourage exercise in an otherwise sedentary schoolenvironment; and (iv) that the purpose is that it should be fun. Conclusion Our overall conclusion in answering the questions is that the students we have examined perceive that they do not understand the purpose of the teaching or perceive which capabilities are to be developed.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar barn och unga till att vara aktiva och vad som krävs för att de ska stanna kvar vid att vara fysiskt aktiva. Studien syftar också till att se elevernas upplevda känsla av sammanhang när det kommer till dels ämnet idrott och hälsa, men även om att ha en aktiv livsstil utanför skoltid. ● Frågeställningar ur elevernas perspektiv: - Vad är det inom idrotten som gör det hanterbart? - Vad är det inom idrotten som gör det meningsfullt? - Vad är det inom idrotten som gör det begripligt? Metod Detta är en kvantitativ enkätundersökning där totalt 43 barn och ungdomar från årskurs 6, 9 och år 2 på gymnasiet tillfrågades. Frågorna i enkäten handlade om hur de upplevde idrotten i skolan och hur de såg på deras idrottande eller icke idrottande utanför skolan. Detta har sedan analyserats med hjälp av KASAM som verktyg. Där vi sett till elevernas upplevdabegriplighet , hanterbarhet och meningsfullhet inom idrott och fysisk aktivitet. Detta för att kunna se samband och kunna dra slutsatser från resultaten vi fått från enkäterna. Resultat Vår studie påvisar att det som lockar barn och ungdomar till att vara fysiskt aktiva är att de får möjlighet att välja själva och göra det på egna villkor. Det vill säga att de känner meningsfullhet i det de väljer att göra. Det är också det som gör att de väljer att fortsätta med de idrotter de utövar. Barn känner att det är viktigt att ha vänner runt aktiviteterna de utför och det hjälper dem att motivera sig till att fortsätta idrotta. Här hittar vi också vad de finner är meningsfullt inom idrotten. Det de känner är begripligt inom idrotten är de positiva hälsoeffekterna som kommer med fysisk aktivitet. Det undersökningen kom fram till vad gäller hanterbarhet inom idrotten så visade det att det krävs tid och resurser för att kunna vara fysiskt aktiv utöver skolan. Slutsats Det finns inte endast ett rätt sätt att bedriva idrottsundervisningen men det vår studie kom fram till är att eleverna efterfrågar variation och tydliga syften med lektionsinnehållet. Så skolan kan hjälpa till att skapa intressen för idrott genom att introducera nya aktiviteter ochförklara nyttan i det de gör. Det är också väldigt spritt i vad som lockar barn till idrott men även där så behöver de känna känsla av sammanhang för att både börja och sedan för att fortsätta idrotta.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att ta reda på om friluftsliv literacy upplevs som ett möjligt pedagogiskt synsätt för ett utökat friluftslivsutövande i skolan, samt uppfattningen om huruvida denna undervisningsform kan bidra till ett livslångt lärande inom rörelse och friluftsliv. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar lärare för att främja motivation och deltagande inom idrott och hälsa, och specifikt inom friluftslivsundervisningen? Hur påverkar olika förutsättningar undervisningen? Hur kan det skolbaserade friluftslivets kontext bidra till elevernas livslånga lärande inom och deltagande i fysiska aktiviteter? Metod: Studien genomförs i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa deltog i studien och valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna genomfördes och spelades in med det digitala mötesverktyget Zoom. Data transkriberades och analyserades med relevanta kategorier. Analysen har sammanställts skriftligen utifrån studiens frågeställningar och analyserats med utgångspunkt i physical literacy som teoretiskt ramverk. Resultat: Viktiga kunskaper som lyfts fram är rörelsekompetens och friluftslivets prestigelöshet i förhållande till elevens egenvärde och hälsa. Att förkroppsliga kunskaperna i en autentisk lärandemiljö ses som värdefullt för elevernas motivation samt förmåga att applicera kunskaperna i nya miljöer. Friluftslivet ses av lärarna som en möjlighet för ämnesintegrering och arbete med värdegrunder. Lärarna upplever dock ett problem med ekonomiska resurser, tid och skolans geografiska placering, vilka upplevs styra förutsättningarna för ett kvalitativt friluftsliv. Att koppla undervisningsinnehållet till elevernas verklighet och att tillämpa elevinflytande ses som ett viktigt hjälpmedel för att skapa ett verklighetstroget och meningsfullt lärande. Kunskaperna och erfarenheterna inom friluftsliv är värdefulla genom hela livet enligt lärarna i studien, då det bidrar till personlig utveckling och nya perspektiv på hälsa och fysisk aktivitet.  Slutsats: Det finns potential för en tydligare implementering av konceptet physical literacy i det skolbaserade friluftslivet, vilket kan bidra till en positiv förändring för att det skolbaserade friluftslivet ska få mer utrymme. För att lyckas med detta behöver lärarna mer stöd och ökad kunskap kring friluftsliv literacy för möjligheten att i större utsträckning frigöra sig från yttre faktorers påverkan på undervisningen i friluftsliv. / Aim: The aim of this study is to better understand whether friluftliv literacy is perceived as a pedagogical approach for an increase of friluftsliv education in school, and the perception of whether this form of teaching can contribute to lifelong learning within movement and friluftsliv. The research questions are: How do teachers work to promote motivation and participation in PE, and specifically in friluftsliv-teaching? How do different conditions affect the teaching? How can the context of school-based friluftsliv contribute to students’ lifelong learning and participation in physical activities?  