Syfte och frågeställningar Studien undersöker hur lärare kan eller bör agera vid hot eller våldsamma händelser från elever i årskurs 7-9 och gymnasieskola. Vidare undersöks olika infallsvinklar på bemötande vid våld och hot. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika skolor hanterar situationer där konflikter och hot mot lärare uppstår.  Hur ser hotfulla eller våldsamma situationer ut i dagens skolor?     Hur hanterar lärarna de olika givna situationerna?     Vilka rättigheter har lärare, utifrån deras perspektiv, i hotfulla och våldsamma situationer?  Metod Studien har en kvalitativ metodteori som utgår från ett hermeneutiskt vetenskapsideal. Intervjufrågorna utformades genom ”tratt-tekniken” där de inledande frågorna var av öppen karaktär som succesivt övergick till mer specifika frågor. Deltagarna valdes i första hand genom ett bekvämlighetsurval som senare övergick till ett snöbollsurval. Inför bearbetningen och analysen av all insamlad data gjordes en transkribering där samtliga intervjuer skrevs ner ordagrant. Materialet lästes igenom i flera omgångar för att skapa en helhetsbild och en större förståelse av all data. Vi utgick från en grundteoretisk forskningsprocess där all insamlad data jämfördes och kategoriserades utifrån gemensamma nämnare för att finna likheter och skillnader bland det insamlade intervjumaterialet. Resultat Hotfulla eller våldsamma situationer kunde per definition se ut på olika sätt. Lärarna som deltog i undersökningen genomgick både verbala kränkningar och fysiska påhopp. De hanterade situationerna genom att dels tydligt markera för eleverna att deras beteende inte har accepterats, dels gått emellan eleverna och i sällsynta fall även tagit till större åtgärder genom att ”brotta ner” eleverna. I de flesta fall har en kränkningsrapport skrivits som skickats till rektorn. Slutligen förekom det stora brister i lärarnas kunskap kring vilka lagar och rättigheter som råder inom skolans verksamhet. Samtliga lärare var inte helt säkra på vad de får eller inte får göra under givna situationer. Många var dessutom inte bekanta med handlingsplanen som fanns på skolan. Slutsats Lärarna var måna om att försvara sin auktoritära roll genom att tydligt markera för eleverna när de agerade på ett felaktigt sätt samt genom att kontakta elevernas föräldrar och rektorn på skolan. Lärarna jobbade förebyggande genom att skapa goda relationer till eleverna. Ett önskvärt sätt för lärarna att hantera situationerna som uppstod var genom möjligheten att föra en vettig dialog med eleverna. De menade att ett gott samarbete mellan lärare och rektor är väsentligt för att en hotfull eller våldsam händelse ska tas på allvar. / Aim The study intends to describe how teachers can or should act in the event of threats or any forms of violence by pupils in grades 7-9 and in Upper Secondary school. Furthermore, the study intends to touch on different angles of responses to violence and threats. The purpose of the study is to highlight how teachers in different schools’ handle situations when conflicts and threats arise against them.        What kind of threats and violence do teachers receive in today's schools?       How does the teacher handle the different given situations?      What rights do teachers have, from their perspective, in managing situations that include forms of threats and violence? Method The study has a qualitative method theory based on a hermeneutical science idea. Interview questions were formulated through "funnel technology" where the initial questions were of open character, which gradually shifted to more specific questions. The participants were chosen primarily by a comfort assurance that later turned into a snowball event. Prior to the processing and analysis of all collected data, a transcript was made where all interviews were written down ordinarily. The material was reviewed in several rounds to create an overall picture and a greater understanding of all data. We assumed a basic theoretical research process where all collected data were compared and categorized by common denominators to find similarities and differences among the collected interview material. Results Threatening and violent situations could by definition look different. The teachers who participated in the survey underwent both verbal and physical advances. They handled the situations by clearly marking the students that their behaviour was not accepted. Partly between and amongst the students and, in some cases, partly taking more action by "breaking down" the students. In most cases, a violation report has been written that has been sent to the director. Finally, there were major shortcomings in the teachers' knowledge about the laws and rights of the school's activities. All teachers were not sure what they should or should not do in given situations. In addition, many were not familiar with the school’s action plan. Conclusions Teachers were prepared to defend their authoritarian role by clearly marking the students when they acted incorrectly and by contacting the students' parents and the principal at the school. The teachers worked preventively by creating good relationships with the students. A desirable way for teachers to handle the situations that arose was the opportunity to make a sensible dialogue with the students. For example, good cooperation between the teacher and the principal is essential in a situation where threats or violence occurs in the intention to be taken seriously.

