No description available.

The purpose of the study was to describe and analyze the concept of principals' professional skills from the accountable authority’s perspecitive and to identify which leadership ideals that emerge. The empirical evidence consists of 85 recruitment advertisements and of five cognitive maps from the same number of interviews with superintendents. The theoretical framework used in the study is made up of five leadership ideals. I have used qualitative content analysis linked to the study of recruitment advertisements and I have been inspired by phenomenographic analysis of my cognitive maps. In the selected recruitment advertisements, education and experience, mainly appear linked to being a professionally skilled principal. The leadership actions that stand out most clearly are abilities such as collaboration, having a communicative ability and being able to enthuse staff. Among the interviewed superintendents, no education or experience appears at all linked to the concept of a professionally qualified principal. Instead, superintendents highlight knowledge and abilities to a greater degree and that a professionally skilled principal needs to have a widened perspective. The leadership actions that appear most clearly in the superintendent's descriptions are the ability to cooperate/collaborate and the characteristic of being safe and trusting. The leadership ideal that is primarily expressed in the recruitment advertisements and the superintendent’s interviews is the postheroic leadership. In addition, it seems that over time there has been a shift from the heroic leadership ideals towards a more postheroic leadership with changes in laws, governing documents and with changes in society in general. / Undersökningens syfte var att beskriva och analysera begreppet rektorers yrkesskicklighet ur ett huvudmannaperspektiv samt att identifiera vilka ledarskapsideal som framträder. Empirin består av 85 rekryteringsannonser och av fem föreställningskartor från lika många intervjuer med skolchefer. Det teoretiska ramverket som används i studien är uppbyggt av fem olika ledarskapsideal. Jag har använt mig av kvalitativ innehållsanalys kopplat till studien av rekryteringsannonser och jag har inspirerats av fenomenografisk analys av mina föreställningskartor. I de utvalda rekryteringsannonserna framträder främst utbildning och erfarenhet kopplat till att vara yrkesskicklig. De ledarskapshandlingar som tydligast framträder är förmågor såsom att samarbeta, ha en kommunikativ förmåga samt att kunna entusiasmera personalen. Bland de intervjuade skolcheferna framträder inte utbildning eller erfarenhet alls kopplat till begreppet yrkesskicklig rektor. Skolcheferna lyfter i stället i högre grad fram kunskaper och förmågor samt att en yrkesskicklig rektor behöver ha ett vidgat perspektiv. De ledarskapshandlingar som framträder tydligast i skolchefernas beskrivningar är förmågan att samverka/samarbeta samt egenskapen att vara trygg och ha tillit. Det ledarskapsideal som framför allt kommer till uttryck i rekryteringsannonserna och skolchefernas intervjuer är det verksamhetsorienterade ledarskapet. Dessutom ter det sig som att det över tid har skett en förskjutning från de heroiska ledarskapsidealen mot ett mer verksamhetsinriktat ledarskap med förändring av lagar, styrdokument och med förändringar i samhället i stort.

The aim of this study is to highlight meaningful factors that are important for how the transition between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities is performed. To highlight these factors, we use three resaearch questions; How is the transition between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities organized according to the representatives of the professional groups involved in this process? Which success factors do these professional groups describe as central to the transition between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities? What dilemmmas do the professional groups describe as hindering in the transistion between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities? The study has its starting point in a qualitative approach and the analysis tools used in the study are thematic analysis and Bromfenbrenner`s system theory. To answer the questions, focus group interviews with professional groups from pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities have been used as a method. Through focus gruop interviews we have highlighted the interview participants`experiences regarding the transition process and its success factors as well as dilemmas. The study shows that in many cases there is a lack of resources in the form of time and qualified staff to carry out the activities required for a successful transition. This is reflected upon that the preparations that is needed for a positive transition is not possible to carry through. During interviews, the professional groups expresses that every transition is unique and that every student needs differ, which shows on the great importance that time and resources are given to create possibilities for a successful transition.

