Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka högstadielärares uppfattning av tävlingsmoment i undervisningen. Hur de ställer sig till momentet, om de upplever någon problematik med momentet och vilka fördelar det kan föra med sig. Frågeställningarna för studien: Vilka för- och nackdelar ser högstadielärare med tävlingsmomentet inom Idrott och hälsa? Hur arbetar högstadielärare i Idrott och hälsa med tävlingsmoment i undervisningen? Metod En kvalitativ undersökningsmetod användes för studien genom semistrukturerade intervjuer av fem stycken verksamma högstadielärare. En framtagen intervjuguide användes för att säkerställa att samtliga frågor för studien behandlades. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen avoid, ask, adapt och accept. Resultat Resultatet visade att samtliga respondenter uppfattade tävlingsmomentet i undervisningen som utmanande, då de ansåg att det förde med sig positiva samt negativa aspekter. Ett flertal respondenter ansåg tävlingsmomentet som problematiskt i avseende förutsättningar och tidigare erfarenheter hos eleverna. När det skiljde i kunskap för ett visst moment så kunde elever som inte besatt samma kunskap som andra elever känna brist på motivation och påverka deras vilja att delta. De uttryckte att de kunde urskilja elever som fick med sig fördelar av tävlingsmoment i form av ett tydligt syfte för en specifik aktivitet. Slutsats Beroende av vilka elever och vilken aktivitet som utförs i undervisningen anpassas tävlingsmomentet efter det. När tävlingsmomentet används i undervisningen så anses det viktigt att förutsättningar för eleverna är så jämna som möjligt, går det inte att jämna ut förutsättningarna så undviks tävlingsmoment allt som oftast. Fördelen med tävlingsmoment i undervisningen är att flertal elever ser ett tydligt syfte med aktiviteten där det används, vilket leder till ökad aktivitet och prestation. En tydlig nackdel med tävlingsmoment i undervisningen är att det kan uppkomma tjafs bland elever som leder till negativa upplevelser.

Studie- och yrkesvägledare förekommer inom skolväsendet, det är inget ovanligt. Däremot upplever vi att de inte syns lika mycket hos leverantörer som är i uppdrag av Arbetsförmedlingen. Studie- och yrkesvägledare riktar sig vanligtvis mer mot skolmiljön. Vägledningen inom den offentliga sektorn, det vill säga skolväsendet, är obligatorisk och varje elev ska ha tillgång till vägledning vid behov. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarens erfarenhet är av att arbeta med arbetssökande utifrån de olika faktorer som påverkar deltagarna i deras miljö. Sedan att undersöka hur studie- och yrkesvägledarens känsla av sammanhang upplevs inom leverantören till Arbetsförmedlingen. Vi har utifrån detta format följande två frågeställningar; Hur upplever studie- och yrkesvägledare som arbetar hos en fristående leverantör sitt arbete med deltagare? och hur upplever studie- och yrkesvägledarna sin känsla av sammanhang (KASAM) hos leverantören? Den teoretiska basen som presenteras i studien är SCCT (Social Cognitive Career Theory) och KASAM (Känsla av sammanhang). Vi har med hjälp av SCCT besvarat vår första frågeställning. Vår andra frågeställning har blivit besvarad med hjälp av teorin KASAM. Studiens metodval utfördes på ett kvalitativt sätt. Primärdatan består av intervjuer som har bearbetats utifrån innehållsanalys, där analysen har delats upp i olika teman. Studien har med empiri från sju informanter.Studien visar att studie- och yrkesvägledaren arbetar ihop en plan för deltagaren för att utöka deras karriärutveckling beroende på de stadiet de befinner sig i, det vill säga att det kan variera beroende på deltagarens mående och andra faktorer. Vidare indikerar att känsla av sammanhang är stor hos vägledaren. Informanterna har arbetat med att skapa begriplighet och meningsfullhet för att i sin tur skapa hanterbarhet för deltagarna och kollegorna.

No description available.