Bakgrunden till denna studie är dilemmat att trots att skolan är så viktig då den ger värdefull kunskap och också en social tillhörighet, ökar andelen elever som hamnar i problematisk skolfrånvaro och följderna av detta kan få stora negativa konsekvenser för den enskilde individen. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad några specialpedagoger och en kommuns samordnare för arbetet kring problematisk skolfrånvaro beskriver som centralt i arbetet med att främja närvaro och att identifiera och undanröja hinder i skolmiljön för att förebygga frånvaro.  Frågeställningarna lyder: Vad beskrivs som centralt i arbetet med att främja skolnärvaro på några skolor? Vad beskrivs som centralt i arbetet med att förebygga problematisk skolfrånvaro på några skolor? Hur kan resultatet förstås i relation till relationell pedagogik och lärares relationskompetens, KASAM och systemteori? Metoderna som använts är både en kvalitativ semistrukturerad intervju med en samordnare kring arbetet med problematisk skolfrånvaro, samt enkäter med öppna och slutna frågor ställda till specialpedagoger av vilka 20 besvarade enkäten. Samtliga respondenter i både intervju och enkät är yrkesverksamma i samma kommun. Studiens resultat bekräftar det som forskning och litteratur säger om att det är viktigt med rutiner kring hanteringen av frånvaro, att lärmiljöer bör vara tillgängliga och anpassade utifrån elevernas behov, att det är viktigt med ett tryggt skolklimat där eleverna känner sig delaktiga, att förtroendefulla relationer, främst med vuxna på skolan, är en framgångsfaktor och att en fungerande skolorganisation med ett kollegialt samarbete mellan professioner och en elevhälsa med mandat att leda arbetet är en förutsättning. De specialpedagogiska implikationerna och det specialpedagogiska uppdraget är arbetet mot ett relationellt perspektiv med främjande av goda relationer i fokus, utformande av tillgängliga lärmiljöer som har ett sammanhang alla elever känner sig delaktiga i, samverkan och lagarbete olika professioner emellan samt driva kompetensutveckling kring neuropsykiatriska svårigheter. / The background to this study is the dilemma that school is important as it gives you valuable knowledge and also a social affiliation, but despite this the proportion of students who end up in problematic school absence increases and this can have major negative consequences for the individual. The purpose of this study is to contribute knowledge about what some special educators and a municipality´s coordinator for the work on problematic school absence describe as central in the work of promoting attendance and to identify and remove obstacles in the school environment to prevent absenteeism. The questions are: What is described as central to the work of promoting school attendance in some schools? What is described as central to the work of preventing problematic school absence? How can the result be understood in relation to relational pedagogy and teacher´s relational competence, Sense of Coherence and systems theory?  The methods used are both a qualitative semi-structured interview with a coordinator of the work with problematic school absenteeism, as well as questionnaires with open and closed questions asked to special educators, of which 20 answered the questionnaire. All respondents in both the interview and the survey are professionals in the same municipality. The results of the study confirm what research and literature say about the importance of routines for managing absence, that learning environments should be accessible and adapted based on students’ needs, that it is important to have a confident school climate where students feel involved, that trusting relationships, mainly with adults at school is a success factor and that a functioning school organization with a collegial collaboration between professions and a student health with a mandate to lead the work is a prerequisite. The special pedagogical implications and the special pedagogical assignment are the work towards a relational perspective with promotion of good relationships in focus, design of accessible learning environments that have a context all students fell involved in, collaboration and teamwork between different professions and drive competence development involving neuropsychiatric difficulties.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas perspektiv på relationer med elever och synliggöra hur de arbetar med detta i fritidsverksamheten. Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för att ta del av fyra fritidspedagogers förhållningssätt och erfarenheter. Fritidspedagogerna arbetar på olika skolor med varierande arbetslivserfarenhet. Studien är inspirerad av tematisk analys och som teoretisk utgångspunkt för analysen används relationell pedagogik och relationskompens (Aspelin & Persson, 2011; Aspelin, 2018). Resultatet i studien visar att samtliga informanter menar att relationsskapande är en av, om inte den viktigaste, förutsättningen för elevers utveckling och lärande. En bra relation till eleverna ger pedagogerna större inblick i vad eleverna behöver för att vidareutvecklas. Resultatet visar även att dessa pedagoger beskriver att de arbetar mycket för att skapa tillit och trygghet till sina elever. Detta görs bland annat genom att pedagogerna lyssnar på sina elever, bryr sig om deras välmående och handlar med en god intention.