Denna studie syftar till att utforska förståelsen och implementeringen av inkluderande undervisning inom idrott och hälsa på högstadienivå i Sverige. Forskningen undersöker de förutsättningar som krävs för att idrottslärare framgångsrikt ska kunna skapa en inkluderande lärmiljö och undersöker hur de praktiskt tillämpar inkluderande undervisningsmetoder. Fokus ligger på inkluderande metoder för att alla elever på högstadiet ska känna sig inkluderade.  I denna studie utforskades synpunkter och erfarenheter från lärare inom idrott och hälsa angående utbildningsinsatser för att främja inkluderande undervisning. Lärarna framhöll vikten av att anpassa undervisningen till olika lärstilar och kulturella bakgrunder för att skapa en inkluderande miljö som tar hänsyn till elevernas olikheter. Vidare uttryckte de en stark önskan om ökat samarbete och kommunikation med andra lärare och stödpersonal för att främja inkluderande praxis. Utmaningar relaterade till bristande samarbete underströk vikten av att etablera strukturer för intern dialog och en enhetlig strategi för inkluderande utbildning. Slutligen betonades behovet av en plattform för att dela erfarenheter och bästa metoder, vilket skulle underlätta regelbunden reflektion och diskussion kring inkluderingsutmaningar och framgångar. Slutsats Studien belyser både utmaningar och möjligheter kopplade till inkluderande idrottsundervisning på högstadiet i svenska skolor. Forskningen ger värdefulla insikter som kan vägleda framtida utbildningspraxis och bidra till att förbättra lärmiljön för alla elever. Forskningen betonar behovet av att fortsätta utforska och stödja inkluderande undervisning inom idrott och hälsa på högstadienivå, och belyser de faktorer som är avgörande för att skapa en miljö där varje elev ges möjlighet att lyckas och utvecklas. / This study aims to explore the understanding and implementation of inclusive teaching in physical education and health at the middle school level in Sweden. The research examines the prerequisites necessary for physical education teachers to successfully create an inclusive learning environment and investigates how they practically apply inclusive teaching methods. The focus is on inclusive methods to ensure that all middle school students feel included.    In this study, perspectives and experiences of physical education and health teachers regarding educational efforts to promote inclusive teaching were explored. Teachers emphasized the importance of adapting instruction to different learning styles and cultural backgrounds to create an inclusive environment that respects students' differences. Furthermore, they expressed a strong desire for increased collaboration and communication with other teachers and support staff to promote inclusive practices. Challenges related to lack of collaboration underscored the importance of establishing structures for internal dialogue and a unified strategy for inclusive education. Finally, the need for a platform to share experiences and best practices was emphasized, which would facilitate regular reflection and discussion on inclusion challenges and successes.    Conclusion The study highlights both challenges and opportunities associated with inclusive physical education at the middle school level in Swedish schools. The research provides valuable insights that can guide future educational practices and contribute to improving the learning environment for all students. The research emphasizes the need to continue exploring and supporting inclusive teaching in physical education and health at the high school level, and highlights the factors crucial for creating an environment where every student is given the opportunity to succeed and thrive.

The purpose with this thesis is to explore pedagogical opportunities of tabletop roleplaying inSwedish leisure time centers. To test this, we created our own tabletop roleplaying game,inspired by existing games such as Dungeons and Dragons. We played the game with pupilsfrom the second grade, containing two different groups deferring between four and sixparticipants. As a theoretical base we used situated learning where we foremost work with theconcepts; communities of practice, adaptations and legitimate peripheral participation. The results show that the game can be played with a positive outcome for the participants.Particularly with group development, moral discussions, character growth and foremost beinga fun experience for the children. However, we also discuss the many challenges of such anactivity. Such as the moral problems of “killing” creatures in a fantasy game. Moreover, thegame poses a great pedagogical challenge for the teacher that demands time, patience andengagement with the players. The study shows that the game proves to be relevant and engagingeven for younger pupils with some alterations from the original Dungeons and Dragons

Denna syfte till att undersöka elevernas och lärarens perspektiv på användning av digitala verktyg i modersmålsundervinsningen och hur dessa perspektiv relateras i praktiken i skolverksamheten.genom kvaliatativa intervjuer med både elever och lärare fokuserar studien på att utforska hur digitala verktyg integreras och används i modersmålsundervisning.Resulataten av dessa intervjuer avslöjar överaskande likheter och skillnader mellan elevernas och lärarnas synpunkter, vilket ger en djupare förståelse för dynamiken och utmaningar i användningen av digitala verktyg i modersmålsundervisningen.Studien utgår från den sociokulturella teorin om lärande, mediering och zonen för proximal utveckling(ZPD).Metoden består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fem elever i form av fokus grupper, vilket syftar till att skapa en djupare förståelse för ämnet samt deras synpunkter.Studiens resulatat visar att båda elever och lärare ser fördelar med användning av digitala verktyg i modersmålsundervisnigen,såsom möjligheten till interaktivitet och tillgång till olika resurser för språkinlärning.Samtidigt identifieras utmaningar relaterade till bristande tekniksk kompetens och kontroll över elevernas aktiviteter.denna insikt ger väsenlig förståelse för behoven och utmaningar för att integrera digitala verktyg i modersmålsundervisningen.