Under vår utbildning och i arbetet på olika fritidshem har vi upplevt att det skiljer sig åt i hur stor utsträckning olika verksamheter arbetar utifrån elevers intressen och behov. Vi anser att detta är en stor och viktig del av vårt framtida uppdrag som utbildade grundlärare i fritidshem. För att ta reda på hur elever upplever att deras intressen och behov tillvaratas och även hur de upplever att verksamheten bättre kan leva upp till dessa intressen och behov kändes det självklart att vända oss till primärkällan för upplevelsen av en meningsfull fritid, det vill säga eleverna själva. På så sätt lyfte vi även barns perspektiv på sin vistelse i fritidshemmet. Vi utgick från följande två frågeställningar i vår undersökning: Hur upplever elever att deras intressen och behov tillvaratas i fritidshemmet? och Hur uppger elever att fritidshemmet kan utformas för att bättre möta deras intressen och behov?. Genom åtta kvalitativa intervjuer med fritidshemselever i årskurs 3 (en åldersgrupp som ofta väljer att snart sluta i verksamheten) samlade vi vår empiri. Resultatet av intervjuerna visar att elevernas huvudsakliga intresse och behov är tillgången till vänner, vilket fritidshemmet erbjuder. Det framkom även att eleverna vill bestämma mer själva över vad de ska göra för aktivitet, när de ska göra den och var de ska genomföra aktiviteten. Som stöd i vår analys av intervjuerna har vi utgått från en barndomssociologisk teori med ett antal tillhörande begrepp

Edutainment by testing regional geography with Kahoot: Pros and Cons.   In this study qualities and problems relating to edutainment are investigated. Specifications: content: regional geography; form: test/competition; tool: Kahoot. Scope of data: one lesson, two schools, five classes, 87 pupils (age. 12-13), four teachers. Methods: test items, attitude items, observation, pupils’ assessments, teacher interviews. Issue 1: Edutainment or not? What attitudes by pupils are noticed concerning design, performance, and tool? Finding: Positive attitudes with few exceptions. Issue 2: Variation concerning achievement? Finding: The school dominated by Swedish pupils performed better than the multi-cultural school, but the difference was small. Variations are noticed in relation to test items (Swedish, European, and global) as well as school classes. Issue 3 Attitudes towards tested content? Finding: Pupils and teachers do accept figurative knowledge, i.e., hard facts of regional geography. Problems: Cheat noticed in one school class. A minority dislike the competitive approach. Constraints: Facts are tested but not insights. Advantages: The mix of quantitative and qualitative data. Pupils who are interested in hard facts but slow learners in relation to difficult content are compensated. Bruner’s theory of instruction is challenged. Conflicts between scholars of geography and Swedish politicians were articulated when the national curriculum was revised. Scholars claimed that geographical insights should be stressed, but the former minister of education decided to emphasize hard facts and insights equally. One appendix of this thesis addresses how geographical insights and use of Kahoot could be combined in classroom discourses.

Syftet med studien var att se hur undervisningen påverkades av IKT. Det ansåg jag vore intressant att undersöka eftersom teknik nu är en bestående del av både elevers och lärares arbetsdag. Det står tydligt i den nu gällande läroplanen (LGR11) att elever ska kunna utveckla sin digitala förmåga, vilket förutsätter att lärare är bevandrade i vilken teknik som är lämplig och hur tekniken bör användas. Dessutom förutsätter flera delar av det centrala innehållet och kunskapskrav i exempelvis ämnena svenska, teknik och geografi att IKT används. Trots det anser många lärare i Sverige att IKT är en källa till stress då IKT ska användas men utan utbildning om hur det ska användas. Jag bestämde mig för att i undersökningen intervjua fem lärare om hur de använder IKT i deras undervisning. Intervjuerna var semi-strukturerade och spelades in och transkriberades för att fysiskt säkra svaren så att det lätt kunde refereras till vid tillfälle. Intervjuerna varierade mellan 25 minuter och 40 minuter i längd. Resultatet visar att lärarna använder IKT i undervisningen men på olika sätt. Några lärare använde IKT för att byta ut papper och penna med dator, andra för att skapa ett forum för samarbete och delning av kunskap. I diskussionen diskuteras hur lärarna kan förbättra sin användning av IKT utifrån en teknologisk,- pedagogisk och ämnesspecifik utgångspunkt som i sin tur kan förbättra undervisningen. / The purpose of the study was to see how teaching was affected by ICT. I thought it would be interesting to investigate because technology is now an enduring part of both students' and teachers' working days. It is clear in the current curriculum (LGR11) that students should be able to develop their digital capabilities, which requires teachers to be versed in which technology is appropriate and how the technology should be used. In addition, several parts of the central content and knowledge requirements in, for example, the subjects Swedish, technology and geography require that ICT is used. Despite this, many teachers in Sweden consider ICT to be a source of stress when ICT is to be used but without training on how to use it. I decided to interview five teachers in the survey about how they use ICT in their teaching. The interviews were semi-structured and recorded and transcribed to physically secure the answers so that it could be easily referenced at the time. The interviews ranged from 25 minutes to 40 minutes in length.  The results show that teachers use ICT in teaching but in different ways. Some teachers used ICT to replace paper and pen with computer, others to create a forum for collaboration and sharing knowledge. The discussion discusses how teachers can improve their use of ICT from a technological, pedagogical and subject-specific starting point that in turn can improve teaching.