Stödjande och inspirerande miljö i hem och skolor, anses bidra till att introducera hälsosamma vanor i en tidig ålder. Undersökningen syftar till att beskriva hur pedagoger/personal som arbetar på två skolor i centrala skåne resonerar och agerar kring begreppet hälsa, med fokus på måltider, rörelse och sömn. Vi vill även få reda på hur de uppfattar att de arbetar med detta. Fem personer intervjuades (klasslärare, idrottslärare och kökspersonal). Resultatet visar att samtliga arbetar praktiskt med vad som de uppfattar ingå i hälsofrämjande arbete, men på olika sätt. Samtliga medverkande pedagoger arbetar praktiskt med hälsan, genom att till exempel vara goda förebilder, arbeta med teman, ha uteverksamhet med mera. Kökspersonalen förmedlar hälsan, genom den mat de serverar under skoldagen. Samtliga intervjuade är medvetna om att det finns vissa riktlinjer som de ska följa. Slutsatsen är att hälsan är viktig i skolan eftersom skolan har möjlighet att ge barnen kunskaper och etablera goda vanor för livet, men dessutom kan de undersökta skolorna/klasserna alltid bli ännu bättre på att arbeta med hälsofrämjande vanor.

Arbetet utgår från hypotesen att kulturhistoria får litet utrymme i historieundervisningen på gymnasiet. Hypotesen grundas på tidigare observationer under vår lärarutbildning och speciellt vår verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Frågan har studerats genom tre separata undersökningar: den enskilde lärarens urval av innehåll, läroböckers innehåll samt innehåll i kursplaner för olika lärarutbildningar. Alla undersökningarna utgick från en av oss bestämd definition av kulturhistoria. Undersökningen gällande den enskilde lärarens urval gjordes genom en enkät för gymnasielärare i historia. Läroboksundersökningen gjordes genom att utläsa hur mycket av böckernas innehåll som stämde in på vår definition av kulturhistoria. Undersökningen om innehållet i kursplanerna för olika lärarutbildningar gjordes genom läsning och tolkning. Samtliga undersökningar har sedan jämförts med tidigare forskning inom ämnet. Forskningen har behandlat olika aspekter av kulturhistoria och gymnasieskolans historieundervisning. Resultatet av våra undersökningar visar att kulturhistoria får litet utrymme i historieundervisningen på gymnasiet. Konsekvensen av detta blir att eleverna inte får någon historisk helhetsbild om detta fortgår. Eftersom det står i kursplanen i historia för gymnasial utbildning att ämnet skall ge perspektiv för individen och stärka identiteten och ge insikt om kulturarvet anser vi att de lärare som försummar kulturhistoria negligerar att följa kursplanen.

No description available.

Enligt Lgr 11 (Skolverket 2019, s. 6) ska skolan i sin undervisning utgå från elevers erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uttrycker att de i religionsundervisningen tillvaratar elevers religiösa erfarenheter, samt vilka möjligheter och hinder lärarna anser att det finns med att tillvarata elevernas religiösa erfarenheter i religionsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågor valts: ● På vilket sätt tar lärare i religionsundervisningen i årskurs 1-3 tillvara elevers religiösa erfarenheter? ● Vilka möjligheter och hinder talar lärarna om när elevernas erfarenheter tillvaratas i religionsundervisningen? I studien har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare från tre olika skolor. De semistrukturerade intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet i studien visar att samtliga lärare är positiva till användandet av elevers religiösa erfarenheter i religionsundervisningen. Dock varierar det på vilket sätt som lärarna tillvaratar elevernas religiösa erfarenheter. De möjligheter som lärarna uttrycker med att tillvarata elevernas religiösa erfarenheter är framförallt att lärarna kan använda eleverna som resurser i religionsundervisningen eftersom lärarna inte är kunniga inom alla religioner. En annan möjlighet som lärarna uttrycker är att undervisningen blir mer varierad och konkret när lärarna tillvaratar elevernas religiösa erfarenheter i religionsundervisningen. De hinder som lärarna uttrycker med att tillvara elevernas religiösa erfarenheter är framförallt den tidsbrist som finns i skolans verksamhet i de samhällsorienterade ämnena. På grund av detta blir undervisningen fyrkantig och utgår mycket från fakta. Ett annat hinder som lärarna uttrycker är att de inte är pålästa och kunniga i alla religioner och kan därför inte svara på alla frågor som eleverna ställer i religionsundervisningen. Sammanfattningsvis uttrycker samtliga lärare att det är lärarens ansvar att skapa en trygg klassrumsmiljö för att eleverna på eget initiativ ska delge sina erfarenheter i religionsundervisningen.