Method: The study is conducted in the form of semi-structured qualitative interviews. Six PE-teachers participated in the study and were selected through convenience sampling. The interviews were conducted and recorded with the digital meeting tool Zoom. Data were transcribed and analyzed with relevant categories. The analysis has been compiled in text based on the study's research questions and analyzed through physical literacy as a theoretical framework. Results: Important findings are that movement competence and the unpretentiousness in friluftsliv in relation to the student's self-worth and health. The embodiment of knowledge in an authentic learning environment is seen as valuable for the students' motivation and ability to apply the knowledge in new contexts. Friluftsliv is seen by teachers as an opportunity for an interdisciplinary approach and value-based education. However, teachers experience a problem with financial resources, time and the school's geographical location, which are perceived to control the conditions for qualitative education in friluftsliv. To connect the content to the students' reality and applying student influence is seen as an important tool for creating a realistic and meaningful learning process. The knowledge and experiences in friluftsliv are valuable throughout life according to all participants, as it contributes to personal development and new perspectives on health and physical activity. Conclusions: There is potential for an explicit implementation of the concept of physical literacy in school-based friluftsliv, which can contribute to a positive change for school-based friluftsliv by getting more attention. To make this possible and applicable, teachers need stronger support and increased knowledge about friluftsliv literacy for the possibility to be more independent from external factors that affect the education in friluftsliv.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie var att nå ökad förståelse gällande gymnasieelevers uppfattningar kring lärare-elevrelationer. De frågeställningar som formulerades för studien var följande:  Hur uppfattar och beskriver gymnasieeleverna funktionella respektive dysfunktionella lärare-elevrelationer?  Vilka faktorer anser gymnasieeleverna kan påverka lärare-elevrelationer?  Vilka uppfattningar kring gränser mellan lämpligt och olämpligt inom personliga lärare-elevrelationer finns bland gymnasieeleverna?  Metod Denna studie hade en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med sju gymnasieelever från tre olika städer i Sverige. Studien utgick från ett relationellt synsätt på pedagogik och en kvalitativ innehållsanalys användes som metod för databearbetning.    Resultat Av studien framkom att det finns varierande åsikter gällande vilka faktorer som har störst påverkan på lärare-elevrelationer samt vilka uppfattningar som finns kring gränser mellan lämpligt och olämpligt inom relationerna. Respondenterna ansåg att trygghet och motivation är avgörande faktorer för att relationen ska uppfattas funktionell. Lärarens personliga engagemang och omsorg för eleverna i kombination med en god pedagogisk förmåga verkar bidra till en trygg lärandemiljö som stimulerar elevernas motivation.    Slutsats  Studiens resultat tyder på att uppfattningen kring lärare-elevrelationer är individuell och till stor del påverkas av personkemi. Det visade sig att en lärare-elevrelation anses vara funktionell om det råder balans mellan lärarens pedagogiska och personliga relation till eleven. Om relationen blir för nära och personlig respektive för pedagogisk och distanserad löper den risk att förlora den eftersträvade balansen och således bli dysfunktionell. / Aim The aim with this study was to reach an increased understanding of secondary school students’ perceptions of teacher-student relationships. The research questions for this study were as follows: How do the secondary school students perceive and describe functional and dysfunctional teacher-student relationships respectively?  What factors do the secondary school students consider could affect teacher-student relationships?  What perceptions regarding boundaries between appropriate and inappropriate in personal teacher-student relationships are there among the secondary school students?  Method This study had a qualitative approach, and the data collection was conducted using semi-structured interviews with seven secondary school students from three different cities in Sweden. The study was based on a relational perspective on pedagogy and a qualitative data analysis was made.  Results The study showed that there are certain differences of opinion regarding what factors have the most impact on teacher-student relationships and what perceptions there are regarding boundaries between appropriate and inappropriate in the relationships. The respondents considered that a safe environment and motivation are crucial factors for the relationship to be perceived as functional. The teacher’s personal engagement and care for the students combined with a good pedagogical ability seem to contribute to a safe learning environment that stimulate the students’ motivation.  Conclusion The results of the study indicate that the perception of teacher-student relationships is individual and highly affected by personal chemistry. It was shown that for a teacher-student relationship to be functional, there must be a balance between a teacher’s pedagogical and personal relationship with the students. If the relationship becomes too close and personal or too distanced and pedagogical there is a risk that the desired balance is lost thus the relationship becomes dysfunctional.