<p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika. Exempelvis hade alla eleverna erfarenhet av att vara en del av någon community. Däremot varierade elevernas inställning till Fronter. En del elever var positiva och betonade bland annat Fronters goda tillgänglighet och miljövänlighet. En del elever var negativa och de kritiserade exempelvis tekniska problem och lärarnas låga användningsfrekvens. Ingen av de intervjuade eleverna hade några problem med att hantera IKT, men det framkom i intervjuerna med personalen att det förekom att elever inte hade dator i hemmet och därmed hade betydligt svårare att använda Fronter.</p><p>Uppsatsens slutsatser kopplar ihop resultatet av undersökningen med tidigare forskning. Det konstateras bland annat att IKT inte längre i sig räcker för att entusiasmera eleverna. Elevernas vana av att hantera IKT gjorde att de ställde krav på att en lärplattform ska hålla en god kvalité.</p>

<p>Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.</p><p>Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag.</p><p>Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.</p><p>Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur några pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett särskilt arbetssätt och i så fall hur de gör det. Syftet innefattar även att ta reda på föräldrars syn på hur förskolan arbetar med att stärka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper även att ta reda på hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jämnåriga kamrater.</p><p>Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex föräldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts. Hur verksamheten fungerar och hur tvillingarna utvecklas stämmer för det mesta överens med vad föräldrar och pedagoger angivit, men inte alltid.</p><p>Enligt litteraturen är det viktigt att behandla tvillingar som två självständiga individer och det är viktigt att vi som pedagoger försöker eftersträva detta i verksamheten. Av intervjuer och observationer framgick det att samtliga pedagoger på ett eller annat sätt, exempelvis genom att dela på barnen vid gruppindelningar och ge dem en egen matplats vid separata bord, försöker stärka tvillingarnas individuella utveckling. Det framgick även att de flesta föräldrar var relativt insatta i hur förskolan arbetade för att stärka just deras barns individuella utveckling.</p><p>Genom intervjuerna med föräldrar framstod det som viktigt att lyssna till dem som föräldrar, som naturligt känner sina barn bäst. Detta för att missförstånd ska kunna undvikas och för att de som föräldrar ska känna sig nöjda och trygga med att de har sina barn placerade i den verksamheten. Genom litteraturstudier, men framförallt genom samtal med pedagoger framkom vikten av att försöka säga rätt namn till barnen, att tänka på att separera barnen vid olika tillfällen, dock inte för tidigt och att lägga upp övrig verksamhet så att tvillingarna får chansen att utvecklas individuellt.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet är inte bara gården i anslutning till förskolan utan också naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.<p>Den forskning som presenteras har fokus på samspelet mellan individer och miljö och visar att barn påverkas av den miljö de vistas i. De är aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet är viktigt för barnets utveckling. Därför är pedagogens roll en viktig del att diskutera då det är pedagogen som står för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten. Forskningen visar att historiskt sett intar pedagogen en avvaktande men närvarande roll utomhus även mer aktuell forskning visar att den rollen övergripande finns kvar än i dag. Samtidigt finns det forskning som visar på möjligheter att förändra, det är då med nya perspektiv på lärande genom att användandet av utemiljön kan ändra pedagogens syn på sin roll och på verksamheten han eller hon är aktiv i.</p><p>Som metod har använts semistrukturerade intervjuer och tre verksamma pedagoger har fått ge sin bild av hur deras verksamheter ser ut samt deras uppfattningar om utomhusmiljön och arbetet i den. Det resultat som presenteras visar att utomhusmiljön är en viktig del av verksamheten men att den används på olika sätt, mycket på grund av de intressen som pedagogerna har. Resultatet visar också att respondenterna ser på pedagogens roll som aktiv, stödjande och närvarande, vilket visar på en annan bild av pedagogen än den som beskrivs i den tidigare forskning som presenterats. Bilden av respondenterna visar att utomhusmiljön inte är en statisk miljö där barnen springer fritt utan en levande miljö som ses som en arena för lärande där lek har en stor plats.</p></p><p> </p>