Alla fritidshem är unika i sitt slag gällande elever, kulturer och lärande. Mycket av fritidshemmets verksamhet berör barns sociala kompetens, relationer och samarbete med varandra. Flera skolor använder sig numera av termen ”kooperativt lärande”, vilket innebär att eleverna får träna sig i samarbete för att nå ett gemensamt mål. Kooperativt lärande ska ses som ett förhållningssätt och innehåller en rad metoder och strategier för att uppnå gemensamma mål. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärare använder sig av kooperativt lärande i samarbete med hela skolan som organisation. Syftet är även att se hur användning av kooperativa metoder kan påverka elevernas sociala utveckling och samarbetsförmåga. Studien har använt sig utav en kvalitativ metod med intervjuer som varit semistrukturerade samt en analys av policydokument. Fortsatt har studien använt sig utav en fenomenografisk analysmetod samt en kvalitativ textanalys för att kunna kategorisera och analysera den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att begreppet kooperativt lärande är relativt svårt att anpassa för en fritidsverksamhet, många faktorer avgör hur väl förhållningssättet kan tillämpas. Resultatet diskuteras utifrån fritidslärarnas, förstelärarnas samt rektorns perspektiv på kooperativa förhållningssätt. I resultatet diskuteras även skolans policydokument. Kooperativt lärande på fritidshem kan med goda förutsättningar gynna en tryggare och mer stöttande social miljö, vilket i sin tur kan ge eleverna bättre förutsättningar för utveckling och lärande.

Fritidslärare arbetar dagligen med relationer endera med det enskilda barnet, i grupp med kollegor och vårdnadshavare. Inom yrkesprofessionen behöver fritidsläraren vara medveten om hur de etablerar tillförlitliga relationer, det vill säga att vara relationskompetent(Aspelin,2018). Studien belyser ett flertal strategier och reflektioner om hur fritidslärare etablerar goda relationer med barnen på fritidshemmet. Å ena sidan framkommer att en empatisk och optimistisk fritidslärare besitter relationskompetens. Å andra sidan framkommer att fritidslärare behöver vara medveten om sina egna värderingar för att utvecklas inom yrket. Studien belyser relationskompetens med utgångspunkt i ett relationellt perspektiv för att synliggöra fritidspedagogiskt arbete.  Syftet med studien är att belysa relationskompetens ur ett fritidspedagogiskt perspektiv med fokus på det insatser som görs av fritidslärare för att generera förtroendefulla relationer med elever på fritidshemmet.  Studien bygger på kvalitativa metoder och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats och systematiseras med hjälp av tematisk analys. Den slutgiltiga empirin har undersökts i relation till tidigare forskning och teoretisk förankring inom området. Studiens resultat belyser ett flertal områden inom relationskompetens som är baserat på studiens frågeställningar. Det som främst kommer till uttryck är den betydelse som utbildningsnivån har för att generera förtroendefulla relationer. Vidare framkommer att lyhördhet, engagemang, tillit, delaktighet och nyfikenhet är betydelsefulla kvaliteter i lärares relationella arbetet. I studien framkommer även att för att uppnå goda relationer använder fritidslärarna konkreta strategier för att uppnå goda relationer, bland annat genom delaktighet och engagemang i barnens lek, men också genom att implementera en tillåtande atmosfär på fritidshemmet.

I fritidshemmet ska det bedrivas undervisning har Skolverket slagit fast. Eleverna förväntas därigenom lära sig olika saker och verksamheten bör utgå från det innehåll som beskrivs i styrdokumenten. Lärandet kan ta sig uttryck på olika sätt, men de enda som kan svara på vad eleverna upplever att de lär sig är eleverna själva. Vi har studerat elevers egen uppfattning om vad och hur de lär sig i fritidshemmet.  Denna studies syfte ämnar att belysa vad barn anser att de lär sig på fritidshemmet och hur lärandet går till.  Genom semistrukturerade enskilda intervjuer med elever har denna kvalitativa studie försökt ta reda på hur elever upplever sitt lärande på fritidshemmet. Resultatet har analyserats utifrån en tematisk analys där elevernas utsagor har delats in i teman med respektive underteman. Resultatet i denna studie är uppdelat i tre teman som vi har urskilt i intervjumaterialet: ”förutsättningar”, ”upplevt lärande” och ”hur lärandet sker”. Förutsättningar står för det som påverkar vad och hur eleverna lär sig. Eleverna uttrycker detta som vilka miljöer de har tillgång till, vilka materiella redskap de kan använda samt friheten att själva bestämma vad de vill göra. Resultatet indikerar här att elevernas lärande främst påverkas av hur mycket frihet de har att välja aktiviteter själva. Det upplevda lärandet avgränsar vi till det som eleverna uttrycker att de lär sig på fritidshemmet. Att bevara relationer, anskaffandet av nya vänner samt utvecklingen av tidigare kunskaper var det som elever uppfattade att de lärde sig utifrån studiens resultat. Hur lärandet går till uttrycker eleverna synonymt med görande, och det framgår av resultaten att lärandet framför allt sker i sociala interaktioner med andra elever.