No description available.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Thörn, Annica och Verlinden, Susan (2022). ”Samverkan - det är grundpelaren.” Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas bidra med en ökad kunskap om några specialpedagogers och lärares uppfattningar om hur de samverkar runt det proaktiva arbetet för att elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Dessutom förväntas studien bidra med specialpedagogers och lärares reflektioner runt olika faktorer som påverkar samverkan mellan deras professioner i några verksamheter.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om några specialpedagogers och lärares uppfattningar om deras samverkan runt det proaktiva arbetet för att elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Vad beskrivs som delar i samverkan i det proaktiva arbetet på individ- och gruppnivå? Vilka förutsättningar på organisationsnivå förstås som betydande för samverkan? Hur framträder de specialpedagogiska perspektiven hos specialpedagogerna och       lärarna i samverkan?        Teori I denna studie används Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori samt tankar utifrån hur Öquist (2018) tolkar den. Anledning till valet av systemteoretiskt ramverk är att den ser mänskligt agerande som något som inträffar och skapas i samspel med andra människor och som inte kan tydliggöras av den enskilde individens egenskaper. Människor är delar av ett system som verkar tillsammans. Den andra teoretiska utgångspunkten som vi tar spjärn mot är de specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska perspektivet (Nilholm, 2020; Helin Henriksson m. fl., 2021) och det relationella perspektivet (Ahlberg, 2013; Aspelin, 2018). Anledningen till valet av dessa specialpedagogiska perspektiv är att vi människor skapas i interaktion med omvärlden där vi använder oss av olika synsätt för att tolka våra handlingar.   Metod För denna studie användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra specialpedagoger och fyra lärare intervjuades. Deras svar utgör empirin. Empirin har bearbetats noggrant och analyserats utifrån tematisk analys av resultatet. Vi enades om tre teman som blev rubriker för resultat- och analysdelen. Dessa tre teman är: att fånga upp elever tidigt, synsätt på insatser och organisationens betydelse för det proaktiva arbetet.   Resultat Denna studies resultat visar att lärare och specialpedagoger tycks uppleva att det finns flera olika faktorer som påverkar professionernas samverkan runt det proaktiva arbetet för att elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Både lärarna och specialpedagogerna poängterar vikten av en fungerande samverkan i det proaktiva arbetet. De ser samverkan som central och som ett av de viktigaste verktygen för elevernas utveckling. Utifrån resultatet framkommer olika delar i samverkan som är betydelsefulla runt det proaktiva arbetet. En del som framkommer är betydelsen av en specialpedagog som kan ge stöd och stöttning i form av handledning till lärarna i det proaktiva arbetet. Dessutom framkommer behovet av en specialpedagog och dennes kunskaper för att kunna diskutera möjliga anpassningar för elever på individ- och gruppnivå. Lärarna påpekar även värdet av en tät kommunikation i form av feedback på specifika specialpedagogiska insatser och tips och råd på läromedel. Dessutom anses tid vara en central del för en kvalitativ samverkan med utgångspunkt i det proaktiva arbetet. Resultatet visar dessutom att specialpedagogerna tycks uppleva att lärarna har ett kategoriskt synsätt på det specialpedagogiska uppdraget, vad gäller specialpedagogisk undervisning, runt det proaktiva arbetet. Specialpedagogerna tycks även uppleva att lärarna ser den undervisande delen av det specialpedagogiska uppdraget som primär och dokumentation och utredningar som sekundära i det proaktiva arbetet. Resultatet visar även på att de schemalagda forumen är en av de mest centrala delarna för samverkan runt det proaktiva arbetet på gruppnivå. Både lärarna och specialpedagogerna lyfter även fram vikten av en involverad ledning som ger möjligheter och förutsättningar för en välfungerande samverkan mellan professionerna. Även ledningens synsätt på det specialpedagogiska uppdraget framkommer som en betydelsefull förutsättning för att kunna bedriva en välfungerande samverkan i det proaktiva arbetet.     Specialpedagogiska implikationer Denna kvalitativa studies resultat visar att det finns ett behov av samverkan mellan lärare och specialpedagoger runt det proaktiva arbetet för att alla elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Samverkan mellan lärare och specialpedagoger bör grundas på det relationella perspektivet för att lära av och med varandra för att kunna arbeta tillsammans mot olika gemensamma mål samt för få en samsyn på pedagogik, specialpedagogik och skolans verksamhet. Samtliga respondenter lyfter fram vikten av en ledning som bedriver en verksamhet med struktur och rutiner där specialpedagogens roll tydliggörs. Respondenterna anser dessutom att specialpedagogens kunskaper bör tas till vara på ett kvalitativt sätt utifrån en proaktiv verksamhetskultur för en högre måluppfyllelse. Specialpedagogen kan därmed bidra med sina specialpedagogiska kunskaper genom diskussioner med lärarna runt anpassningar på gruppnivå och genom handledning runt tidiga insatser.