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på gymnasiet inom idrott och hälsa uppfattar att de arbetar med psykisk hälsa, samt vilka utmaningar de upplever i denna del av sin yrkesutövning. Frågeställningar: - Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa på gymnasiet att de arbetar med psykisk hälsa? - Vilka utmaningar upplever lärare i idrott och hälsa på gymnasiet att de ställs inför när de arbetar med psykisk hälsa? Metod En kvalitativ metod användes, för att få en djupare förståelse för problemområdet. Vi intervjuade sex stycken lärare i idrott och hälsa som arbetar på gymnasieskolor på både landsbygd och i storstad. Resultat Resultatet visade att många lärare använder konditionsträning när de arbetar med elevernas psykiska hälsa, som exempelvis promenader och orientering. Andra praktiska övningar som används är spänningsreglerande aktiviteter som yoga, massage, stretching, mindfulness ochl ekar inom mental träning och samtal. Även teoretiska moment ingår där eleverna får jobba med framför allt kost, men där de även får sätta upp olika typer av mål och jobba utifrån dessa. Slutsatser Det är väldigt varierande hur lärare inom idrott och hälsa i gymnasiet uppfattar hur de arbetar med psykisk hälsa, samt vilka utmaningar de upplever i sitt yrke. Några likheter är att lärarna jobbar med konditionsträning för att främja den psykiska hälsan och att de flesta jobbar med teoretiska moment kring betygssättning av delmomentet psykisk hälsa. Att byta miljö, som att vara i naturen, är en viktig faktor för den psykiska hälsan anser lärarna. De främsta utmaningarna som lärarna upplever är tidsbrist, stora klasser och hur betyg ska bedömas ochsättas i delmomentet för psykisk hälsa. Nyckelord: psykisk hälsa, psykisk ohälsa, mental hälsa, idrott och hälsa.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie var att undersöka muslimska tjejers upplevelser av deltagandet i idrottsundervisningen. Studiens frågeställningar var: - Upplever tjejerna att religionen medför hinder eller möjligheter i deltagandet i idrottsundervisningen? - I vilka/vilket delmoment har tjejerna upplevt hinder/möjligheter av att delta i undervisningen?    - Vilken kunskap upplever tjejerna att en idrottslärare är i behov av för att förstå muslimska tjejer i undervisningen?  - Upplever tjejerna att lärarna har kunskaper om deras religiösa bakgrund och i så fall kunnat arbeta utifrån det?   Metod: En kvalitativ intervjumetod har använts i studien med sex gymnasieelever från sex olika kommuner. Samtliga deltagare bär slöja och praktiserar religionen islam. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter gjordes en innehållsanalys. Det interkulturella perspektivet har använts som ett teoretiskt perspektiv i diskussionen om resultatet.   Resultat: Studiens resultat visar att de muslimska tjejerna upplever religiösa utmaningar i samband med idrottsundervisningen. De utmaningar som upplevdes i undervisningen var inom dans och simning, samt under fasteperioden ramadan. Resultatet visar även att lärarnas grad av interkulturell pedagogisk kompetents varierar mellan lärarna och detta inkluderar även hanteringen av elevernas religiösa hinder i de ovan nämnda momenten.  Slutsats: Endast en av tjejerna nämner tydligt att religionen har varit ett hinder utifrån hennes religion. Två andra tjejer upplevde snarare utmaningar i idrottsundervisningen. De delmoment som hälften av tjejerna upplevde hinder och utmaningar i var simning och dans. Samtliga tjejer i studien upplever att idrottslärarna inte besitter några kunskaper om deras religion men däremot hade lärarna interkulturell kompetens. / Aim The purpose of this study was to examine Muslim girls' experiences of participating inphysical education. The study's questions were: - Do the girls experience that their religion brings obstacles or opportunities in theirparticipation in physical education? - In which sub-elements have the girls experienced obstacles / opportunities to participate inphysical education? - What knowledge do the girls experience that a sports teacher needs to understand Muslimgirls in teaching? - Do the girls feel that the teachers have knowledge of their religious background and in thatcase have been able to work based on it? Method A qualitative interview method has been used in the study with six high school students fromsix different municipalities who wear the hijab and practice the religion Islam. The interviewswere recorded and transcribed. Alernativt and a content analysis was then performed. Theintercultural perspective has been used as a theoretical perspective in the discussion of theresult. Results The results of the study show that the Muslim girls experience religious challenges inconnection with physical education. The challenges that were experienced in the teaching werein dance and swimming, as well as during the fasting period Ramadan. The results also showthat the teachers’ degree of intercultural pedagogical competence varies between the teachersand this also includes the management of the students' religious obstacles in the abovementionedaspects. Conclusion Only one of the girls clearly mentions that religion has been an obstacle based on her religion.Two other girls rather experienced challenges in physical education. The parts that half of thegirls experienced obstacles and challenges in were swimming and dancing. All the girls in thestudy feel that the physical education teachers do not possess any knowledge of their religion,but on the other hand the teachers had intercultural competence.