Abstrakt Idag föds barn i en digital värld som kräver att man kan hantera digitala verktyg. Därför valde vi att undersöka förskolerektorers och förskollärares förhållningssätt till digitaliseringen. Regeringen har ett övergripande mål och strategi för den nationella digitaliseringen inom alla skolformer. Målet beskrivs som att alla skolor ska kunna använda sig av digitaliseringens möjligheter för att uppnå kompetensutveckling och likvärdighet samt uppnå en hög digital kompetens. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolerektorer och förskollärare förhåller sig till digitaliseringen. För att komma fram till resultatet har det utgåtts ifrån frågeställningar som är: Hur resonerar förskolerektorer respektive förskollärare kring digitaliseringen av förskolan? Vilka likheter och skillnader finns i dessa resonemang? Vad säger detta om möjligheter respektive utmaningar i digitaliseringen av förskolan? Undersökningen grundar sig på kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre erfarna förskollärare och förskolerektorer. En komparativ studie gjordes som en analysmetod där en jämförelse mellan förskolerektorernas och förskollärarnas förhållningssätt identifierades. Vi använde oss av domesticeringsteorin för att kunna analysera respondenternas förhållningssätt till digitaliseringen. Och för att se i vilken fas de befinner sig i domesticeringsprocessen. Resultatet visar att förskollärare och förskolerektorer är medvetna om och förstår vikten av att använda digitala verktyg tillsammans med barnen. Trots det visar studien på att digitalisering inte prioriteras på grund av olika anledningar. Resultatet visar att förskollärarna lägger digitala verktyg åt sidan och inte har dem framme i lärmiljön vilket begränsar integreringen av digitala verktyg på förskolan. Förskollärarna känner sig osäkra över att använda sig av alla verktyg som är införskaffade och det saknas fortbildning i ämnet. Workshops som erbjuds av förskolerektorer räcker inte och därmed behövs flera utbildningar för att behärska de digitala verktygen som finns på förskolan. Förskolerektorerna anser dock att det ges både tid och möjligheter för fortbildningar och workshops.